I början av året var utsikterna för världsekonomin relativt goda och den ekonomiska tillväxten förväntades ligga nära långtidsmedelvärdet. Men kriget i Iran och de stigande energipriserna till följd av kriget ställer till med oreda. Tills vidare har de ekonomiska konsekvenserna varit relativt små, men om situationen drar ut på tiden ökar också de negativa konsekvenserna för ekonomin.

Enligt OECD:s senaste ekonomiska prognos kommer världsekonomin att växa med 2,8 procent i år om kriget i Iran inte drar ut på tiden. Detta skulle ligga under långtidsmedelvärdet, men fortfarande på en rimlig nivå. Om kriget drar ut på tiden blir tillväxten i år 2,1 procent enligt OECD:s uppskattning och nästa år kan den sjunka till endast 1,8 procent. En global recession kan fortfarande undvikas, men riskerna ökar för varje dag som går.

Finlands ekonomiska utveckling har redan länge varit anspråkslös. I slutet av fjolåret vände det dock och i början av året uppvisade ekonomin en direkt rask tillväxt. Under årets första kvartal ökade Finlands BNP med 0,9 procent från föregående kvartal, vilket är en av de starkaste siffrorna i hela euroområdet. Försvarsinvesteringarna drev kraftigt på de offentliga investeringarna, men det positiva var att alla delområden av BNP ökade. Hushållen har varit försiktiga en längre tid, men nu visar också den privata konsumtionen tecken på återhämtning.

Den senaste BNP-statistiken går till slutet av mars. Kriget i Iran pågick redan då, men dess ekonomiska konsekvenser var fortfarande små. Med tanke på framtiden för ekonomin i Finland är det väsentligt hur mycket de stigande energipriserna påverkar den ekonomiska utvecklingen. Ju längre konflikten och problemen på energimarknaden fortsätter, desto större blir konsekvenserna. Konsumenternas förtroende har fallit ytterligare sedan kriget bröt ut. Företagen har däremot inte reagerat lika kraftfullt och företagens förtroende har legat på samma nivå som före kriget.

Enligt Sparbankens ekonomiska prognos från början av april kommer Finlands ekonomi att växa med 0,5 procent i år. Med en klart bättre utveckling än vad som förväntades i början av året förefaller den här prognosen nu överdrivet pessimistisk. Nästa prognos offentliggörs i augusti och då är vi lite klokare när det gäller hur mycket kriget i Iran påverkar Finlands ekonomi.

Källor: världsekonomi IMF (juni 2026), Finland: Sparbanken (april 2026)

Den svaga utvecklingen av Finlands ekonomi har också synts på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsgraden har stigit till över 10 procent, vilket innebär att arbetslösheten i Finland är den högsta i hela euroområdet. I Spanien och Grekland, de länder som för några år sedan hade en hög arbetslöshet, har arbetslöshetsgraden redan sjunkit under Finlands nivå.

Genom att enbart titta på arbetslöshetsgraden får man dock en alltför negativ bild av arbetsmarknaden i Finland. Antalet sysselsatta har inte minskat lika mycket som antalet arbetslösa har ökat. Det innebär att nya personer som tidigare inte var en del av arbetskraften har kommit in på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har arbetskraften ökat både på grund av invandring och särskilt av att de äldre har blivit mer aktiva på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden reagerar vanligen med fördröjning på konjunkturerna i ekonomin. Om den ekonomiska återhämtningen som vi såg i början av året fortsätter, utlovas en bättre utveckling också på arbetsmarknaden. Mycket beror nu på hur länge kriget i Iran fortsätter, om energin rör sig och hur starkt Finlands ekonomi reagerar på situationen.

Enligt Centralhandelskammarens färska företagsenkät* har företagen för avsikt att öka antalet anställda något under det följande halvåret. Om den ekonomiska utvecklingen håller i sig kan vi också på arbetsmarknaden se en stabilisering under slutet av året. Vi förväntar oss att arbetslöshetsgraden i år i genomsnitt kommer att ligga på 10,2 procent och sjunka till 9,5 procent nästa år. Även om vi går i rätt riktning är återhämtningen långsam.

Också antalet långtidsarbetslösa har fortsatt att öka. Detta är särskilt oroande, eftersom ju längre en person är borta från arbetsmarknaden, desto svårare blir det för personen att få ett arbete i framtiden. Långtidsarbetslöshet kan sätta djupa spår. Särskilt ökningen av långtidsarbetslösa unga är oroväckande.

Många funderar på hur artificiell intelligens kommer att påverka arbetsmarknaden under de kommande åren. En farhåga är att i synnerhet uppgifterna på juniornivå minskar när artificiell intelligens effektivt kan sköta rutinmässiga uppgifter. Även om enskilda företag har nämnt att artificiell intelligens ligger bakom uppsägningar, är fenomenet åtminstone ännu inte omfattande i Finland. En färsk undersökning av Etla visar att artificiell intelligens inte har försämrat sysselsättningen bland unga. Situationen kan förvisso förändras snabbt. Men i och med artificiell intelligens uppstår det sannolikt också nytt arbete. Den ökade användningen av artificiell intelligens torde orsaka någon form av disruption på arbetsmarknaden.

I samband med Statistikcentralens enkät om konsumenternas förtroende gjordes också en extra enkät om artificiell intelligens i början av året**. Enligt den använder 46 procent av finländarna artificiell intelligens för att sköta personliga angelägenheter och 27 procent för att utföra arbetsuppgifter. Av dem som använder artificiell intelligens är var femte rädd att artificiell intelligens kommer att orsaka arbetslöshet. Kvinnor och unga upplever mest risk för arbetslöshet.

Köpkraften bland konsumenterna, i synnerhet löntagarna, fick sig en ordentlig törn 2021–2023, då priserna steg klart snabbare än inkomsterna. Nedgången i köpkraft var ovanligt stor. Situationen har dock vänt mot det bättre och löntagarnas köpkraft har ökat redan i tre år. Köpkraftsgropen har så småningom fyllts. Det här förklaras av att lönerna har stigit mer än priserna.

I fortsättningen kommer särskilt inflationsutvecklingen att vara betydande med tanke på utvecklingen av köpkraften. Med spänning följer vi nu hur mycket inflationen tilltar på grund av kriget i Iran och de stigande energipriserna. Om inflationen bara ökar tillfälligt har löntagarnas köpkraft fortfarande goda möjligheter att öka – om än i lugnare takt än om kriget i Iran inte hade börjat.

Olika människors köpkraft har också utvecklats på mycket olika sätt. Allmänna redan avtalade löneförhöjningar har ökat och kommer även i fortsättningen att öka löntagarnas köpkraft. De skattelättnader som trädde i kraft i början av året har också en positiv inverkan, särskilt när det gäller personer med goda inkomster. Nedskärningarna i de sociala förmånerna har däremot mycket kännbart drabbat köpkraften hos förmånstagarna.

Åren 2021–2023 tilltog inflationen i Finland och i världen till nivåer som vi inte sett på länge. Det orsakade oro och bekymmer i många hushåll. Därefter avtog prisstegringen och inflationen närmade sig noll i början av året. I och med kriget i Iran har energipriserna stigit och också den totala inflationen i Finland steg till 1,5 procent i april. Nivån är fortfarande måttlig, men riktningen väcker oro.

Om kriget drar ut på tiden finns det risk för att inflationen breder ut sig. I ett första skede är det sannolikt att priserna stiger på energiintensiva produkter och tjänster (t.ex. transport). Livsmedelspriserna skulle dessutom gå upp som en följd av stigande gödselmedelspriser. Om situationen fortsätter kan prisökningarna också breda ut sig inom andra delar av ekonomin. Det här vill centralbankerna förhindra och är beredda att vid behov höja sina styrräntor. Förutom de stigande priserna kan kriget orsaka olika leveransproblem och brist på råvaror som produceras i Mellanöstern.

Många har ännu i färskt minne den senaste prisstegringen efter att kriget i Ukraina bröt ut. Därför är det möjligt att hotet om prishöjningar som nu ligger i luften gör konsumenterna mer försiktiga än vanligt.

Hushållens konsumtion har redan en längre tid varit rätt dämpad i Finland. Hushållen har varit försiktiga och en större del av inkomsterna än normalt har gått till sparande – inte till konsumtion.

Det är sannolikt många faktorer som ligger bakom konsumenternas försiktighet. När inflationen och räntorna för inte så länge sedan steg snabbt, var många hushåll tvungna att använda sina besparingsbuffertar. Nu har buffertarna byggts på igen, vilket är smart. Dessutom är konsumenterna försiktiga på grund av det svaga läget på arbetsmarknaden. Många funderar säkert också på hur mycket anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna påverkar den egna ekonomin antingen direkt eller via försvagade tjänster. Utöver allt det här kastar den globala situationen samt krigen i Ukraina och Iran en skugga av försiktighet över människornas tankar.

För närvarande hörs det motstridiga budskap om hushållens konsumtion. Konsumenternas förtroende är fortfarande lågt och har minskat ytterligare i och med kriget i Iran. Typiskt sett återspeglas det här också i köpbesluten. Å andra sidan har både den privata konsumtionen inom samhällsekonomin och detaljhandelns försäljning ökat. Det kan vara så att konsumenterna, trots det nedstämda förtroendet, håller på att lätta på penningpungen när besparingsbufferten åter har byggts upp.

De finländska hushållens skuldsättning ökade under en lång tid. Efter att räntorna börjat stiga snabbt började vi se en minskning också för hushållens skuldsättningsgrad, dvs. skuldernas förhållande till de disponibla inkomsterna. Som högst var hushållens skuldsättningsgrad knappa 133 procent år 2022. Nu är motsvarande siffra 122 procent, vilket innebär att skuldsättningen är på samma nivå som för 10 år sedan.

Av de olika typerna av lån är ägarbostadslån den klart största posten. De har minskat redan i tre år. Också antalet konsumtionskrediter har minskat enligt Finlands Banks statistik. En liten ökning ses däremot i fråga om placeringsbostadslån och studielån.

Fjolårets räntesänkning ledde till att hushållen betalade mindre ränteutgifter än tidigare. Sedan kriget i Iran bröt ut har Euribor-räntorna stigit, i synnerhet 12 månaders Euribor, som är finländarnas populäraste referenslåneränta. För närvarande innebär räntejusteringsdagen för största delen av gäldenärerna att räntekostnaderna stiger.

I fortsättningen kommer ränteutvecklingen i stor utsträckning att påverkas av inflationsutvecklingen. På marknaden förväntar man sig att Europeiska centralbanken ska höja styrräntan ett par gånger i år. Det finns alltså ett litet tryck på att höja räntorna, men storleken beror på hur länge kriget i Iran pågår och på om inflationen eventuellt breder ut sig.

När man planerar sin ekonomi är det bra att fästa uppmärksamhet inte bara vid skuldbeloppet utan också vid skuldens kvalitet. Skulder som ökar tillgångarna är ”bättre” skulder än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder. Skulder som är lämpliga för den egna ekonomin möjliggör emellertid många saker, till exempel en egen bostad eller studier.

Bostädernas andel av de finländska hushållens totala förmögenhet var 62 procent 2023. Under de senaste åren har bostadspriserna sjunkit klart, vilket är en ny situation för många hushåll. När man ser på hela landet har bostadspriserna sjunkit med 17 procent från de hösta nivåerna, i huvudstadsregionen mer än i resten av landet. Det innebär att värdet på finländarnas förmögenhet har sjunkit – åtminstone på papper. Visserligen realiseras sänkningen av bostadens pris först om bostaden säljs.

Men förutom värdet på papper kan sänkningen påverka människors sinnen. När värdet på den största förmögenhetsposten sjunker, känner sig människan fattigare och det kan påverka konsumtionsbesluten negativt. Man talar om en så kallad förmögenhetseffekt.

De sjunkande bostadspriserna i tillväxtcentrumen torde vara ett övergående fenomen. I områden med avfolkning är bostädernas prisnedgång knappast övergående, åtminstone är det svårt att förutse en betydande prisstegring. Det kan vara bra att inte bygga hela sin framtidstrygghet på att bostadspriserna kommer att gå upp. Vid sidan av bostadsförmögenheten är det bra att bygga och diversifiera också i andra objekt, till exempel fonder eller aktier. På lång sikt är förväntningarna på avkastning på aktier större än på bostäder.

Aktiemarknaden har i år gett god avkastning trots kriget i Iran. I skrivande stund har de globala aktierna gett en avkastning på över 10 procent. Avkastningen på finländska aktier har varit något bättre än genomsnittet. Även om de stigande energipriserna pressar utsikterna för ekonomisk tillväxt, tror aktieplacerarna inte på att det blir recession och därmed har kurserna fortsatt att gå upp. Dessutom höjer AI-boomen avsevärt kurserna för de företag som boomen gynnar.

För ränteplacerare har början av året däremot varit svårare. I och med de stigande räntorna har avkastningen från olika ränteplaceringar sjunkit nära noll. Realräntan på depositioner har för sin del åter sjunkit till minus.

Hushållens inlåning har åter nått rekordhöga nivåer. Med beaktande av de snabba prisstegringarna under de senaste åren har det reella värdet på inlåningar dock ännu inte nått 2021 års nivå.

I början av året har den svaga utvecklingen på bostadsmarknaden fortsatt och vi får fortfarande vänta på den prisvändning som länge har förutspåtts. Handelsvolymerna var redan svagt uppåtgående, men i början av året har riktningen vänt nedåt igen. Vi förväntar oss att bostadspriserna sjunker med i genomsnitt 2 procent i år.

Sedan kriget i Iran bröt ut har konsumenternas planer på att köpa bostäder sjunkit till den lägsta nivån i hela mäthistorien. Även om den privata konsumtionen visar blygsamma tecken på återhämtning, vågar man fortfarande inte göra större anskaffningar.

Ränteutvecklingen är naturligtvis en viktig bakgrundsfaktor på bostadsmarknaden. Sedan kriget i Iran bröt ut har de korta räntorna stigit, särskilt 12 månaders Euribor. Marknaden förväntar sig att Europeiska centralbanken kommer att reagera på de stigande energipriserna och höja styrräntan ett par gånger i år. Räntorna är alltså på väg uppåt igen, men ganska måttfullt som det nu ser ut.