En familj, två gårdar och en gemensam vision

Mika Tuiskunen är jordbrukare och gårdsövertagare, liksom hans dotter Elina Tuiskunen kommer att vara. Elina Tuiskunens sambo Topi Maanela har också vuxit upp på en gård och är nu själv gårdsägare. Trion arbetar tillsammans och berättar att de i praktiken sköter en gemensam gård i stället för två separata. Utöver gårdarna förenas de också av en passion för regenerativt jordbruk: besluten på åkrarna fattas alltid med markens växtskick som prioritet.

Förnyelse börjar med nyfikenhet

Mika stötte på regenerativt jordbruk för första gången under ett studentutbyte i Tyskland. Sedan lärde han sig mer, fördjupade sig i ämnet och insåg att den regenerativt jordbruk kommer att göra det möjligt för honom att bättre hantera riskerna på gården, minska kostnaderna och göra odlingen allt som allt mer lönsam.

I fråga om åtgärderna för regenerativt jordbruk nämner Mika att åkrarna ska ha växttäcke året om, att mångfalden ska ökas, att jordbearbetningen ska minskas och att användningen av gödningsmedel och växtskyddsmedel ska minimeras. Lämpliga odlingsmetoder har framför allt hittats genom fördomsfria försök – tillsammans med den yngre generationen.

”Vi arbetar tillsammans med ungdomarna, är mycket lika sinnade och när vi följer samma saker kommer bägge hållen med idéer. Vi antecknar saker så att vi kan testa det och sedan prövar vi när det är rätt ögonblick. Vi har modigt prövat, och vi har inte varit rädda att något kan gå snett”, säger Mika.

Odling på framtidens villkor

Elina och Topi har båda vuxit upp på en gård. Även om båda har prövat också på andra jobb, ledde vägarna till slut tillbaka till åkrarna. I gårdens vardag fascineras de av frihet, närhet till naturen och möjligheten att arbeta åt sig själva. Att arbeta på en gård är givande och känns som en hobby med lön. Regenerativt jordbruk är dock en förutsättning för att odlandet ska förbli meningsfullt även i fortsättningen.

”Regenerativt jordbruk har medfört en slags extra motivation. Jag tror inte riktigt att jag själv hade orkat intressera mig för det gamla systemet på samma sätt. Jag upplever att det regenerativa jordbruket har varit viktigt för mig – jag tycker det gamla systemet inte var särskilt attraktivt. Regenerativt jordbruk ger trygghet”, berättar Elina.

”Just igår, när jag gick på åkern och såg hur oljeväxterna växer i år, lade jag märke till att det på den ena sidan av vägen växer mycket bra och på den andra sidan av vägen inte så bra – markens växtskick och det sätt på vilket åkrarna har odlats hittills och hur de har hamnat i det skicket, det är inte en väg man kan fortsätta på. Om tiotals år kommer ingenting mer att växa där – det är nödvändigt att ändra kurs!” fortsätter Topi.

Del av lösningen, inte problemet

Jordbruket genomgår en stor omvälvning och diskussionen om branschens miljökonsekvenser är ofta kritisk. Men Elina och Topi har insett att i stället för att ha dåligt samvete för jordbruket kan de vara en del av lösningen och en bättre framtid.

”Jordbrukare kan också vara en del av lösningen – det lönar sig inte att tänka att alla lägger skulden på mig. Det bör ses som en resurs att du verkligen kan göra förändringar som förbättrar både miljön och den egna ekonomiska situationen”, säger Elina.

Trion har stött på fördomar mot regenerativt jordbruk också från andra jordbrukare. I synnerhet äldre generationer är vana vid att göra saker och ting på ett visst sätt och kan vara kritiska till nya odlingsmetoder. Regenerativt jordbruk kan dock vara en lösning på jordbrukets kontinuitet – både ur lönsamhetssynpunkt och med tanke på hur intressant det är.

”Det är viktigt att unga uppmuntras mer när de överväger att fortsätta med gården och nya odlingsmetoder. Om vi inte hade den uppmuntran som min far har gett oss, skulle vi säkert inte heller vara så positiva, entusiastiska och fördomsfria”, berättar Elina.

”Till unga jordbrukare skulle jag vilja säga att om den äldre generationen är tjurskallig, så bli inte modfälld. Om du inte gillar det moderna systemet, så häng inte fast vid det – det finns alternativ!” fortsätter Mika.

Banken deltar i förändringen

Sparbanksgruppen ingick i höstas ett åtagande för Östersjön med BSAG för att främja övergången till regenerativt jordbruk. Sparbanksgruppen och BSAG utarbetar tillsammans en finansieringslösning som uppmuntrar övergång till regenerativt jordbruk.

”Det regenerativa jordbruket hjälper till att hantera de viktigaste riskerna inom jordbruket, såsom försämrat växtskick, variationer i skörden och fluktuationer i priserna på produktionsmedel. På så sätt lägger den grunden för gårdarnas långsiktiga framgång från generation till generation. Därför ser vi det regenerativa jordbruket som en positiv faktor när det gäller finansiering av jordbruksföretagen. Ett hållbart jordbruk och försörjningsberedskap är en gemensam angelägenhet för oss alla”, säger Laura Ylimäki, utvecklingsdirektör för Sparbanksgruppens ansvarsfulla affärsverksamhet.