Testamente

Dessutom kan en förnuftig arvsplanering och ett omsorgsfullt upprättat testamente ge avsevärda besparingar i arvsskatten.

Hur upprättas ett testamente?

När man gör ett testamente är det alltid bra att ta hjälp av en expert, till exempel bankens jurist. På så sätt försäkrar du dig om att testamentets innehåll säkert motsvarar din vilja och har upprättats i enlighet med lagens krav. En expert kan också hjälpa dig med skatteplanering.

Förvara testamentet på en säker plats, till exempel i ett bankfack. Ett upprättat testamente kan senare ersättas med ett nytt, till exempel om dina omständigheter förändras. Då är det viktigt att i det nya testamentet nämna att det upphäver tidigare testamenten. För att testamentet ska iaktta den stadgade form som lagen förutsätter ska det bland annat ha två ojäviga vittnen som har fyllt 15 år. Vittnet kan inte vara till exempel en arvinge eller någon annan förmånstagare.

När du upprättar ett testamente är det bra att beakta till exempel följande saker:

• Vem vill jag att den egendom jag lämnar efter mig ska gå till?
• Vill jag göra det lättare för mina arvingar att klara av arvsskattepåföljderna? Till exempel dödsfallsersättningen i en sparförsäkring kan styras till förmånstagarna förbi dödsboet, så att de får medel för betalning av skatter, även om boskifte i övrigt inte görs på länge.
• Vad händer med mitt företag? Vem ärver det? Läs mer om juridiska frågor för företag. 

Vem ärver om det inte finns ett testamente?

Utan testamente fördelas egendomen vid arvskifte i enlighet med den arvsordning som bestäms i lagen:

• om ett testamente inte har upprättats, är bröstarvingarna alltid de primära arvingarna
• om en person inte har bröstarvingar, men har varit gift/i registrerat partnerskap, är arvingen den andra parten i parförhållandet
• när också änkan eller änklingen avlider fördelas egendomen mellan änkans eller änklingens arvingar och den först avlidne makens sekundära arvingar (ofta dennes syskon eller syskonbarn)
• om en person inte har barn eller make, är föräldrarna i första hand lagliga arvingar. Följande i arvsordningen är syskon och syskonens avkomlingar och därefter mor- och farföräldrar och deras barn. Det lagstadgade arvet slutar vid mostrar, fastrar, morbröder och farbröder
• om det inte finns lagenliga arvingar, går arvet till staten.

Bröstarvingarna har i princip alltid rätt till laglott, det vill säga hälften av den lagstadgade arvslotten. Alla andra arvingar kan uteslutas från arvet genom testamente.

Till vem kan jag testamentera?

Du kan testamentera din egendom till vem som helst, också till exempel till en vän, ett gudbarn eller ett allmännyttigt samfund. I testamentet kan du också uttryckligen besluta om till exempel ett visst föremål eller en viss fastighet. Det finns många olika slags testamenten och deras innehåll är alltid individuellt.

Genom ett universaltestamente testamenteras hela egendomen eller en bestämd del av det till en viss person eller aktör.

Genom ett inbördes testamente testamenteras egendomen till exempel mellan makarna. Om det är fråga om ett äganderättstestamente får den efterlevande maken vid sin makes bortgång hela egendomen, och barnen får sin andel vid änkans eller änklingens bortgång. Barnen har dock i princip rätt till laglott genast efter den förälder som avlider först.

Ett inbördes testamente kan också vara ett besittningsrättstestamente genom vilket nyttjande- och besittningsrätt till egendomen testamenteras till maken och äganderätten kan testamenteras till någon annan. Det kan också vara en del av arvsplaneringen.

Genom ett inbördes testamente säkerställs makens ställning

Ett inbördes testamente upprättas i allmänhet mellan äkta makar och sambor och i det bestäms om fördelningen av egendomen till förmån för den efterlevande maken. I de flesta inbördes testamenten uttrycks en önskan om att den efterlevande maken vid sin makes bortgång får ägande- och besittningsrätten till all den först avlidne makens egendom. Syftet är att trygga den överlevande makens ekonomiska ställning inför framtiden och till exempel parets gemensamma hem. Ett inbördes testamente kan vara också ett så kallat besittningsrättstestamente. Det används allmänt för att trygga den efterlevande makens ställning i synnerhet när den efterlevande maken redan är äldre.

Termer som hänför sig till ett inbördes testamente:

Besittningsrätt: Den efterlevande maken får besitta den avlidne makens egendom under sin livstid eller under den tid som anges i testamentet. Till slut kan egendomen ändå gå till arvingarna, såsom barn eller testamentstagare. Genom besittningsrätten äger den efterlevande maken inte egendomen, men kan till exempel få avkastning av egendomen.

Äganderätt: Den efterlevande maken kan genom testamente förordnas äganderätt till hela den först avlidne makens egendom. Då har den efterlevande maken också tillstånd att sälja eller överlåta sin egendom utan begränsningar. Även i denna situation har bröstarvingarna emellertid rätt att kräva sin laglott.

Förordnande om sekundär mottagare I ett inbördes testamente kan det också fastställas hur egendomen ärvs efter att båda testamentsgivarna har avlidit.

Ett bra testamente hjälper också vid arvsplaneringen

Ett arv kan medföra stora arvsskattsbelopp att betala och det är sällan man har kunnat förbereda sig på dem på förhand. När arvsplaneringen görs omsorgsfullt kan den påverka arvsskattens belopp. Det är vanligt att till exempel ge skattefria gåvor redan under sin livstid. Ju större arvet är, desto större är också arvsskattesatsen och arvsskattens belopp. Också släktskap påverkar skatteklassen – de närmaste släktingarna har i princip en lägre arvsskattesats.

Genom testamente kan arvsbeskattningen lindras till exempel:

• genom att upprätta ett besittningsrättstestamente: om till exempel maken endast får besittningsrätten till egendomen, dras värdet av innehållningen för besittningsrätten från egendomens totala värde vid beräkningen arvsskatten. Besittningsrättstestamente används ofta till exempel för en bostad. Den efterlevande maken behöver inte betala arvsskatt på besittningsrätten och på grund av innehållningen för besittningsrätten behöver ägaren betala mindre arvsskatt.
• genom att egendom fördelas på flera arvingar: I Finland tillämpas progressiv arvsbeskattning: ju större arv en enskild person får, desto större är också arvsskattesatsen. Genom att fördela egendomen jämnt mellan flera arvingar kan skatten bli lägre. Också då gäller det att komma ihåg bröstarvingarnas rätt till laglott.
• genom att ge skattefria gåvor under sin livstid. I Finland kan man ge en skattefri gåva vart tredje år. Värdet ska understiga 5 000 euro per mottagare av gåvan. Det här är ett enkelt sätt att minska den egendom som ärvs redan under sin livstid och därmed minska arvsskatten.
• genom en testamentsgåva. Genom en testamentsgåva kan man testamentera egendom till ett allmännyttigt samfund. Samfundet behöver inte betala arvsskatt för en testamentsgåva.

Testamentet vinner laga kraft vid arvlåtarens bortgång först efter att arvlåtarens lagenliga arvingar har underrättats om testamentet och godkänt det. Det sker vanligen i samband med bouppteckningen, som görs inom tre månader efter dödsfallet.

Upprätta ett testamente tillsammans med bankens jurist. Lämna en kontaktbegäran så kontaktar vi dig.