Tro det eller ej – Finlands ekonomi har redan återhämtat sig

Finlands ekonomi gick in i en recession år 2023. Bruttonationalprodukten krympte då två kvartal i rad, vilket är en av definitionerna på en recession.

Sedan dess har Finlands ekonomi dock återhämtat sig. Finlands BNP har sedan året innan redan ökat fyra kvartal i rad, inklusive förhandsstatistiken för årets andra kvartal. Tillväxten har visserligen varit ganska blygsam, men ändå positiv.

Människors uppfattningar om tillståndet för Finlands ekonomi är emellertid dystrare än verkligheten. I Statistikcentralens enkät Konsumenternas förtroende efterfrågas varje månad hur respondenterna bedömer tillståndet för Finlands ekonomi jämfört med förra året. I juli ansåg nästan 60 procent av respondenterna att den ekonomiska situationen var sämre än för ett år sedan.

I det långa loppet har människors uppfattningar om den ekonomiska utvecklingen i stort sett gått hand i hand med den verkliga utvecklingen, men de senaste åren präglas av att människors uppfattningar om ekonomin är svagare än verkligheten.

Vad är orsaken till respondenternas pessimism?

BNP är det bredaste mätetalet för ekonomisk aktivitet, och därför gillar vi ekonomer att följa det. Bakom BNP händer naturligtvis många vardagliga saker: i vilken omfattning människor köper varor och tjänster, fattar företag investeringsbeslut, hur mycket aktivitet förekommer inom den offentliga sektorn osv.

Men människor upplever ekonomin framför allt via sin egen vardag – inte via statistik. Inkomstutvecklingen, sysselsättningsläget, företagarens orderbok – det här är saker som direkt påverkar hur man upplever den ekonomiska situationen.

Naturligtvis syns den ekonomiska återhämtningen i alla dessa, men inte nödvändigtvis helt klart. Hushållens köpkraft har till exempel ökat i över ett år, men nivån är fortfarande lägre än innan inflationen rasade 2021. Många minns fortfarande ”de gamla goda tiderna”. Dessutom gör den allmänna osäkerheten konsumenterna försiktiga och en större del av inkomsterna än tidigare riktas för närvarande till besparingar, inte konsumtion.

Sysselsättningsläget oroar också många, och det kan man förstå. I Finland är arbetslösheten över 9 procent, jämfört med cirka 6,5 procent för några år sedan. Sysselsättningsläget reagerar vanligtvis med fördröjning på ekonomiska vändningar. Läget är fortfarande svårt, men även där syns redan små tecken på återhämtning. Inom den privata sektorn har antalet sysselsatta redan börjat öka. Inom den offentliga sektorn minskar däremot antalet sysselsatta.

Narrativen påverkar den ekonomiska utvecklingen

Den allmänna stämningen, som förmedlas via media och diskussioner vid kaffebordet, kan också ha en egen betydelse. Jag skulle vilja påstå att den allmänna stämningen i Finland är relativt pessimistisk. I det stora hela har den ekonomiska utvecklingen i Finland varit svag i redan ett decennium, så det finns orsak till pessimism. Men det bör inte hindra oss från att även se en positiv utveckling när en sådan sker.

Nobelpristagaren Robert Shiller har utvecklat begreppet "Narrativ ekonomisk vetenskap" (Narrative economics). Den betonar berättelsernas (narrativens) roll i ekonomiskt beteende och marknadsfenomen. Enligt Shiller fattar människor inte ekonomiska beslut enbart baserat på rationell information, utan de styrs av delade berättelser som sprids i samhället som virus. I Finland är denna berättelse ganska negativ, kanske till och med alltför mycket?

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Artikeln publicerades tidigare i Taloustaitos blogg (på finska).