År 2021 återhämtade sig den globala ekonomin snabbt från svackan som början av coronakrisen orsakade. Ännu under början av 2022 väntade man fortfarande på ett år av snabb återhämtning.

Detta kommer dock knappast att ske. Kriget i Ukraina, den höga inflationen och den snabbt åtstramade penningpolitiken har snabbt försvagat utsikterna för tillväxt i världsekonomin. Dessutom har coronavirusinfektioner och efterföljande ekonomiska restriktioner försvagat den ekonomiska aktiviteten i Kina. Med undantag för Kina minskar dock pandemins effekter på ekonomin, även om det inte kan uteslutas att det kan ske ytterligare allvarliga förändringar.

Internationella valutafonden IMF förutspår att ekonomin kommer att växa med 3,2 % i år och att tillväxten avmattas till 2,9 % nästa år. Detta innebär en tillväxt under genomsnittet.

Inflationen är ett av årets stora ekonomiska teman. Under året har prisökningarna accelererat i många länder och är nu på nivåer som inte har setts på flera årtionden. De snabba prisökningarna har hållit centralbankerna på alerten och i många länder har räntorna stigit kraftigt. En åtstramning av penningpolitiken förväntas gradvis minska inflationen, men det finns en risk att den också kommer att försvaga den ekonomiska aktiviteten mer än önskat. Under slutet av året kan man mycket väl se en kortvarig konjunkturnedgång i världsekonomin.

Tillväxtutsikterna för Finlands ekonomi har också försvagats under året. Enligt Sparbanksgruppens prognos visar Finlands ekonomi en tillväxt på 2,0 procent år 2022. Nästa år avmattas tillväxten till 0,2 %. Årets rimligt höga tillväxtsiffra bygger på den goda utvecklingen i början av året. Under slutet av året Finland står alltså inför en lågkonjunktur – om än lindrig och kortvarig.

Företagens situation har varit god fram till sommaren. Med undantag för handeln har produktionsvolymen ökat inom olika sektorer, och företagens resultat har varit goda. Utsikterna kommer dock att avmattas i fortsättningen. Företagen drabbas av kostnadstrycket och den dämpade efterfrågan.

Hushållen har under år 2022 upplevt många olika slags bekymmer. Priserna har stigit snabbt och många familjer har varit tvungna att mer omsorgsfullt än tidigare tänka på vad de spenderar sina pengar på. Prisökningen har varit snabbast när det gäller grundläggande behov som bostäder, livsmedel och transporter. Samtidigt oroar de stigande räntorna skuldsatta hushåll. Konsumenternas förtroende har sjunkit till rekordlåga nivåer.

Å andra sidan finns det också positiva faktorer i hushållens situation. Sysselsättningsläget i Finland är fortfarande bra och många hushåll har fortfarande besparingar från coronakrisen. Hushållen anpassar också sin konsumtion och sitt beteende i en förändrad situation, vilket är smart.

Vi står alltså inför svårare ekonomiska tider. Det finns dock ingen större ekonomisk kris i sikte, åtminstone inte för närvarande. De gamla välbekanta utmaningarna i den finska ekonomin lurar fortfarande under ytan, även om fokus under de senaste åren har flyttats till att hantera plötsliga kriser. Dessa omfattar bland annat skuldsättning, en åldrande befolkning, en minskande befolkning i arbetsför ålder och en produktivitetstillväxt som under en lång tid varit svag. Det är dock också möjligt, om än ganska osäkert, att coronakrisen och den gröna övergången, som påskyndats av kriget, utlöser en ökning av produktivitetsutvecklingen, vilket kan leda till att de långsiktiga utsikterna för ekonomin förbättras.

I följande avsnitt fokuserar vi särskilt på de finländska hushållens konjunkturutsikter.

Källa: världsekonomi IMF (juli 2022), Finland: Sparbanken (augusti 2022)

Trots att en stor del av den ekonomiska statistiken har försämrats sedan kriget bröt ut har situationen på den finska arbetsmarknaden varit god. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till nivåer före coronapandemin och särskilt sysselsättningsläget har stigit till nya rekord. Samtidigt finns det många lediga platser och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Antalet permitterade har också återgått till normala nivåer efter den stora uppgången under coronakrisen. Arbetsmarknaden har alltså återhämtat sig mycket bra från coronapandemin.

Det finns naturligtvis några mindre orosmoment i den goda sysselsättningsstatistiken. Antalet långtidsarbetslösa har minskat synnerligen måttligt och ligger nu på en högre nivå till följd av coronakrisen. Detta är en utmaning för såväl individerna själva som för nationalekonomin. Historien har visat att ju längre arbetslösheten varar, desto svårare är det att återvända till arbetsmarknaden. Också ur samhällsekonomisk synvinkel är det sorgligt om det i Finland finns många arbetsföra människor som inte hittar ett jobb.

Den allra senaste statistiken visar dock de första tecknen på att den utmärkta utvecklingen på arbetsmarknaden håller på att avta. Enligt statistiken för juli har ökningen av sysselsättningen avstannat och arbetslösheten har redan börjat öka något. Den ekonomiska nedgången börjar alltså också synas på arbetsmarknaden. Vi förväntar oss att arbetslösheten kommer att stiga något mot slutet av året, och den genomsnittliga arbetslösheten i Finland i år är 6,8 %. Nästa år kommer arbetslösheten att öka något, till 7,0 %.

Lönesumman för alla hushåll har ökat snabbt, med drygt 6 % i år. Lönesumman beskriver det totala beloppet av de bruttolöner som betalats i hela ekonomin. Dess utveckling påverkas därför av både sysselsättnings- och löneutvecklingen. I år har särskilt den ökade sysselsättningen höjt de löner som hushållen erhåller. De olika branscherna har återhämtat sig väl från coronakrisen; inom alla branscher med undantag för transport och lagring är lönesumman högre än före coronakrisen.

Ur ett enskilt hushålls synvinkel är situationen inte lika rosenröd. Lönerna för löntagare har i år stigit med ett par procent, men prisökningen har varit klart snabbare än så. Fram till juli var den genomsnittliga inflationstakten för innevarande år drygt 6 %. Hushållens reallöner har därför sjunkit markant, med lönen kan man nu köpa mindre. Lika stora minskningar i löntagarnas reallöner sågs senast på 1970-talet, vilket säger något om hur exceptionell situationen är.

Situationen för hushållen med en ekonomiskt svagast ställning har underlättats med hjälp av de tidigarelagda indexhöjningarna som riksdagen genomfört och som trädde i kraft i början av augusti. Med sociala förmåner avses till exempel garanti- och folkpension samt utkomststöd.

Med tanke på framtiden är är det viktigt hur länge inflationen förblir hög och hur lönerna reagerar på situationen. Om inflationen som väntat avtar inför nästa år kommer situationen för löntagarna att underlättas och chocken att bli en engångsföreteelse. Om inflationen fortsätter kommer den att innebära ytterligare utmaningar för hushållen, och lönetrycket kommer då utan tvekan att öka.

Framtida löneförhandlingar kommer att bli krävande. Å ena sidan behöver löntagarna med rätta kompensation för prisökningarna, men å andra sidan finns det ur nationalekonomins synvinkel en risk för att en inflations-lönespiral inleds. Man bör också ta hänsyn till Finlands konkurrenskraft.

Utsikterna för pensionärernas inkomster är bättre än för löntagarna, eftersom arbetspensionerna från och med början av nästa år som vanligt höjs med ett index som tar hänsyn till utvecklingen av både arbetsinkomster (20 %) och konsumentpriser (80 %). Snabba höjningar av konsumentpriserna kommer därför automatiskt att överföras till arbetspensionerna, och dessa kommer sannolikt att öka kraftigt inom en snar framtid.

I allmänhet har hushållen något överraskande ansett att deras egen penningsituation varit bättre under coronakrisen än någonsin tidigare. Nu har dessa uppskattningar sjunkit snabbt. Majoriteten av hushållen kan fortfarande spara, men en större del upplever att de bara klarar sig med nöd och näppe eller blir skuldsatta.

Under coronakrisen minskade hushållens konsumtion klart, men har nu återhämtat sig till nivåer över nivån före krisen. Dessutom har det skett betydande förändringar i konsumtionsmönstret. Under coronakrisen spenderade hushållen i synnerhet pengar på varor, eftersom restriktionerna och rädsla för sjukdomen minskade konsumtionen av tjänster. Nu har konsumtionen av tjänster fortsatt att återhämta sig, men man köper färre varor än tidigare.

I år har konsumenterna på många sätt påverkats av de snabbt stigande priserna. Även om man nominellt har spenderat mer pengar, får man mindre för samma peng. Detta återspeglas tydligt bland annat i statistiken över detaljhandeln. Omsättningen har fortsatt att öka, men den volym som frigjorts från prisförändringarna har redan minskat en tid.

Enligt enkäter har konsumenterna reagerat på prisökningarna på flera olika sätt. Konsumtionen har anpassats och det har också skett en förskjutning mot billigare varumärken och mer jakt på erbjudanden. Detta stöds av statistiken över livsmedelsbutiker *, enligt vilken försäljningen av butikernas egna varumärken, som är billigare än övriga varumärken, har ökat i Finland. Försäljningen av färsk fisk och färskt kött har minskat markant. Enligt Finntraffics statistik sjönk bilisternas genomsnittshastigheter under sommaren jämfört med året innan.

Med andra ord anpassar människor sitt beteende och sin konsumtion i takt med att priserna stiger, vilket är logiskt. Nu mer än någonsin uppskattas traditionella råd om hur man sparar pengar och energibesparande tips. Många behöver nu de buffertmedel som de tidigare sparat.

I år har de stigande priserna varit ett samtalsämne bland alla. Inflationen är nu exceptionellt snabb både i Finland och på andra håll i världen. Inflationen i Finland har accelererat under hela året och uppgick i juli till 7,8 %. Senast har inflationen i Finland varit så snabb på 80-talet.
Prisökningarna började redan i fjol, då efterfrågan ökade till följd av pandemin och olika utmaningar i försörjningskedjan ledde till högre priser. Dessutom har kriget i Ukraina höjt energipriserna till en ny nivå.

Inflationen berodde till en början nästan uteslutande på stigande energipriser, men nu har prisökningen blivit mer utbredd. Priserna fortsätter dock att stiga mest inom boende, trafik och livsmedel. Dessa är också betydande faktorer i hushållens konsumtionskorg och därför syns inflationen i allas vardag.
Finland är inte ensamt om detta, utan även i övriga delar av världen kämpar man med allt högre priser.

Den stora frågan med tanke på fortsättningen är om inflationen kommer att fortsätta att accelerera eller om den lugnar ner sig i takt med att den ekonomiska tillväxten avmattas mot slutet av året. Det finns redan några nya exempel på avmattande inflation i världen; världsmarknadspriserna på olja och livsmedel har sjunkit något och utmaningarna i försörjningskedjan har minskat något. Naturligtvis finns det en hel del osäkerhet i luften, till exempel vad gäller Rysslands gasleveranser.

Enligt Sparbankens prognos kommer inflationen i Finland att sakta avta mot slutet av året, men den kommer även nästa år att ligga klart över centralbankens målnivå. Enligt vår prognos kommer inflationen i Finland att ligga på i genomsnitt 6,5 % i år och 3,5 % nästa år.

De finländska hushållens skuldsättning har ökat under de senaste åren. Skuldgraden i förhållande till de disponibla inkomsterna är nu nästan 130 procent. Coronaviruskrisen påskyndade tillfälligt en ökad skuldsättning, eftersom man aktivt tog bostadslån. Nu har ökningen av skuldsättningen lugnat ner sig igen. Under innevarande år har ökningen av bostadslån avtagit, men ökningen av konsumentkrediter har ökat något. Detta kan tyda på att vissa hushåll måste finansiera trycket från de stigande priserna med lånade pengar. På lång sikt är en finansiering av konsumtionen med hjälp av lån inte hållbar.

Situationen för skuldsatta hushåll underlättas av att räntenivån redan länge har varit mycket låg. Detta håller nu på att förändras, eftersom de korta marknadsräntorna märkbart har stigit och räntehöjningarna gradvis har börjat överföras på hushållens lånekostnader. Historiskt sett är räntenivån fortfarande relativt låg, men förändringen i de superlåga räntorna svider i de skuldsatta hushållens plånbok.

Enligt marknadens nuvarande förväntningar förväntas 3 månaders euriborräntan under de närmaste åren stiga till drygt två procent. Naturligtvis förändras marknadsförväntningarna dagligen när lägesbilden av ekonomin uppdateras. Det är därför klokt att vara beredd på högre räntor än idag, så att vår egen ekonomi inte ställs inför oförutsedda utmaningar när räntorna stiger.

År 2021 (senaste statistik) var det genomsnittliga beloppet för bostadslån i hushåll med bostadslån i Finland något under 111 000 euro. En räntehöjning på 2 procentenheter skulle för en genomsnittsfamilj innebära en ökning av de månatliga ränteutgifterna med omkring 100 euro **.

Utöver stresstestet som räntehöjningen medför är det bra i fråga om de egna skulderna att fästa vikt vid att skulden står i rätt proportion till betalningsförmågan och också till skuldens uppbyggnad. Skulder som ökar tillgångarna är ”bättre” skulder än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder.

Utöver realegendom (huvudsakligen bostäder) har hushållen finansieringstillgångar, och hushållens finansiella förmögenhet har ökat redan under en längre tid. Trenden att spara och placera har varit stark, och inte ens fluktuationerna i konjunkturcykeln har underminerat den särskilt mycket.

Den nuvarande ekonomiska situationen innebär dock nya utmaningar för en del hushåll. Högre priser tar nu en större bit av hushållens plånbok och då kan man nödvändigtvis inte spara lika mycket. Enligt en förtroendeenkät till konsumenterna finns det tidiga tecken på att konsumenternas möjlighet att spara har minskat. Omkring 60 % av hushållen kan dock enligt sina egna uppskattningar fortfarande spara.

År 2022 har varit en utmaning för placerare. Räntehöjningen har lett till att värdet på ränteplaceringar har minskat. Aktiemarknaderna har också upplevt stora fluktuationer och i skrivande stund är europeiska aktier på drygt 10 % minus från början av året. Men även stora minustal är en del av vardagen för aktieplacerare, så långsiktighet är en trumf.

Den stigande inflationen har lett till att realräntan på inlåningen har pressats rejält på minus, men trots detta har hushållens inlåningsstock ändå fortsatt att öka. Det kunde vara klokt att fundera på objekt med högre avkastning för långfristiga medel. Insättningar är ett utmärkt objekt för korttidssparande och som bufferttillgångar.

Coronakrisen ledde till en livligare bostadsmarknad och såväl antalet affärer och priset på bostäder ökade exceptionellt mycket ifjol. Nu har situationen lugnat ner sig och vi håller på att återgå till tiden före corona. Antalet bostadsköp har klart minskat jämfört med ifjol, men ligger fortfarande på samma nivå som under åren före coronakrisen.

Vi förväntar oss att minskningen av antalet bostadsköp från förra året kommer att fortsätta. Konsumenterna har blivit mer försiktiga till följd av försämrade ekonomiska utsikter, den höga inflationen och de stigande räntorna. Konsumenternas avsikter att köpa bostäder har minskat snabbt.

Under coronakrisen steg bostadspriserna snabbare än vanligt. På nationell nivå steg priserna på aktiebostäder i Finland i fjol med 3,7 %, snabbare i huvudstadsregionen än i övriga Finland. Under början av året har prishöjningarna dämpats, men undantagsvis har de varit snabbare utanför huvudstadsregionen. Sammantaget förväntar vi oss att höjningen av bostadspriserna kommer att lugna ner sig till 0-1 % i år och nästa år. En tillfällig sänkning av bostadspriserna kan också ses.

Det är intressant att se om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser. Urbaniseringen har varit en stark trend under lång tid och trenden kommer sannolikt inte att vända. Å andra sidan möjliggör det ökade distansarbetet nya former av arbete och boende på olika håll, vilket kan vara ett mer långsiktigt fenomen och även medföra mindre förändringar på bostadsmarknaden. Den begynnande energikrisen får däremot bostadsköparna att överväga värmelösningarna i sina bostäder mer omsorgsfullt än tidigare.

*https://www.hs.fi/talous/art-2000009019799.html
**Antaganden: amorteringsmetod rörlig annuitet, lånetid 20 år. Effekterna av räntehöjningen på ditt lånebelopp kan du kontrollera här: www.saastopankki.fi/sv-se/lan/laneraknare