Enhjuling hjälper skapa ansvarsfulla vuxna

I Rautavaaras ungdomscirkus lär sig ungdomar cirkus-grenar samtidigt som de växer upp till ansvarsfulla ungdomar.

Akrobati, briljering på enhjuling, strapetskonst, jonglering, trolleritrick – på ungdomscirkusen Rautavaara i Norra Savolax lär man sig många olika cirkustrick. Rautavaaraborna är stolta över lågtröskelhobbyn, som bidragit till cirkushobbyverksamhet också i närkommunerna.

Emeritusdirektör Ilkka Maunula är en av de Rautavaarabor som fått bevittna cirkushobbyns stigande popularitet på nära håll ända sedan den grundades 1991. Han berättar glatt om hur det i dag är liv och rörelse på träningarna, då det som bäst är upp till 50 barn och unga som samtidigt fördjupar sig i cirkusgrenarnas hemliga värld.

"Som tur är har vi tillräckligt stora lokaler. I en mindre lokal vore skrålet från de ivriga barnen antagligen öronbedövande", säger Maunula med ett skratt.

Växtunderlag för alla

Rautavaara-cirkusen är mer än bara fartfyllda hjulningar och fiffiga korttrick. "Vårt främsta mål är inte att utbilda proffs, utan att stöda barn och ungas väg till att bli ansvarsfulla vuxna som respekterar sig själva och andra", sammanfattar Ilkka Maunula.

"Dessutom är cirkuskonsten en ytterst mångsidig hobby som förutom motionsaspekten även utvecklar ungdomarnas konstnärliga sida och färdigheter att uppträda och uttrycka sig själva", fortsätter Maunula.

Möjligheten att växa och njuta av sin hobby hör till alla. Därför har man gjort tröskeln för att delta så låg som möjligt på Rautavaara ungdomscirkus. "Alla får komma med på träningarna oberoende av färdigheter eller bakgrund. Vi ser till att till exempel familjens ekonomiska situation inte är ett hinder för att delta", betonar Maunula.

Förutom de medel man samlar ihop tillsammans, hjälpte också Sparbanken Optias donation till att behålla verksamheten på kommunens ungdomscirkus öppen för alla kommunens 1750 invånare.

Gemenskap skapas genom uppmuntran och hjälp

På ungdomscirkusen ordnas träningar två gånger om veckan. Jenna Lukkarinen, 18, som har haft cirkus som hobby i redan 12 år, leder träningarna tillsammans med fem andra som sysslat med grenen längre. På träningarna värmer man upp och lär sig olika grenar och trick tillsammans. Till slut kan var och en träna själv. De större tränar mer krävande trick för uppträdanden – utan att glömma de mindre blivande cirkusartisterna.

"Vi hjälper alltid då det behövs. Här spelar åldern ingen roll, utan alla kommer överens med alla", säger Lukkarinen om gemenskapen och glädjen av att göra saker tillsammans som råder på cirkusen. Den goda gemenskapskänslan är en av de största orsakerna till varför Lukkarinen trivs på Rautavaara ungdomscirkus. Lukkarinen tror att avsaknaden av konkurrens påverkar atmosfären.

"På cirkusen tävlar man inte, utan man glädjer sig genuint över andras utveckling och lär sig samtidigt själv", säger Lukkarinen. Även Maunula betonar vikten av uppmuntran i cirkushobbyn: "även för små framsteg får man beröm och uppmuntran från de andra. Man får regelbundet en känsla av att lyckas."

Ilma-akrobatiaa

Goda dåd i hemtrakten och över kommungränserna

Rautavaara ungdomscirkus är synlig i sin hemkommun. Förutom talrika föreställningar besöker de yngsta i cirkusfamiljen även lokala servicecentraler då och då.

"Äldre människor blir mycket glada över våra besök. Också barnen är ivriga över att få uppträda", säger Maunula stolt.

Rautavaara ungdomscirkus gläder alltså Rautavaarabor i alla åldrar. Cirkusen som redan verkat i ett kvarts sekel har också hunnit vara en del av mångas egen barndom. "Det känns som att nästan alla Rautavaarabor provat på cirkusträning åtminstone en gång", säger Jenni Lukkarinen med ett skratt.

Rautavaarabornas glädje över att göra saker har också spridit sig till grannkommunerna. I grannkommunerna har man ordnat cirkusskolor och stöd för att inleda cirkusverksamheten har erbjudits. Samarbetet med cirkusarna i närområdet utvecklas kontinuerligt – i den närmaste framtiden är det meningen att anställa en yrkeslärare som cirkulerar på tre olika cirkusar och stöder träningen.


Sparbankerna har deltagit i uppbyggnaden av finländska samfund och individers välmående ända sedan de grundades 1822. Även denna historia är en del av de goda gärningar som Sparbanken stolt deltagit i. Läs mera om Sparbankens ansvarighet. 
 
Skriven
Kategorier
Typ
Nyhet
...