Omvärldsbeskrivning

Den globala ekonomin

Globala ekonomiska utsikter

År 2017 förstärktes tillväxten i världsekonomin kraftigt. Särskilt positivt var att tillväxten var så omfattande: av de 50 största ekonomierna i världen var inte en enda längre i recession. Den genomsnittliga tillväxtfarten i världsekonomin steg till nära 3,5 procent. Industriländerna uppnådde en tillväxt på ca 2,5 procent, vilket kunde ses som en betydande förbättring av sysselsättningen. I USA sjönk arbetslöshetsgraden till nära 4 procent och också i eurozonen redan klart under 9 procent. Också på tillväxtmarknaderna utvecklades ekonomin mera positivt än väntat. I Kina lyckades man hålla tillväxten stabilt lite under 7 procent och i Ryssland och Brasilien började ekonomin igen växa efter de föregående årens ekonomiska recession. Tillväxtekonomiernas BNP-ökning förstärktes och var i genomsnitt ca 4,5 procent.

När år 2018 börjar är konjunkturutsikterna för den globala ekonomin fortfarande mycket positiva. I Europa är det allmänna ekonomiförtroendet starkare än på 17 år och också i USA har konsumenternas förtroende ökat klart över de toppnivåer som föregick finanskrisen. De symptom på att man nått konjunkturtoppen som syntes i de prognostiserande konjunkturindikatorerna sommaren 2017 började lätta och tillväxtutsikterna började igen bli starkare. De makroekonomiska nyckeltalen var under de sista månaderna år 2017 systematiskt och övergripande bättre än väntat.

Världsekonomin har varit i en stigande konjunktur redan så länge att flaskhalsarna på utbudssidan i en del ekonomiska regioner kan börja begränsa tillväxtmöjligheterna. I många europeiska länder, såsom Tyskland och Sverige, är kapacitetens användningsgrad redan nära de toppnivåer som är typiska för en konjunkturcykel och i USA har arbetslösheten sjunkit under den s.k. naturliga arbetslöshetsgraden. President Trumps skattesänkningar stöder tillväxten på kort sikt men samtidigt förvärrar de också förbundsstatens underskottsproblem som på lång sikt kan bli en faktor som begränsar tillväxten. I Kina fungerar inte den skulddrivna tillväxtmodellen som baserar sig på investeringar längre och efterfrågestrukturen måste oundvikligt balanseras så att den mera baserar sig på privat konsumtion. En strukturomvandling pågår i Kina, men att genomföra den kontrollerat är förknippat med risker och i tillväxttakten kan det komma oväntade hinder i vägen under färdens gång.

Den största osäkerheten i den globala ekonomin har ändå att göra med ändringen av riktningen i centralbankernas penningpolitik. USA:s centralbank FED började så smått höja styrräntorna redan i december 2015 men nu väntas höjningstakten öka. Hösten 2017 började FED också tillåta att dess balansräkning krymper. Europeiska Centralbanken (ECB) halverar månadsvolymen på sina värdepappersköp till 30 miljarder euro från början av år 2018. Köpen fortsätter på den här nivån åtminstone till slutet av september 2018. Efter det väntas ECB så småningom helt lösgöra sig från de kvantitativa lättnaderna och de första räntehöjningarna – om konjunkturbilden tillåter det – skulle kunna bli aktuella under den andra halvan av år 2019. En åtstramning av penningpolitiken är alltid förknippad med risken att åtstramningarna börjar bromsa upp tillväxten för mycket. Nu är risken exceptionellt stor eftersom centralbankernas massiva stimulans under 2010-talet har varit den kanske viktigaste drivkraften för den ekonomiska tillväxten och höjningen av förmögenhetsvärdena.

Räntenivån har fortsatt att vara låg och inga betydande förändringar väntas den närmaste framtiden. Trots den kraftiga tillväxten steg inte heller de långa räntorna just alls under år 2017. I USA har skillnaden mellan långa och korta räntor krympt ganska kraftigt under det senaste året. Den plattare räntekurvan kan berätta om oro att åtstramningen av penningpolitiken ska leda till en långsammare tillväxt. Också hos oss är räntekurvan fortfarande mycket platt vilket kombinerat med en låg basnivå medför utmaningar för bankverksamhetens finansnetto. Dessutom belastas finansnettot av kraven på reglering av likviditeten (LCR likviditetskrav) och ECB:s negativa insättningsränta.

 

Finlands ekonomiska läge

Finlands ekonomi upplevde ett klart kraftigare tillväxtryck än väntat i början av år 2017. Suget i världsekonomin gjorde att exporten blev klart piggare och investeringarna växte snabbt. Under året jämnade tillväxten ut sig en aning till följd av att exporten minskade. Det är möjligt att produktionens kapacitetsbegränsningar redan började försvaga Finlands förmåga att möta den externa efterfrågan. Matchningsproblemet på arbetsmarknaden såg ut att ha förvärrats: det fanns rentav historiskt många lediga arbetsplatser men det var svårt att fylla dem. Tack vare tillväxtrycket i början av året ökade BNP år 2017 med en fart på sannolikt lite över 3 procent.

Sysselsättningen förbättrades överraskande lite år 2017 jämfört med den snabba BNP-ökningen. Fenomenet är ändå rätt typiskt för det första skedet i en återhämtning eftersom företagen i första skedet försöker möta den ökade efterfrågan med en effektivare användning av kapaciteten. Den långsammare nedgången än väntat i arbetslösheten förklaras också med att den dolda arbetslösheten minskat: de som var utan jobb tog aktivare tag i att söka arbete. Utbudet på arbete ökade alltså och det kommer snart att synas också som en ökning av antalet sysselsatta. Arbetslöshetsgraden fortsätter att sjunka år 2018.

Nedgången i tillväxten den andra halvan av år 2017 blir tillfällig och den ekonomiska utvecklingen håller åter på att förbättras när år 2018 börjar. Utsikterna för världsekonomin börjar igen ljusna så den internationella ekonomin ger Finland rentav tilltagande draghjälp. Samtidigt underlättar den kraftiga ökningen av investeringar kapacitetsbegränsningarna. För hushållens konsumtionsefterfrågan är de ekonomiska grundomständigheterna är fortfarande gynnsamma: konsumenternas förtroende är historiskt högt, sysselsättningen blir bättre, räntorna är mycket låga och t.o.m. köpkraften ökar trots att inflationen ökar en aning. Hushållens skuldsättning börjar ändå redan bli en faktor som begränsar konsumtionen och ökningen av den privata konsumtionsefterfrågan kan bli lite långsammare än år 2017. BNP väntas öka med 2,5–3 procent år 2018.