Hanteringen av dödsbon förändras avsevärt – reformer som alla bör känna till

För många blir det aktuellt att sköta ett dödsbos ärenden för första gången först när en närstående går bort. Samtidigt behöver en mängd praktiska frågor ordnas, tillgångar och skulder utredas och myndighetsärenden skötas. Därför är det mycket positivt att man nu vill utveckla hanteringen av dödsbon så att den bättre motsvarar dagens behov.

De planerade förändringarna syftar framför allt till att göra det enklare att sköta ärenden, förbättra informationsgången och öka möjligheterna att använda digitala tjänster. Nedan har vi sammanställt fem reformer som planeras inför 2027 och som kan få stor betydelse för hanteringen av dödsbon under de kommande åren.

1. Allt fler av dödsboets ärenden kan skötas i MinSkatt

En av de mest betydande förändringarna gäller digitala tjänster. I framtiden kommer allt fler av dödsboets ärenden sannolikt att kunna skötas i MinSkatt.

I praktiken innebär det att uppgifter som gäller dödsboets beskattning och anmälningar till myndigheter i större utsträckning kan granskas och hanteras samlat i en och samma tjänst. Förändringen kan minska mängden pappershandlingar och göra det lättare för dödsbodelägarna att följa dödsboets situation.

Ur de anhörigas perspektiv handlar det framför allt om smidigare ärendehantering. När informationen finns samlad på ett ställe blir det mer tid över för andra praktiska arrangemang.

2. Ett nytt register över dödsbodelägare gör ärendehanteringen tydligare

En annan betydande reform är införandet av ett register över dödsbodelägare.

I dag behöver uppgifter om dödsbodelägarna ofta samlas in från flera olika källor, till exempel församlingar och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Det kan göra processen långsammare och öka risken för fel. Syftet med ett centraliserat register är att göra det enklare att identifiera dödsbodelägarna och säkerställa att aktuell information finns tillgänglig.

I praktiken kan detta innebära snabbare och smidigare ärendehantering hos såväl banker och myndigheter som andra organisationer som hanterar dödsboärenden.

3. Tidsfristen för bouppteckningen kan förlängas till sex månader

Förlusten av en närstående kommer ofta plötsligt. Samtidigt förväntas de anhöriga samla in en stor mängd information om den avlidnes tillgångar, skulder och eventuella testamentariska förordnanden.

Därför är förslaget om att förlänga tidsfristen för bouppteckningen från dagens tre månader till sex månader enligt min mening mycket välkommet.

– Det är ganska sällan man lyckas förrätta bouppteckningen inom den nuvarande tidsfristen på tre månader. Den första månaden går ofta åt till att dödsbodelägarna sörjer och de praktiska frågorna är, så att säga, inte det första man tänker på, konstaterar Jeremejeff.

Den extra tiden skulle ge de anhöriga bättre möjligheter att utreda dödsboets angelägenheter omsorgsfullt utan onödig brådska. Det skulle vara särskilt värdefullt i situationer där egendom finns på flera orter eller till och med utomlands, där det finns flera arvingar eller där dödsboet till exempel omfattar företagstillgångar.

4. Digital bouppteckning ger större flexibilitet

Bouppteckningen är ett av de viktigaste stegen i hanteringen av ett dödsbo, men de praktiska arrangemangen kan ibland vara utmanande.

I framtiden skulle det även vara möjligt att förrätta bouppteckningen digitalt. Det skulle skapa nya möjligheter särskilt i situationer där dödsbodelägarna bor på olika håll i Finland eller utomlands.

Digitala arbetssätt kan göra det enklare att ordna bouppteckningsförrättningen, dela handlingar och kontrollera uppgifter. Samtidigt kan processen gå snabbare och det administrativa arbetet minska.

Digitaliseringen undanröjer naturligtvis inte behovet av sakkunnig rådgivning, men den kan göra det betydligt enklare att sköta de praktiska frågorna än i dag.

5. En ny arvsdeklaration kan införas vid sidan av bouppteckningsinstrumentet

En annan reform som bereds innebär att en separat arvsdeklaration skulle lämnas in utöver bouppteckningsinstrumentet.

Syftet med förändringen är att de uppgifter som är relevanta för beskattningen ska kunna lämnas till skattemyndigheten på ett tydligare och mer enhetligt sätt. För de anhöriga skulle detta innebära ytterligare ett steg i processen, men målet är samtidigt att göra arvsbeskattningen mer exakt och smidig.

Reformen understryker ytterligare hur viktigt det är att uppgifterna om dödsboet är korrekta och uppdaterade redan när bouppteckningen görs.

Det gemensamma målet med förändringarna är att underlätta vardagen för de anhöriga

Även om lagändringarnas slutliga innehåll och tidpunkten för deras ikraftträdande preciseras senare är riktningen tydlig. Målet är att digitalisera och förenkla hanteringen av dödsbon och göra den mer användarvänlig.

När en närstående går bort har de anhöriga redan mycket att ta hand om. Därför är alla reformer som minskar den administrativa bördan och gör det enklare att sköta ärenden ett steg i rätt riktning.

Att sköta ett dödsbo kommer aldrig att vara enbart en teknisk process. Det finns alltid också en mänsklig sida. Just därför behöver arbetssätten vara så tydliga, tillgängliga och smidiga som möjligt för människor som befinner sig i en svår livssituation. Även framöver är det klokt att ta hjälp av bankens sakkunniga när man planerar och ordnar förmögenhetsfrågor.