Bouppteckningen

När en nära anhörig avlider måste de anhöriga förutom sorgen även bära ansvaret för bouppteckningen. Bouppteckningsinstrumentet är en handling som görs upp över den avlidnes tillgångar och skulder samt eventuella livförsäkringar, donationer och förskott på arv. Upprättande av bouppteckningsinstrumentet kallas för bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras inom 3 månader

Bouppteckningsinstrumentet är en handling som görs upp över den avlidnes tillgångar och skulder samt eventuella livförsäkringar, donationer och förskott på arv, som ska göras inom tre månader från dödsfallet, oavsett den avlidnes ålder eller egendom. Upprättandet av bouppteckningsinstrumentet kallas för bouppteckning.

I bouppteckningsinstrumentet anges dödsboets medel och skulder samt dödsboets delägare. Om den avlidne har haft ett testamente eller ett äktenskapsförord, bifogas kopior av dessa till bouppteckningsinstrumentet. Bouppteckningsinstrumentet är även en skattedeklaration för fastställande av arvsskatt, och den ska lämnas in till skattemyndigheten inom en månad från bouppteckningen.

Utgångspunkten är att den delägare som sköter boets egendom är förpliktad att göra bouppteckningen. Samtliga dödsbodelägare ska i regel vara bevisligen kallade till bouppteckningen. Bouppteckningen kan emellertid förrättas även om någon av delägarna inte är närvarande. 

Boutredningsman, skiftesman och testamentsexekutor

En delägare kan ansöka om att tingsrätten ska förordna en boutredningsman och skiftesman.

Om domstolen förordnar en boutredningsman för dödsboet, har han eller hon exklusiv rätt att sköta dödsboets bankärenden. Han eller hon kan bland annat betala boets räkningar och använda kontomedel för nödvändiga åtgärder för dödsboet.

I testamentet kan en testamentsexekutor utses. Om inte annat föranleds av testamente, tillämpas de anvisningar som gäller boutredningsman på testamentsexekutorn.

Den skiftesman som domstolen förordnar har inte rätt att använda eller ta ut den avlidnes kontomedel. Användning av den avlidnes konto förutsätter att skiftesmannen visar fullmakter av samtliga delägare vid skötseln av bankärenden.

Ett lagakraftvunnet domstolsbeslut ska läggas fram om förordnande av både boutredningsman och skiftesman. Även testamentsexekutorn ska lämna in en utredning över att hans eller hennes förordnande har vunnit laga kraft. 

Avvittring mellan dödsbo och efterlevande make

Om arvlåtaren var gift vid sin död, ska en avvittring mellan den efterlevande maken och dödsboet förrättas före arvskiftet. Detta används för att utreda vilken egendom som hör till den efterlevande maken och vilken som hör till dödsboet.

Den egendom som är i den efterlevande makens eget namn, bl.a. personliga bankkonton, hör inte till dödsboet även om de ska uppges i bouppteckningsinstrumentet. Den efterlevande maken bestämmer själv över sin egen egendom och uppgifter om hans eller hennes bankärenden ges inte till andra utan hans eller hennes samtycke.

Avvittringsavtalet undertecknas av samtliga dödsbodelägare och den efterlevande maken samt två ojäviga vittnen. Eter att avvittringen har förrättats är den efterlevande maken inte längre delägare i dödsboet med stöd av giftorätten. Utifrån testamentet kan den efterlevande makens delägarskap i dödsboet dock fortsätta.

Om makarna har haft ett äktenskapsförord, förrättas åtskiljande av egendom i stället för avvittring.

Avvittring eller åtskiljande av egendom kan även förrättas av en skiftesman som förordnas av en domstol. I detta fall görs ett avvittringsinstrument upp över förrättningen.

Arvskifte

Om det bara finns en arvinge i dödsboet, övergår arvet till arvingen utan arvskifte. I detta fall anvisas arvet med bouppteckningsinstrumentet och släktutredningen. Om det finns lera arvingar, övergår arvet till arvingarna vid arvskiftet.

Över ett arvskifte som arvingarna förrättar själva, utan en skiftesman förordnad av domstol, ska ett skriftligt arvskiftesavtal göras upp. Alla arvingar ska underteckna avtalet och det ska bestyrkas av två ojäviga vittnen. Se laga kraft ovan.

Efter att dödsboets egendom skitats har delägaren rätt att ensam bestämma över sådan egendom som han eller hon har fått i arvskiftet. Den egendom som övergått till delägaren ska specificeras tillräckligt noggrant. Med tanke på bankärenden gäller det att observera att endast ett omnämnande om ett penningbelopp inte ger delägaren rätt att ta ut pengar från dödsboets konto, om kontonumret saknas. Om en skiftesman har förrättat bouppteckningen, ska delägaren lägga fram bouppteckningsinstrumentet.

Den efterlevande makens ställning

Den efterlevande maken kan ha rätt att förfoga över dödsboet odelat antingen direkt med stöd av lagen eller med stöd av ett testamente, om den efterlevande maken har åberopat dispositionsrätt (framgår i allmänhet av bouppteckningsinstrumentet).

Med stöd av dispositionsrätt (besittningsrätt) har den efterlevande maken dock inte självständig rätt att utan fullmakt av samtliga dödsbodelägare att använda kapitalet på arvlåtarens konto, men den avkastning (ränta) som betalas på kapitalet tillkommer den efterlevande maken.

Fråga om råd

Många situationer är individuella, och därför är det bäst att vända sig till bankens experter för att ordna juridiska och skattefrågor relaterade till dödsfallet på ett så förmånligt sätt som möjligt för dödsboets delägare.

Läs också: Bankärenden i ett dödsbo

Läs mer om Sparbankens juridiska tjänster.