Diskussionen om tillgången till företagsfinansiering saknar realism
När ett företag inte går med på att sälja
Vi tänker oss att ditt företag är verksamt på en marknad där kunderna vill köpa fler tjänster, men du säljer inte till dem. Vissa av kunderna upplever att de har uteslutits helt och hållet.
Landets regering överväger om ditt företag borde förpliktas att betjäna alla kunder i stället för att du själv kan välja dina kunder. Dessutom har staten ett eget bolag som erbjuder samma tjänster till de kunder du inte säljer till.
Diskussionen går het. Är du girig? Försiktig? Eller bara byråkratisk? Innan vi drar några slutsatser, låt oss stanna upp ett tag.
Marknadsekonomi och lösningar på marknadsbrister
I normala fall skulle marknadsekonomin lösa situationen. Dess lagar gäller dock inte helt och hållet inom branscher som tillhandahåller allmännyttiga tjänster, såsom banksektorn. Situationen jag beskrev i början kan jämföras med diskussionen kring Finlands banksektor, där en del företag upplever att tillgången till företagsfinansiering är svag och en del föreningar uppger att det inte är lätt att öppna ett bankkonto.
Finansministeriets arbetsgrupp har precis utrett hur skyldigheten att tillhandahålla grundläggande banktjänster kan utvidgas till att gälla bland annat mikroföretag och föreningar. Samtidigt beviljar det statsägda specialfinansieringsbolaget Finnvera direkta lån i synnerhet till nystartade företag och mikroföretag när banken inte har beviljat finansiering.
Försvarets inlägg
Situationen försätter bankerna i försvarsställning, särskilt när företagsfinansieringen ur bankens synvinkel i huvudsak fungerar bra i Finland och det inte förekommer betydande marknadsbrister: utmaningarna kring tillgången till finansiering gäller särskilt nystartade företag och riskfinansiering i form av eget kapital, som bankfinansiering lämpar sig dåligt för inom ramen för den nuvarande regleringen.
Och vem vill inte ha nya kunder, så skyldigheten att tillhandahålla grundläggande banktjänster för alla är inget problem, även om det innebär att delvis ingripa i näringsfriheten. Det som gör situationen utmanande är att det utöver den nuvarande omfattande och detaljerade bankregleringen över lag behövs ytterligare nationell reglering. Det betyder nämligen alltid mer dokumentation, mer övervakning, mer kostnader och mindre resurser för kundarbetet.
I stället för markerade skiljelinjer behövs samarbete
Det är lätt att se bankerna som kalla och byråkratiska riskundvikare, men verkligheten är mer vardaglig. Kundarbetet är själva kryddan i arbetet också för oss bankanställda – och många finländska banker har vilja och förmåga att finansiera företag. Det är enbart fint att kunna jobba i bakgrunden för företagens framgång och hjälpa Finland att återgå till tillväxt!
Rätt dimensionerad och ändamålsenlig reglering samt intensiv dialog mellan olika aktörer främjar vårt gemensamma mål, där företag av olika storlek och på olika håll i Finland får den finansiering de behöver – samtidigt som riskerna hålls under kontroll när bankerna lånar ut insättarnas medel.
Avslutningsvis, och som en fortsättning på det högtidligt klingande stycket, vill jag ge tre konkreta tips på hur ett småföretag kan förbättra sina möjligheter till bankfinansiering:
1. Ta kontakt med din bank om finansieringsbehovet i så god tid som möjligt.
2. Utarbeta en tydlig affärs- och investeringsplan och tillhörande beräkningar.
3. Se till att också ägarna har förbundit sig till företaget och ett eventuellt nytt projekt.
Behöver ditt företag finansiering? Fyll i ansökan om företagslån.
Affärsverksamhetschef Manu Kauppilas blogginlägg har tidigare publicerats i tidningen Tekniikka&Talous.
- Skriven
- Typ
- Nyhet
- Utgivare