Skärpningen av lånetaket ökar polariseringen mellan regionerna i Finland

Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen oroar sig för Finansinspektionens färska beslut att skärpa lånetaket för bostäder från 1.7.2018 för att hålla den snabba skuldsättningen i schack. Åtstramningen av lånevillkoren för bostadsköpare kommer ytterligare att öka ojämlikheten mellan de olika regionerna och skillnaderna i försäljningspriser och försäljningstider på olika orter. En större bomb än de bolån som bankerna beviljar väntar på att brisera i de nya bostädernas husbolagslån och vederlagskostnader efter den amorteringsfria tiden

– Det är tråkigt att Finansinspektionens beslut gäller hela landet. Vår bostadsmarknad är kraftigt polariserad och med undantag av de största städerna och en del tillväxtområden har priset på gamla bostäder redan länge varit på väg ner. Jag tycker att myndigheterna borde ha möjlighet att fatta regionala beslut. Det skulle fungera bättre i Finland, säger Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen. – Skärpningen av lånetaket drabbar fel människor och värst utanför huvudstadsregionen.

– Statistiken visar att hushållens nya bolån de senaste åren har vuxit måttligt i Finland. Det beror på att handeln och prisstegringen också i huvudstadsregionen, där hälften av våra gamla bostäder köps, har varit måttlig. Jag vill påstå att riskerna för överskuldsättning framför allt gäller de husbolagslån som nya bostäder har, konstaterar Rantanen. Dem kan Finansinspektionen tyvärr inte ingripa i.

I nybyggnadsobjektens husbolagslån tickar en tidsinställd bomb

– Handeln med nya bostäder är fortfarande livlig. Särskilt i huvudstadsregionen, där hyrorna har stigit utom räckhåll för normalinkomsttagare, har många som flyttat efter jobben blivit tvungna att köpa en egen bostad med en liten egenfinansieringsdel med banklån och ett husbolagslån. Typiskt är att de första åren i de här lånen är amorteringsfria. Men vad händer sedan när amorteringsfriheten tar slut? Är man beredd på vederlagskostnader som kan uppgå till flera tusen euro? Jag betvivlar det, säger Rantanen.

– Man borde tala öppet om riskerna med nya bostäders husbolagslån. Av byggbolagens marknadsföringsmaterial borde det klart framgå hur stort finansieringsvederlaget kommer att vara varje år under hela lånetiden. Nu står där ofta bara det första året, vilket tyvärr helt vilseleder dem som bedårats av en ny bostad och låga boendekostnader.

– Jag befarar att vi om några år kommer att få uppleva många förtvivlade situationer och t.o.m. rättegångar med skadeståndskrav, när amorteringen av husbolagslånen börjar och finansieringsvederlagen stiger till rentav flera tusen euro i månaden. Det kommer att komma som en tråkig överraskning för många, framhåller Rantanen. – Säkert kommer många att försöka sälja sina bostäder innan vederlagen blir skyhöga. Jag har till exempel hört att de månatliga vederlagskostnaderna för en höghuslägenhet på 100 kvadrat i närheten av metron i Esbo efter att amorteringsfriheten är slut kommer att vara 5 500 euro och för en ny etta i Uleåborg 1 500 euro. Det här talar man inte om och man informerar inte köparna tillräckligt tydligt före köpet. Hur detta kommer att påverka hela vår bostadsmarknad återstår att se.

Åtstramningen av lånetaket dämpar arbetskraftens mobilitet

– Med skärpningen av lånetaket försvårar man ytterligare situationen för dem som flyttar efter jobben. Låt oss tänka till exempel på vilka möjligheter en familj som flyttar från Tavastehus till Helsingfors har att hitta ett nytt hem. För de pengar som försäljningen av den gamla bostaden ger får man bara en etta eller liten tvåa i Helsingfors. Alternativen då är att antingen bo på hyra och betala en hög hyra eller i ett nybyggnadsobjekt, som pengarna räcker till, köpa ett nytt hem med en liten egenfinansiering. Amorteringen av det husbolagslån som kommer till tänker man på sedan senare när man i praktiken inte har några alternativ. 

Ta kontakt och be om mera information:

Jukka Rantanen

Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391
jukka.rantanen@sbhem.fi 

Skriven
Typ
Nyhet
...