Sparbanken Miljö
Specialplaceringsfondens effektrapport juni 2025
Specialplaceringsfonden Sparbanken Miljö
Den amerikanska kongressen antog Donald Trumps lagpaket, känt som ”Stor, vacker lag”. Lagpaketets innehåll var mildare än befarat med tanke på miljöplaceraren.
Analytiker förutspår att den amerikanska landbaserade vindkraftsindustrin kommer att börja växa snabbare med ett mer gynnsamt klimat- och energistöd än väntat. Vind- och solkraftsprojekt måste vara i drift senast den 31 december 2027 för att få full skatteförmån, men projekt som inleds inom ett år efter lagens ikraftträdande (cirka fram till juni 2026) kan ändå få stöd. Byggandet anses ha påbörjats om 5 procent av de totala kostnaderna har använts. För utländska aktörer (FEOC) begränsar lagen användningen av material från länder som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea för att få skatteförmåner. De europeiska vindkraftstillverkarna med produktionskapacitet i USA får en liten konkurrensfördel. Batterilagring erbjuds skatteförmån fram till 2033, men beroendet av kinesiska komponenter kan förhindra att man får stöd.
Fortsatt byggande av Equinors havsbaserade vindkraftsprojekt Empire Wind, som stoppades i ett tidigare beslut, tyder också på att de värsta scenarierna inom förnybar energi under Trumps administration inte nödvändigtvis kommer att förverkligas. I och med AI-boomen ökar behovet av el och för att producera el behövs även produktion av förnybar energi. På delstatsnivå antog Kalifornien målen för utsläppsminskning i lag och syftet med lagen är att minska utsläppen med 30 procent fram till 2030 (jämförelseår 2010). Kalifornien beviljar också hundratals miljoner som stöd för att bygga laddningsinfrastruktur.
Reformen av EU:s klimatlag till 2040
Europeiska kommissionen föreslår att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 90 procent fram till 2040 jämfört med år 1990. Detta mål stöder EU:s långsiktiga mål att vara koldioxidneutral senast år 2050. I reformen betonas betydelsen av tekniska kolsänkor, såsom utvinning och lagring av koldioxid – särskilt i lösningar inom industrin och på havsbottnen. Samtidigt vill man stärka naturliga kolsänkor, såsom skogar och mark, och skydda den biologiska mångfalden.
Medlemsstaterna erbjuds flexibilitet i genomförandet av utsläppsminskningar, till exempel möjligheten att utnyttja koldioxidkrediter från utvecklingsländer. Kommissionen betonar också investeringsmiljöns förutsägbarhet för att få fart på gröna investeringar och innovationer. Reformen stöder EU:s konkurrenskraft, energisäkerhet och förmåga att anpassa sig till klimatförändringens effekter.
I Finland förhåller sig näringslivets representanter, såsom Centralhandelskammaren och Finlands näringsliv (EK), positivt till utnyttjandet av internationella utsläppsenheter som en del av EU:s klimatpolitik. Enligt dem kan de, om de genomförs korrekt, erbjuda ett kostnadseffektivt sätt att uppnå utsläppsminskningar. EK anser att det är viktigt att kommissionen har beaktat företagsvärldens synpunkter och tillåtit flexiblare sätt att förverkliga klimatmålen. Detta ses som ett sätt att trygga konkurrenskraften och främja investeringar samtidigt som klimatmålen drivs framåt. Många medlemsländer är dock tveksamma till om de kan nå målet när EU:s konkurrenskraft är svag i förhållande till USA och Kina.
Den tyska regeringen har antagit ett lagförslag som syftar till att påskynda införandet av förnybar energi och anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s RED III-direktiv. Lagen syftar till att förenkla tillståndsprocesser och miljöreglering, vilket möjliggör snabbare genomförande av projekt – till exempel genom att underlätta tillståndsförfaranden i redan definierade vindkraftsområden.
I Polen har andelen förnybar energi i elproduktionen ökat avsevärt och tillfälligt överträffat kolkraftsproduktionen. Även om elnätets kapacitet begränsar det fulla utnyttjandet av förnybara energikällor, skapar det samtidigt ett tryck på fortsatta nätinvesteringar. På lång sikt stöder denna utveckling särskilt affärsverksamheten i de företag som drar nytta av elektrifieringen.
Värderingsnivåerna för bolag i den gröna omställningen har varit pressade redan en tid, men nu när tecken på resultattillväxt återigen syns och de värsta politiska riskerna verkar avta, blir utsikterna för placerare ljusare. Detta skapar utrymme för positiv avkastning i placeringar med grönt tema.
De placeringsalternativ som finns på www-sidan sparbanken.fi, såsom fonder förvaltat av Sp-Fondbolag är inte placeringsförslag i sig. För att kartlägga din egen riskprofil och riskbenägenhet ber vi dig boka tid hos en specialist innan du fattar ett placerinsbeslut.