Den ekonomiska tillväxten är pigg ännu 2022, men därefter väntar en måttlig tillväxt – hushållen kan se fram emot ett ganska gott år

Först tillväxt, sedan en inbromsning – så ser Finlands ekonomi ut under de närmaste åren enligt Sparbankens färska konjunkturöversikt. Enligt Sparbankens prognos kommer Finlands ekonomi att växa med 2,9 procent i år, men nästa år dämpas tillväxten till en måttligare nivå på 1,6 procent.

”Finlands tillväxt avtar så småningom mot normalare tillväxtnivåer, som för Finlands del tyvärr är ganska måttliga”, kommenterar Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen.

Hushållens konsumtion lämnar fortfarande utrymme för återhämtning. I synnerhet konsumtionen av tjänster har inte ännu uppnått den nivå som rådde före coronakrisen, och även nu i början av året lever vi med olika restriktioner som påverkar servicebranscherna. 

”Om pandemin lättar under våren kommer konsumtionen av tjänster äntligen att öka i takt med att restauranger, teatrar och evenemang börjar komma igång igen. Konsumtionen av varor har förblivit hög under hela pandemin”, tillägger Mikkonen.

Under coronakrisen kunde många hushåll spara pengar när konsumtionen av tjänster och resandet minskade. I år möjliggör besparingarna en snabb ökning av konsumtionen, även om det verkar som om en betydande del av de ackumulerade medlen kommer att sparas. Vid årets början har konsumenternas förtroende sjunkit under det långsiktiga medeltalet, vilket tyder på att försiktigheten har ökat.

Köpkraften förbättras även om inflationen skapar turbulens

De ovanligt snabba prishöjningarna hotar konsumenternas köpkraft, men enligt Sparbankens prognos kommer hushållens köpkraft ändå att öka något i år, om lönerna höjs enligt prognoserna. År 2022 är inflationen i genomsnitt 2,5 procent.

”Vi förväntar oss att inflationen så småningom lugnar ner sig men kommer att ligga kvar på en högre nivå än normalt”, tillägger Mikkonen.

I prognoserna för löneökningar råder en betydande osäkerhet eftersom löneförhandlingssystemet i Finland befinner sig i ett brytningsskede.

Långtidsarbetslöshet bland ungdomar väcker oro: är ett hot mot både de unga och samhällsekonomin

Under coronakrisen var arbetslöshetsgraden som högst 8,4 procent, men i slutet av 2021 sjönk den till 7,0 procent. Framöver sjunker arbetslösheten ännu en aning och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden år 2022 är 6,9 procent. Även sysselsättningsgraden har ökat i glädjande takt.

”Den snabba ökningen av antalet sysselsatta beror dock till stor del på det större antalet anställningsförhållanden på deltid, vilket dämpar lystern i den utmärkta utvecklingen något. Detta förklaras åtminstone delvis av att ökningen av antalet sysselsatta har varit särskilt snabb inom branscher där deltidsarbete gynnas, såsom handeln”, kommenterar Mikkonen.

Antalet långtidsarbetslösa är dock fortfarande högt.

”Procentuellt sett har antalet långtidsarbetslösa ökat mest i de unga åldersgrupperna. Det är viktigt att främja deras möjligheter till sysselsättning, så att de inte utestängs från arbetsmarknaden genast i början av karriären”, tillägger Mikkonen.

Långtidsarbetslöshet är ett hot mot samhällsekonomin: ju längre man är arbetslös, desto svårare är det att komma tillbaka till arbetsmarknaden. 

Det är sorgligt om det i Finland finns många arbetsföra människor som inte hittar ett jobb. Av någon anledning möts inte arbetstagarna och arbetsplatserna just nu, för även i nuläget finns det i Finland många arbetsplatser som man inte hittar arbetstagare till”, påpekar Mikkonen. 

Du som har bostadslån: var beredd på stigande räntor!

Finländarnas bostadsskulder och hushållens skuldsättning har ökat under koronatiden.  Skuldsatta hushåll bör nu vara beredda på stigande räntor, eftersom höjningar av räntorna verkar allt mer sannolika, även om de väntas bli måttliga, i synnerhet i euroområdet.

”Den som har lån bör senast nu räkna ut hur en räntehöjning påverkar låneskötselkostnaderna. I fråga om skulderna är det bra att fästa vikt vid att skulden står i rätt proportion till betalningsförmågan och också vid skuldens uppbyggnad”, påminner Mikkonen.

Skuldens struktur har betydelse.

”Skulder som ökar tillgångarna är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder. Sådana ”bättre” skulder är exempelvis bostadslån”, tillägger Mikkonen.

Bostadsmarknaden fick ett uppsving av coronakrisen när människors behov av utrymme ökade. Bostadspriserna i tillväxtcentrum har som vanligt ökat, men till skillnad från tidigare har detsamma också skett i mindre städer.

År 2022 väntas läget på bostadsmarknaden normaliseras, och bostadspriserna i Finland stiger enligt Sparbankens bedömning med ca 2,5 procent.

”Det är intressant att se om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser. Urbaniseringen har varit en stark trend under lång tid och det är svårt att tro att den vänder helt. Å andra sidan möjliggör det ökade distansarbetet nya former av arbete och boende på olika håll, vilket kan vara ett mer långsiktigt fenomen”, säger Mikkonen.

Oavsett om det går upp eller ner fortsätter placeringsboomen bland finländarna

Finländarnas villighet att spara och placera ökar trendmässigt. Detta har inte ens de ekonomiska konjunktursvängningarna rubbat. Denna utveckling påskyndades ytterligare av coronakrisen och tillväxten av de finansiella tillgångarna var snabb under 2021.

”Hushållens besparingar och placeringar i såväl fonder och aktier som insättningar fortsatte att växa på ett glädjande sätt förra året”, konstaterar Mikkonen.

Många hushåll har ackumulerat buffertmedel under coronatiden, vilket ger trygghet för framtida överraskningar. När det gäller insättningar är det dock bra att notera att de i takt med att inflationen ökar erbjuder ett sämre skydd mot inflationen.

”Den reella avkastningen på insättningar är för närvarande rejält på minus. Det kan vara klokt att fundera på mer räntabla placeringar för långfristiga medel. Insättningar är dock ett utmärkt objekt för korttidssparande och bufferttillgångar”, sammanfattar Mikkonen.

Konjunktuöversikt för hushåll 1/2022

 

Mer information:

Henna Mikkonen, 
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen 
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918 

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.

Sparbanksgruppen har främjat individens och samhällets ekonomiska välstånd i redan 200 år. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen utgörs av lokala Sparbanker i olika delar av Finland samt Sparbankscentralen. Förutom heltäckande banktjänster för konsumenter erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, byte av hem och försäkringar.