Skuldfruktan är vishetens begynnelse?

I höstens Sparbarometer frågade vi om finländarna upplever att skuld är obehagligt. Det var ingen överraskning att majoriteten – hela 78 procent – tycker så. För fyra år sedan var motsvarande andel 68 procent, så känslan av att skuld är obehagligt har ökat stadigt.

När räntorna började stiga var det lätt att tolka det som orsaken. De snabbt stigande räntorna fick många hushåll att lägga om sin budget. Den här förklaringen torde ändå inte vara heltäckande, eftersom antalet personer som upplever att skuld är obehagligt har fortsatt att öka, trots att räntenivån har sjunkit redan under ett års tid. Det är förstås möjligt att människors reaktion har kommit med en fördröjning.

Liknande tankar visade en omfattande europeisk akademisk undersökning om människors ekonomiska välfärd*. I den tillfrågades undersökningsdeltagarna spontant vilka ord de associerar med skuld. I svaren framhävs negativa saker som ”illa”, ”börda”, ”stress”. Endast få hade positiva associationer till skuld.

Skuld försämrar bevisligen den ekonomiska välfärden – men kopplingen är komplex

Enligt den här undersökningen bygger ekonomisk välfärd på tre pelare: trygghet, frihet och njutning. Skuld kan tära på dem alla. Skuld kan få trygghetskänslan att vackla, inskränka valfriheten och skapa oro eller skuldkänslor i vardagen. Skuld hade ett negativt samband med den ekonomiska välfärd människor upplever.

Medan förmögenhet klart ökade människornas ekonomiska välfärd, var mönstret kring skuld ändå inte lika enkelt. All skuld försämrar inte den ekonomiska välfärden på samma sätt – konsekvenserna beror på skuldbeloppet, hurdan skuld det är frågan om och människans totala förmögenhet.

Inte ens stora skulder försvagade människors ekonomiska välfärd nämnvärt om de var förenade med stor förmögenhet. Skuld utan besparingar var däremot en faktor som avsevärt försämrade den ekonomiska välfärden. Besparingar ger trygghet och då oroar man sig inte heller för återbetalningen av skulden.

Det finns bättre och sämre skuld

Man talar ofta om skuld som en enda helhet. Och visst måste varje euro man är skyldig återbetalas oavsett till vilket ändamål den har använts. Men man kan ändå säga att det finns ”bättre” och ”sämre” skuld.

Skuld som ökar förmögenheten är såtillvida bättre att den också ökar den andra sidan av balansräkningen. Bostadslån är ett exempel på sådan skuld. Också studielån kan anses vara skuld som ökar förmögenheten. Studier ökar humankapitalet och förbättrar de framtida arbetsmöjligheterna.

Nyligen träffade jag vid en tillställning en ung kvinna som verkade ha alla förutsättningar för framgång. Ändå förhöll hon sig nästan avvisande till studielån – liksom också de flesta av hennes vänner lär ska göra. Sådan rädsla är onödig, även om en förnuftig försiktighet till skulder alltid är smart.

Skuld som går till konsumtion ökar däremot inte förmögenheten och är i det avseendet sämre skuld. Även om en semesterresa eller TV som köps med snabblån kanske gläder i stunden, kan glädjen förvandlas till ånger när man betalar tillbaka skulden under de kommande åren.

Skuld är inte en fiende – i rätt dos och med förståelse för den psykologiska sidan

När banken beviljar lån tittar man framför allt på siffror. Man granskar betalningsförmågan, utgifterna och skuldbördan – och vackert så. Det är kundens och bankens gemensamma intresse.

Men siffrorna säger inte allt. Skuld har en stark psykologisk dimension som ofta påverkar välbefinnandet mer än räntans tiondelar. Hur människor upplever skuld varierar så kraftigt att det är skäl att förstå skillnaderna bättre. För vissa är skuld en möjlighet, för andra en stressfaktor som stjäl nattsömnen – trots att eurobeloppet är detsamma.

Skuld är inget att vara alltför rädd för. I rätt dos är det ett användbart verktyg som bidrar till att bygga en egen ekonomisk framtid och främja ekonomiskt välstånd.

Om du behöver hjälp med att få ekonomin i balans, kontakta oss.

Chefsekonom Henna Mikkosens blogginlägg har tidigare publicerats i Taloustaito (på finska).

* https://www.erstestiftung.org/app/wp-content/uploads/2025/05/FWB_ENG_ePublication.pdf