Bankärenden i ett dödsbo

När en nära anhörig avlider måste de anhöriga förutom sorgen även bära ansvaret för många praktiska frågor relaterade till den avlidne. Sparbankens experter hjälper dig också i dessa livssituationer. Här hittar du de viktigaste anvisningarna för att sköta dödsboets ärenden.

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo är en ekonomisk helhet som bildas av den avlidnes medel och skulder då personen avlider.
Skötseln av dödsboets ärenden förutsätter olika dokument och utredningar, vars syfte är att skydda alla dödsbodelägare. Bankens skyldighet är att se till att de handlingar som lagen kräver läggs fram vid skötseln av bankärenden och den person som representerar boet har rätt att handla för dödsboets räkning.

Banken bör underrättas om dödsfallet så snabbt som möjligt. Detta görs enklast genom att lämna in ett ämbetsbevis om den avlidne, där uppgift en om dödsfallet framkommer. 

Efter att banken har underrättats om att kunden har dött, gör banken en anteckning i de tjänster som är i kundens namn. Banken får även uppgift er om dödsfallet från Befolkningsregistercentralen, men de kommer ofta et er att begravnings- och bouppteckningsarrangemangen redan har inletts.

Vem har rätt att sköta bankärenden för dödsboets räkning? 

De avtal som den avlidne har ingått under sin livstid är bindande för dödsboet. I avtal träder dödsboet in i den avlidnes ställe. Däremot upphör de behörigheter till bland annat konton eller värdepappersdepositioner som den avlidne beviljat genast när banken får en tillförlitlig uppgift om dödsfallet.Kontodispositionsrätten eller kontobetalningsinstrumenten kan dock genom dödsbodelägarnas gemensamma beslut ges en av delägarna et er att samtliga delägare i dödsboet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt.

Delägare i dödsboet är:

  • lagstadgade arvingar, t.ex. barn, den avlidnes föräldrar
  • efterlevande make med stöd av giftorätt, testamente eller direkt med stöd av lagen
  • universell testamentstagare dvs. en person som genom testamente har fått äganderätt till den avlidnes hela egendom eller en del av denna
  • staten, om inga delägare som avses i punkterna 1–3 finns. 

Var ska man börja?

Eter dödsfallet kommer till exempel telefon-, el-, hyres- eller bolagsvederlagsräkningar i den avlidnes namn, och betalningen av dessa utgör en del av skötseln av dödsboets ärenden. De är i allmänhet brådskande och har rätt liten ekonomisk betydelse. Dessa, i likhet med andra räkningar direkt relaterade till dödsfallet, som sjukhus- och begravningsräkningar samt räkningar relaterade till anordnandet av minnesstunden kan betalas av den efterlevande maken eller en enskild bodelägare. De ovan nämnda räkningarna betalas från den avlidnes konto endast mot entydiga räkningar. Det är inte möjligt att ta ut eller överföra pengar från kontot.

När bouppteckningen har förrättats (eller bodelägarna har konstaterats tillförlitligt på något annat sätt), går det smidigare att sköta den avlidnes bankärenden om en delägare beviljas rätt att använda den avlidnes konto. Detta förutsätter dock samtycke av alla dödsbodelägare. Samtycke kan ges med en separat fullmakt eller som en del av arvskiftesavtalet. Den delägare som sköter dödsboets ärenden ska noggrant bokföra användningen av boets medel. Alla fakturor och verifikat ska bevaras.

Åtgärder som alla delägare har rätt till utan fullmakt av de andra delägarna:

  • till banken lämna in räkningar som gäller begravningen eller andra räkningar som har tydligt samband med dödsfallet för betalning från den avlidnes konto, som el-, telefon- och bolagsvederlagsräkningar som hörde till den avlidne.
  • för bouppteckningen erhålla saldointyg över den avlidnes tillgångar, lån och ansvar på dödsdagen.
  • få information om läget angående den avlidnes bankaffärer på dödsdagen och därefter.
  • göra en förteckning över innehållet i den avlidnes bankfack tillsammans med bankens tjänsteman.

I dessa fall ska delägaren lägga fram ett ämbetsbevis som visar hans eller hennes släktskap med den
avlidne.

Åtgärder som kräver fullmakt av alla delägare i dödsboet:

  • kontantuttag på den avlidnes konto. Räkningar kan betalas, men kontanter kan inte tas ut.
  • avslutande av dödsboets konton
  • försäljning av den avlidnes värdepapper och värdeandelar
  • tömning av bankfack
  • ingående av nya avtal eller förbindelser
  • erhållande av information om den avlidnes bankaffärer under hans eller hennes livstid.

I de ovan nämnda fallen kan behörigheten att sköta den avlidnes bankärenden säkerställas genom att i samband med åtgärderna lägga fram åtminstone följande utredning till banken:

  • bouppteckningsinstrument och eventuellt testamente
  • en komplett släktutredning över den avlidne, dvs. en obruten kedja av ämbetsbevis från den avlidnes 15:e levnadsår till och med hans eller hennes död eller alternativt magistratens intyg över fastställelse av delägarförteckningen i bouppteckningsinstrumentet.
  • fullmakter av de bodelägare som inte är personligen närvarande.

Mera information om de dokument som behövs får du av Sparbanken. Ta kontakt.

Läs mer om Sparbankens juridiska tjänster

Läs också: Bouppteckningen