Finland har starkt ”tillväxtmomentum” – konsumtionen och investeringarna bär upp tillväxten, men bristen på kunnig arbetskraft börjar vara ett hinder för tillväxten

Sparbanken har höjt sin tillväxtprognos för innevarande år till 2,8 procent, eftersom tillväxten i Finland har hållits på en stabil nivå längre än väntat. Takten hotar ändå avta när draghjälpen från världsekonomin försvagas, bristen på kunnig arbetskraft förvärras och hushållens skuld begränsar konsumtionen.

Säästöpankin brändikuva

Det går bra för den finländska ekonomin i år. Särskilt den inhemska efterfrågan är stark, eftersom investeringarna och konsumtionen är i god form. Fastän exportökningen mattas av mera än väntat, förutspår Sparbanken fortfarande att tillväxten år 2019 är 2,0 procent. Att upprätthålla tillväxttakten blir ändå svårare när omständigheterna förändras under prognosperioden 2018-2019.

Finlands tillväxtutsikter begränsas närmast av tre faktorer: avmattningen av den globala ekonomin, problemet med tillgången på lämplig arbetskraft och hushållens skuld.

År 2017 växte exporten nästan 8 procent men nu börjar den växa klart långsammare. Den finländska ekonomin hann njuta av draget från exporten en väldigt kort tid, eftersom Finland kom med i suget från världsekonomin i ett rätt så sent skede och det syns redan i exportsiffrorna att de globala tillväxtutsikterna har blivit mera moderata.

”Tyvärr se tillväxten ut att bli långsammare på nästan alla de exportmarknader som är centrala för Finland och exporten når inte längre upp till de tillväxttal vi såg i fjol”, kommenterar Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala.

Sysselsättningen förbättras alltjämt fastän bristen på kunnig arbetskraft redan utgör ett hinder för tillväxten

Den bästa ekonomiska nyheten i fjol var att sysselsättningsökningen tog ordentlig fart. Också den totala arbetskraften (människor som antingen arbetar eller aktivt söker arbete) ökade mycket lovande. I år däremot utgör bristen på kunnig arbetskraft redan ett verkligt tillväxthinder.

”I fråga om utbudet på arbete skulle den fina ökningen av sysselsättningen kunna fortsätta men arbetsmarknadens flaskhalsar hotar att i fortsättningen bromsa skapandet av nya arbetsplatser. Flaskhalsarna är de utmaningar som gäller bland annat arbetskraftens mobilitet, kunnande och de ekonomiska incitamenten”, konstaterar Vesala.

Förbättringen av sysselsättningen har också redan blivit långsammare. I slutet av förra året var utvecklingen ändå så positiv att arbetslösheten i år och nästa år minskar en aning snabbare än Sparbankens tidigare prognos. Arbetslöshetsgraden sjunker år 2018 till 7,9 procent och år 2019 till 7,6 procent.

”Nästa regering kommer inte längre att få njuta av den ekonomiska medvind som blåst de senaste åren. Reformarbetet måste ändå fortsätta. Att ta hand om Finlands konkurrenskraft och att gå vidare med arbetsmarknads- och socialskyddsreformerna är nu viktigare än någonsin”, betonar Vesala

Inkomsterna ökar men hushållens skulder begränsar konsumtionsökningen

Den förbättrade sysselsättningen och ökade lönesumman skapar gynnsamma betingelser för en ökning av den inhemska konsumtionsefterfrågan. De gångna årens skuldbörda kan ändå begränsa tillväxten i framtiden.

”En god nyhet är att lönesumman redan växer snabbare än hushållens konsumtionsutgifter, vilket tyder på att hushållens skuldsättningsutveckling kommer att jämna ut sig,” tillägger Vesala.

Fastän hushållens skuldsättning de senaste åren har ökat snabbare och spargraden blivit negativ stöder den betydande förbättringen av sysselsättningen och inkomstutvecklingen konsumtionsefterfrågan särskilt i år.

Timo Vesalas tips hur den ekonomiska tillväxten i Finland ska kunna fortsätta

  1. Vi tar även i fortsättningen hand om den kostnadsmässiga konkurrenskraften – exporten kan dra trots de världsekonomiska konjunkturerna om våra företag lyckas vinna marknadsandelar.
  2. Vi fortsätter att stöda kompetensen och incitamenten för arbete, så att den i sig stora arbetskraftsreserven bättre fås i användning.
  3. Vi ser till att den offentliga ekonomin är stryktålig så att vi i ekonomiskt svagare tider inte behöver gallra alltför hårt i de offentliga utgifterna.
  4. Vi främjar hushållens hållbara ekonomi genom att uppmuntra till frivilligt sparandet.

 

Läs hela Ekonomisk granskning här.

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu