Sparbarometern: Finländarnas ekonomiska situation går isär

Enligt de färska resultaten från Sparbanksgruppens årliga Sparbarometer har den ekonomiska situationen för hushåll med låga inkomster försämrats relativt sett mer än för hushåll med goda inkomster. Med låginkomsttagare avses hushåll vars årliga bruttoinkomster är under 20 000 euro och med höginkomsttagare över 80 000 euro. Låginkomsttagare upplever klart mer ekonomiska svårigheter än höginkomsttagare och svårigheterna har ökat från året innan. I den högsta inkomstklassen har de ekonomiska svårigheterna för sin del minskat. Indexet för ekonomisk nöd består av sju frågor och syftar till att beskriva människors ekonomiska situation och känslor kring sina ekonomiska angelägenheter.

”Resultaten visar att den ekonomiska situationen blir alltmer olika, men utvecklingen är inte rätlinjig i alla inkomstgrupper eller med alla mätare. Också i en del av de högre inkomstklasserna har den ekonomiska välfärden försämrats och svårigheterna ökat. Det finns dock en tydlig skillnad i sparandet: låginkomsttagare har varit tvungna att minska eller sluta sitt sparande medan många höginkomsttagare har kunnat spara mer. Med besparingar skapas trygghet och framtida ekonomiskt handlingsutrymme, så utvecklingen kan få långvariga konsekvenser”, säger Sparbanksgruppens chefsekonom Henna Mikkonen.

År 2026 sparar 19 procent av finländarna inte alls, medan andelen som sparar mer än 400 euro i månaden är 11 procent. Andelen som inte sparar har ökat något och andelen som sparar stora summor har minskat. Skillnaderna mellan inkomstgrupperna är ännu tydligare. Av låginkomsttagarna uppger 35 procent att de sparar eller placerar mindre eller att de helt har slutat med det under de senaste 12 månaderna. Samma sak uppger bara 9 procent av höginkomsttagarna, medan 40 procent av höginkomsttagarna har ökat sitt sparande eller sina placeringar.

Oro över framtiden förenar olika inkomstgrupper

Att skillnaderna ökar innebär inte att den ekonomiska oron bland höginkomsttagare har minskat med alla mätare. Av alla som svarade är 64 procent oroade över hur de nuvarande eller framtida besparingarna ska räcka till, medan andelen året innan var 61 procent. Oron över om den framtida pensionen är tillräcklig har ökat ännu tydligare: andelen som är oroliga har på ett år ökat från 42 procent till 54 procent. Oron över både frågorna har ökat både bland låg- och höginkomsttagare.

Samtidigt framhävs sökandet efter trygghet i orsakerna till att spara. Andelen som sparar för sämre tider har ökat från 67 procent till 70 procent, vilket är den högsta siffran på tio år. Ökningen har varit särskilt tydlig bland låginkomsttagare. Att spara för pensionsdagarna har å sin sida ökat från 35 procent till 36 procent och för höginkomsttagare har ökningen varit kraftigare än i genomsnitt.

”Ovissheten om framtiden berör inte bara låginkomsttagare. Även om den nuvarande ekonomiska situationen för höginkomsttagare är starkare med många mått, har också deras oro över om besparingarna och den framtida pensionen är tillräckliga ökat. Det kan bero på diskussionen om välfärdsstatens och pensionssystemets framtid”, säger Mikkonen.

Artificiell intelligens är inte bara ungas verktyg i placeringsbeslut

Användningen av artificiell intelligens som stöd för beslut om sparande och placeringar har fördubblats från 4 procent till 8 procent på ett år. Förtroendet för artificiell intelligens är dock fortfarande lågt: 19 procent av dem som svarade anser att artificiell intelligens är en tillförlitlig informationskälla, medan 71 procent anser att bankens experter är tillförlitliga. Användningen av artificiell intelligens är inte bara ett fenomen bland unga, eftersom skillnaderna mellan 18–54-åringarna är ganska små. Användningen är klart mindre först bland 55–69-åringar. Intressant nog är det 18–24-åringarna som litar mest på bankens experter bland åldersgrupperna.

”Artificiell intelligens är inte något bara ungdomarna använder för sparande och placeringar. Det är också intressant att just de yngsta vuxna är åldersgruppen som litar allra mest på bankens experter. Att digitala verktyg blir vanligare innebär alltså inte att expertens betydelse försvinner”, säger Mikkonen.

Sparplanerna minskar något – allt vanligare att tala öppet om pengar

Andelen som planerar att spara eller placera under de följande 12 månaderna har under ett år minskat från 46 procent till 42 procent. Minskningen har varit störst bland dem som har bättre inkomster.

”En möjlig förklaring är att en del av dem som har bättre inkomster håller på att gå från sparande också till konsumtion. Om det sker är det välkommet med tanke på den ekonomiska återhämtningen i Finland. Utifrån ett enkätresultat kan man dock ännu inte dra några långtgående slutsatser om saken”, säger Mikkonen.

Inställningen till att tala om pengar är mycket olika. 62 procent av finländarna berättar att de kan diskutera sina inkomster, sin förmögenhet och sina skulder öppet åtminstone med vissa människor, men 35 procent berättar i allmänhet inte eller aldrig om det för andra. Unga förhåller sig öppnare till att tala om pengar än äldre åldersgrupper.

Sparbarometern

Ekonomibloggarna

Sparbanksgruppen har främjat individers, människors och samhällens ekonomiska välstånd i mer än 200 år. Vi har gått vid våra kunders sida både i goda och svåra tider – för att bygga hem, företag och framtidstro. Vi vill bli kända för den bästa servicen. Vi anser att framgång ska delas, och därför styr vi en del av vår vinst till lokalsamhällenas välbefinnande, utbildning och forskning. Sparbanksgruppen består av lokala Sparbanker runtom i Finland samt Sparbankscentralen. Vi erbjuder våra kunder omfattande banktjänster och sakkunniga lösningar för placerande, bostadsbyte och försäkring.

Sparbanken – vi betjänar, du lever.