Juha-Pekka Aikola: regenerativt jordbruk räddade min gård

Juha-Pekka Aikola är en jordbrukare från Nystad som har odlat nästan hela livet – sina första kommersiella kålrötter odlade han redan vid fem års ålder. I slutet av 2010-talet hade hans gård dock hamnat i en situation där marken hade förlorat sin livskraft och inte längre gav skörd. När Juha-Pekka letade efter en lösning stötte han på Baltic Sea Action Group (BSAG), anslöt sig till jordbrukarnätverket Carbon Action och upptäckte regenerativt jordbruk.

Regenerativt jordbruk gav Juha-Pekkas gård en framtid

BSAG är en icke-vinstdrivande stiftelse vars syfte är att återställa en god ekologisk balans i Östersjön under föränderliga klimatförhållanden. BSAG:s Carbon Action-arbete för samman jordbrukare, forskare och företag som vill främja regenerativt jordbruk för att gagna matproduktionen, miljön och Östersjön. Målet med arbetet är att göra regenerativt jordbruk mainstream. Regenerativt jordbruk avser ett sätt att producera mat med kontinuerligt beaktande av jordhälsan. Carbon Action-arbetet introducerade principerna för regenerativt jordbruk för Juha-Pekka, och han insåg snabbt att det var lösningen för att rädda hans gård.

– När jag anslöt mig till jordbrukarnätverket Carbon Action stod det en vecka senare helt klart att okej, så här går det till. Där finns toppjordbrukare och forskare som också själva är jordbrukare. Jag hittade på nytt attityden jag hade som barn att nu gör vi det här ordentligt, berättar Juha-Pekka.

Plånboken och naturen tackar

På Juha-Pekkas gård genomförs ett mångsidigt växelbruk, det vill säga variation av olika lantbruksväxter på samma åker, precisionsjordbruk, som baserar sig på fördelning av produktionsmedel och arbete till rätt plats utifrån mätta data, levande vegetationstäcke året om samt mångfaldsremsor som stöder den biologiska mångfalden. Dessutom plöjs marken så lite som möjligt och användningen av kemiska gödselmedel undviks.

Regenerativt jordbruk har sparat Juha-Pekka både tid och också pengar på lång sikt. När växelbruket har blivit långsammare och rytmen för grödorna som sås är mer naturlig och kontrollerbar, fördelas arbetet jämnare över året – det frigör i sin tur mental och fysisk energi samt förbättrar lönsamheten och arbetshälsan. Dessutom tar plöjning lång tid och kostar mycket, så mindre plöjning syns också konkret i plånboken.

– Kostnadsnyttan är så stor att det en gård sparar i gödselkostnader kan variera från tusentals till tiotusentals euro. Och finansiären ser att du håller på att övergå till regenerativt jordbruk och att kostnaderna permanent sjunker med 20 tusen varje år. Då borde det genast gå upp ett ljus för finansiären att den här killens risk blir mindre, finansieringsbehovet minskar och finansieringen kan vid behov styras till något annat, konstaterar Juha-Pekka.

Juha-Pekka berättar att en positiv följd av regenerativt jordbruk är att han också har märkt hur naturen vaknar upp:

– För tre år sedan kom dammusslorna, vilket visar på att vattnet är drickbart. Tänk så fint! Sedan återvände näckrosorna till sjön. För ett par år sedan kom trollsländorna och de förde med sig fåglar. Plötsligt är det så mycket liv och rörelse här, berättar Juha-Pekka glatt.

Utmaningar med att komma i gång och att få finansiering

De största utmaningarna med att komma i gång med regenerativt jordbruk var enligt Juha-Pekka att lära sig när man ska ge sig ut på åkern och med hurdan utrustning. Men där hjälper Carbon Action-nätverkets kunniga medjordbrukare som man alltid kan vända sig till vid behov.

– De här typerna har också blivit mina vänner. Jag kan ringa dem vid tiotiden på kvällen från traktorhytten och säga att nu är situationen den här. Det är en sådan framåtanda! säger Juha-Pekka.

En annan utmaning han nämner är finansieringen:

– Utmaningen är att finansieringsmarknaden inte förstår sig på den här affärsverksamheten, utan söker lösningar för en 2–3-årsperiod, medan det här egentligen tar 10 år. Om du vill förändra ekosystemet inom jordbruket på ett fundamentalt sätt, kommer det inte att ske på fem år! Det kräver ett långsiktigt engagemang av finansiären och framför allt kunnande så att det görs enligt tidtabellen, säger Juha-Pekka.

Sparbanksgruppen uppmuntrar till regenerativt jordbruk

Sparbanksgruppen ingick i höstas ett åtagande för Östersjön med BSAG för att främja övergången till regenerativt jordbruk. Inom jordbruket medför regenerativt jordbruk besparingar i produktionsmedel, en bättre odlingssäkerhet och ökad koldioxidbindning, vilket stöder kontinuiteten i affärsverksamheten, men också uppnåendet av klimatmålen.

– Med hjälp av regenerativt jordbruk kan man på många sätt minska riskerna med till exempel variationerna i skörden, jordhälsan och produktionsmedlens prisutveckling. Därför är det naturligt att genomförandet av principerna för regenerativt jordbruk har en positiv inverkan både på gårdens allmänna finansieringsduglighet och på detaljerna i finansieringen, såsom dess pris och övriga villkor, berättar Ossi Öhman, verkställande direktör för Sparbank Kalanti-Pyhäranta.

Sparbanksgruppen och BSAG har i samarbete börjat planera en ny finansieringslösning som belönar övergång till regenerativt jordbruk. Kriterierna för regenerativt jordbruk kommer att stå fritt till finanssektorns förfogande och Sparbanksgruppen uppmuntrar också andra aktörer inom banksektorn att använda och utveckla dem.

– För att jordbruket ska bli hållbart med tanke på våra livsmiljöer och vår planet krävs det att alla som deltar är ihärdiga och har ett långsiktigt tänkande som sträcker sig över generationer. Grundläggande förändringar genomförs inte i en handvändning, och inte heller kan alla gynnsamma effekter av regenerativt jordbruk skördas direkt under följande skördesäsong efter att man har satt i gång.

Bli kund i företagarnas bank