Allmogehus säljs med historia och köps med känsla

Sonja Palo-oja och Tomi Laakkonen blev under premiärvisningen förtjusta i ett allmogehus i Terälahti i Tammerfors. Gamla hus intresserar folk som värdesätter att huset har en historia och är beredda att sätta tid och pengar på renoveringar.

– Vi hade beundrat huset redan tidigare eftersom vi ville ha ett hus som är gammalt på riktigt. När huset plötsligt kom ut till försäljning fattade vi beslutet snabbt, berättar Sonja.

De som köper allmogehus köper i allmänhet en bit av husets historia: man ser fram emot att återställa huset till sin ursprungliga prakt, berättar fastighetsmäklare Susanna Manninen vid Sp-Hem Tammerfors Aula. Manninen var på säljarens vägnar glad att husets nya ägare förutom att de värdesätter husets historia även själva har kunskap om traditionellt byggande.

– Min man Tom är fackman och har den yrkeskunskap som behövs för traditionellt byggande. Han granskade husets kondition redan vid premiärvisningen och därefter gav vi ett anbud, berättar Sonja.

Paret fattade köpbeslutet snabbt. Säljaren kunde också lägga fram en heltäckande redogörelse över husets renoveringshistoria, vilket underlättade beslutsfattandet.

– Jag är verkligen glad att huset fick bra köpare som betalade priset utan att pruta, sade säljaren, som i den här affären var en äldre gentleman.

Prissättningen av allmogehus grundar sig på en helhetsvärdering

Fastighetsmäklare Manninen berättar att prissättningsstatistik inte är till hjälp när man ska sälja ett gammalt hus som byggts i traditionell stil.

– Priset på ett gammalt hus grundar sig på fingertoppskänslan, en helhetsbedömning och behovet av renovering. Mäklaren och säljaren var från första början ense om priset och anbudet gavs till det begärda priset, vilket visar att prisnivån var den rätta, förklarar Manninen.

När man ska sälja ett gammalt hus är det viktigt att renoveringarna har dokumenterats och dokumentationen kan överföras till nästa ägare. De fastighetstekniska uppgifterna är viktiga, men också det som huset för övrigt har gått igenom är också av intresse. Vilka som bott i huset och hurdana användningsändamål det har haft, berättar Manninen.

 

Tips: anlita en expert före köpet

Sonja och Tomi rekommenderar att de som överväger att köpa ett gammalt hus ska kontakta en expert på traditionellt byggande. Det finns många aspekter som bör beaktas.

– Det är lätt att bli överväldigad när man stiger in i ett hus som det här. Det är dock bra att komma ihåg realiteterna, och en besiktningsmans yrkesskicklighet räcker inte i allmänhet till för att bedöma konditionen på objekt av den här typen, tipsar Sonja.

Sonja och Tomi behövde ingen expert eftersom den nya husbonden tack vare sitt arbete själv är expert på traditionellt byggande och kunde bedöma skicket på huset. Tomi rekommenderar att man ska kika in i bottenbjälklaget och grundkonstruktionerna samt kontrollera takåsen. Därefter kan man dra slutsatser om huset. Bortsett från ladugården, som är av sten, har alla byggnader på fastigheten timmerstomme med brädfodrad fasad. Timmerstommen är i bra skick tack vare att grundkonstruktionerna är så bra.

– Vi behöver bara byta de nedersta stockarna: huset lyfts upp i luften, de översta stockarna lyfts för att de nedersta ska kunna ersättas med nya. Lyckligtvis hade den förra ägaren utfört mycket reparationer med pietet och vi kan nu fokusera på att renovera invändigt.

Husets historia fascinerar

Historien bakom Sonjas och Tomis hus sträcker sig till slutet av 1800-talet: fastigheten Järvenpää bildades vid storskiftet och på den plats där huvudbyggnaden står i dag fanns tidigare ett rökpörte. 

– Gården byggdes ut till sin nuvarande omfattning i slutet av 1800-talet. På gårdsområdet finns en bod, källare, bastu och stenladugård. I pörtet hölls en gång i tiden en ambulerande skola och i statdrängens stuga drevs en butik, berättar Sonja.

Sonja och Tomi hittade intressanta fynd när de rev konstruktioner vid renoveringen av fastigheten.

– Under takskivorna i salen fanns det ursprungliga, ca 100 år gamla takmålningar. Till och med Iltasanomat berättade om dessa fynd, berättar Manninen.

De målningar som kom fram när takskivorna avlägsnades från huvudbyggnadens sal ledde till att många kontaktade Sonja och Tomi. Via Facebook-gruppen Pelastetaan vanhat talot (Rädda gamla hus) fick man reda på vilka som tidigare bott eller tillbringat somrarna på fastigheten.

– Målningarna gjordes i början av 1900-talet. Konstnären har målat taket på rygg och bara använt fingret som pensel. Nu är målningen igen en fröjd för ögat i Sonjas och Tomis matsal.

I kunniga händer återgår gården sakta men säkert till sin forna prakt.

...