De ungas ekonomiska ställning börjar äntligen bli bättre

Unga och företagare litar mera på att den egna ekonomin ska bli bättre än vad den övriga befolkningen gör. Det framgår av Sparbankens färska enkät Sparbarometern. Belägg för tilltron finns också i det verkliga livet: de unga hushållens ställning har blivit bättre under det gångna året.

Analys av Sparbarometern – chefsekonom Vesala

En snabb uppgång i de ungas sysselsättningsgrad 

Ännu i början av högkonjunkturen, dvs. åren 2015–2016, stampade förtjänst- och sysselsättningsutvecklingen för unga som just kommit ut på arbetsmarknaden eller som varit där endast en kort tid, länge på stället. När högkonjunkturen fortsatt har situationen ändå äntligen börjat jämna ut sig. Sysselsättningsgraden bland 25–35-åringar har under de tre första kvartalen 2018 stigit mest (Bild 1). 
25–34-åringarnas sysselsättningsgrad steg under första delen av år 2018 mest av åldersgrupperna, 1,6 procentenheter 

De ungas tro på ekonomin är större än andra åldersgrupper 

Delvis förklaras tron på framtiden med den ”strukturella optimism” som hör till ungdomen. Till exempel i Statistikcentralens konsumentbarometer är de saldotal som beskriver de yngre åldersklassernas förtroende för ekonomin i allmänhet systematiskt större än i de äldre åldersklasserna. 

Helt förklarar ändå inte det här fenomenet den starkare tro på att den egna ekonomin ska utvecklas som de unga har. I början av högkonjunkturen var konsumenternas från den strukturella optimismens inverkan rensade förtroendetal klart svagare bland de unga än i övriga åldersgrupper. 

Gapet har börjat krympa först under år 2018. (Bild 2). 

De ungas löneinkomst är också på väg uppåt

Den statistik som beskriver förtjänstutvecklingen per åldersgrupp sträcker sig tillsvidare bara till år 2016 men också utifrån de vet man att löneinkomsten har börjat öka också i de yngre åldersklasserna. Den positiva utvecklingen har sannolikt förstärkts under åren 2017–2018. 

De unga är mera intresserade av att spara 

I Sparbarometerns resultat är unga och företagare genomsnittligt klart mera intresserade av att spara – både av att börja spara och av att spara mera – än andra befolkningsgrupper. I de ungas sparbeslut betonas ansvarsfulla placeringar, miljövärden och möjligheten att spara små summor per gång. BSP-kontona är fortfarande populära, så att bo i ägarbostad intresserar också de nya generationerna.
 
Sparbarometerns observationer ligger också i linje med Statistikcentralens förmögenhetsundersökning. Enligt förmögenhetsstatistiken är fondplacering bland 25–34-åringarna nästan lika vanligt som i de äldre åldersgrupperna (bild 3). Också nästan var fjärde av dem som är under 25 år har fondplaceringar. Däremot blir direkta aktieplaceringar allmännare först i de lite äldre åldersgrupperna. 

Tiden är på de ungas sida i sparandet 

De ungar verkar alltså ha insett att tiden är spararens bästa vän och tid är något som de har. ”Ränta på ränta”-effekten ökar förmögenheten ju säkrare desto längre den får jobba på. Också det svagare pensionslöftet samt de utmaningar den åldrande befolkningen ställer den offentliga ekonomin inför kan ha ökat intresset för eget sparande. Att det är viktigt att spara visar även det att också de yngsta vuxna börjar samla på sig skulder. Skulder som kan klassas som konsumentkrediter och andra än bolån är vanligast i gruppen 25–34 år. Att samla ett eget kapital hjälper en också att klara av sina lån.  

Hushållens förmögenhetsstatistik visar hur många procent av hushållen i olika åldersgrupper har varje förmögenhets- eller skuldslag.

Unga vuxna litar alltså på framtiden men vill samtidigt vara förberedda och är intresserade av att spara. Det är egentligen precis det som hela Finland behöver. 

Timo Vesala är politices doktor och Sparbanksgruppens chefsekonom. Vesala kommenterar aktivt ekonomiska frågor i sociala medier, i blogginlägg och i meddelanden.
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
Sparbanksforbundet anl
...