Bara ett arv gör dig inte rik – ekonomiskt kunnande är det bästa arvet

Arvs- och gåvoskatten har varit en het potatis även på det politiska fältet. När skatterna förändras måste man fundera på hur de påverkar skatteintäkterna, men även hur de påverkar människors beteende och indirekt den ekonomiska tillväxten. Dessa perspektiv är förstås också viktiga, men nu fokuserar vi på individens perspektiv.

Skatteförändringen kan i bästa fall främja folkkapitalismen och människors välstånd, då de framöver kan få större arv och gåvor skattefritt än tidigare. Det är naturligtvis under förutsättning att åtminstone en del av tillgångarna styrs till placeringar som ger avkastning i stället för till konsumtion. Det finns ändå effektivare sätt för så kallade vanliga människor att bli rikare – åtminstone om man ska tro en ekonomisk studie*.

Där undersökte forskarna i vilken grad skillnader i människors förmögenhet förklaras av ärvda eller på annat sätt överförda tillgångar respektive av hur de sparar. Forskarna fann att barn i rikare familjer sparar relativt sett mer och tar större risker i sina placeringar – och därmed får bättre avkastning över tid. Dessa skillnader i beteendet förklarar en större del av skillnaderna än överförda tillgångar (gåvor, arv). Det handlar mer om vad nästa generation gör med sina pengar än om hur mycket den får.

En utmaning ur jämlikhetssynpunkt är att de här beteendemodellerna för hantering av ekonomin också ofta går i arv. Om man till exempel har levt ur hand i mun i barndomshemmet kan det kännas främmande att spara även om inkomsterna skulle möjliggöra det. Eller om man har betraktat placeringar som "spekulation för rika", så kan det kännas fel att börja.

Men här finns också en möjlighet – även om alla inte lär sig spara och placera hemifrån, är det inte för sent. Lyckligtvis undervisar man numera ganska mycket om ekonomi i skolan, så även de som inte lär sig hemma får lära sig där. I PISA-undersökningen om ungas ekonomikunskaper** uppgav finländska ungdomar oftare än unga i andra länder att de fått undervisning i ekonomi av lärare. Ekonomikunskaperna bland unga fördelar sig också ganska jämnt bland skolorna i Finland, vilket är glädjande.

Finland har också en strategi för ekonomiskt kunnande, vars mål är att stärka medborgarnas ekonomiska kunnande. Att öka kunskaper och att upplysa är kanske långsamma, men väldigt viktiga metoder för att främja ekonomiskt kunnande och ekonomisk välfärd. Man kan diskutera nivåerna på arvs- och gåvobeskattningen, men lika väl lönar det sig att fokusera på att främja människors ekonomiska kunnande. Det är ett arv som bär från generation till generation.

*More than Money: The Role of Preferences on Wealth Mobility by Mehran Ebrahimian, Paolo Sodini :: SSRN

**https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/items/f1a62a14-04aa-41db-a398-f00d51217251

***https://www.oikeuspalveluvirasto.fi/sv/om-oss/framjande-av-ekonomiskt-kunnande/

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).