Handelstvistens många ansikten – vad skulle en uppgörelse innebära?

Under innevarande år har avkastningen på placeringsmarknaderna varit överraskande god med tanke på avtagande tillväxtutsikter och handelskrigsspänningen. USA:s aktieindex S&P 500 som beskriver kursutvecklingen för USA:s 500 största börsnoterade aktiebolag har stigit med cirka 25 % från början av året fram till i dag.

I Europa har motsvarande aktieindex STOXX 600 som beskriver områdets kursutveckling vad gäller 17 länders stora, medelstora och små aktiebolag, stigit med cirka 21 %. Även avkastningen vad gäl-ler statslån och riskfyllda ränteplaceringsklasser har varit god. 

Uppföljning av centralbankernas penningpolitik

De svaga ekonomiska utsikterna och den ökade osäkerheten har fått centralbankerna att stödja marknaderna med en lätt penningpolitik. Då en allt större del av statslånen ger negativ avkastning har placerarna i högre utsträckning sökt sig till ränteplaceringsklasser som innehåller risker. Den ökade efterfrågan har höjt deras värderingsnivåer. En del av de placerade medlen har även nått aktiemarknaden. 

När man betraktar aktiemarknadens stigande vinkelkoefficient under den senaste tiden, särskilt vad gäller USA, ställer man sig frågan hur aktiekurserna hade utvecklats utan handelskriget mellan USA och Kina och osäkerheten som medföljde. Skulle kurserna ha varit på en högre nivå än i dag? 

År 2017 såg den globala ekonomin fortfarande relativt bra ut 

Ännu för något år sedan var de globala ekonomiska utsikterna relativt goda. Under 2017 diskute-rade man synkroniserad global ekonomi, samtidig tillväxt, där olika ekonomiområden gynnades av varandras tillväxt och ökade globala ekonomiska aktivitet. Därefter har ekonomiområdenas tillväxt differentierats. Bakgrunden är delvis landsspecifika orsaker, delvis de importtullar på stål och alu-minium som USA:s president Donald Trump meddelade om i början av 2018, samt de upptrappade spänningarna och handelskriget mellan USA och Kina. 

Kinas långvariga starka och delvis skuldfinansierade ekonomiska tillväxt började avta redan innan handelstvisten. Kinas avsiktliga beslut att övergå från investeringsdriven ekonomi till en mer kon-sumtions- och tjänstedriven ekonomi har även inverkat på läget.  

Den avtagande ekonomiska tillväxten i Kina hade även utan handelstvist haft negativ verkan på euroområdet. Euroområdet som en exportdriven öppen ekonomi är känsligt för ekonomiska för-ändringar i mottagarlandet. Man kan anta att Kinas försvagade tillväxtutsikter skulle avspeglas även på euroområdet om än något mer dämpat än nu var fallet. Med tanke på euroområdets egna pro-blem skulle centralbankens penningpolitik troligen ha kunnat stödja ekonomin även utan handels-spänningar. 

Kommer USA att klara sig utan större men?

USA har tills vidare klarat sig ur bråket utan större problem tack vare den stora hemmamarknaden. Ännu har de tullar som infördes på kinesiska importvaror inte synts som höjda importpriser eller påverkat konsumenternas inkomster. Men ekonomin har under hösten fått stöd av landets centralbank i form av tre sänkningar av styrräntan. Bankens motivering till räntesänkningarna är att den internationella ekonomiska tillväxten bromsat in, exportutsikterna försvagats och att man måste bereda sig på ökade risker och osäkerhet. Ifall handelstvisten fortsätter kan planerade höjda tullar i december ha en större effekt än tidigare på konsumenterna och ekonomin. 

Placeringsmarknaden har för närvarande två huvudteman som burit aktiemarknaden vid sidan av centralbankernas lätta penningpolitik. En potentiell vändning av den ekonomiska nedgången till en måttligt ökad tillväxt, och ett förväntat delavtal i handelskriget mellan USA och Kina. Den senaste tidens ekonomiska siffror har i viss mån gett marknaden en förhoppning om uppsving i den eko-nomiska tillväxten. I USA har en stark förbättring skett i sysselsättningen och konsumenterna mår bra. I euroområdet överraskade den svagt ökade aktiviteten i Tysklands ekonomi under det tredje kvartalet, även om rädslan för att den avmattade industrin skulle breda ut sig till tjänstesektorn ökade. 

Kommer handelstvisten att lösas nu?

Handelsförhandlingarna mellan USA och Kina har nu pågått i långt mer än ett år. Eftersom parterna inte har kunnat enas om ett avtal som skulle täcka allt, har man strävat efter att nå målet genom delavtal. Det första delavtalet kom länderna preliminärt överens om redan för sex veckor sedan, men avtalet har fortfarande inte slutförts. Det oaktat har marknaden en stark tilltro till att en han-delsuppgörelse nås mellan USA och Kina. 

Handelskrigsspänningarna och redan införda tullhöjningar har ökat osäkerheten på marknaden, minskat företagsinvesteringar och försvagat den globala ekonomins utsikter. De motåtgärder som centralbankerna vidtagit för att stödja ekonomin har lett till att förmögenhetsvärden i olika place-ringsklasser höjts till nivåer som avviker stort från historiska medelvärden och som är känsliga för negativa nyheter.  

Avseende handelsspänningarna och den ökade osäkerhet de orsakat är det lätt att konstatera att marknaden även hade fungerat utan dessa. Företagens resultattillväxtprognoser har varit på nedåtgående under innevarande år och utan rådande osäkerhet hade tillväxtprognoserna högst troligen legat på en högre nivå. Aktiemarknadens kursutveckling skulle sannolikt också ha varit jämnare. Däremot är det svårare att bedöma om vi hade nått en högre nivå på aktiemarknaden. Centralbankernas lätta penningpolitik och aktiemarknadens förväntningar på en avgörande kraft för handelsuppgörelse har höjt aktiekurserna till en överraskande hög nivå. 

En uppgörelse mellan USA och Kina skulle förmodligen minska osäkerheten för en tid. Det handlar ändå bara om ett delavtal som inte löser alla större problem mellan länderna. Marknaden är laddad med höga förväntningar på en kommande uppgörelse och vad den skulle medföra för placerings-marknaden. Försiktighet är alltså berättigad. 

Ilkka Laru 

Ilkka Laru är ränteportföljförvaltare hos Sp-Rahastoyhtiö Oy, som är en del av Sparbanksgruppen. Åsikterna i denna artikel är författarens egna, och motsvarar inte nödvändigtvis Sp-Rahastoyhtiös placeringssyn.

Textens innehåll ska inte betraktas som rekommendationer eller råd för placeringar. Ingenting av det som framförs i denna text ska betraktas som ett bindande erbjudande om köp eller försäljning av placeringsfondandelar eller andra värdepapper eller som en uppmaning att vidta någon annan åtgärd i fråga om placering. Varje placerare fattar sina placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.