Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

De ekonomiska data som publicerades i december var på det stora hela något starkare än förväntat. USA publicerade försenad statistik efter att nedstängningen av statsapparaten upphörde och statistikens tillförlitlighet är förknippad med fler frågetecken än vanligt. Enligt den publicerade statistiken växte BNP dock med 2,3 procent från året innan under det tredje kvartalet, vilket visar att tillväxten till och med tilltog under hösten. Som helhet har USA:s ekonomiska utveckling överträffat förväntningarna 2025.

I Europa har den ekonomiska tillväxten varit långsam, men relativt stabil. Statistiken från december visar att servicesektorn klarar sig bättre, medan återhämtningen inom industrin fortfarande låter vänta på sig. Drivkrafterna för tillväxten finns för närvarande i Sydeuropa, där tidigare problemländer som Grekland, Spanien och Portugal växer snabbt.

År 2025 präglades av tullar och geopolitiska risker. Å andra sidan gick utvecklingen av artificiell intelligens samt investeringarna i och ibruktagandet av AI framåt i rask takt. Mitt i all turbulens var den ekonomiska utvecklingen bättre än förväntat och världsekonomin visade än en gång sin anpassningsförmåga. Tillväxten i världsekonomin förväntas ligga på drygt 3 procent, det vill säga endast något under medelvärdet på lång sikt.

Tillväxtutsikterna för 2026 är också relativt rimliga. Till exempel enligt OECD:s prognos som publicerades i början av december förväntas världsekonomin växa med 2,9 procent år 2026. De största riskerna OECD lyfter fram är handelspolitiska spänningar samt störningar på finansmarknaden till följd av en eventuell AI-bubbla och att den spricker. Geopolitiken kommer troligtvis fortsättningsvis att stå högt på dagordningen, vilket situationen i Venezuela visade genast under årets första dagar.

Ser vi äntligen ljusglimtar också i Finlands ekonomi?

Enligt den senaste BNP-statistiken började Finlands ekonomiska tillväxt åter peka nedåt och ekonomin sjönk på nytt in i en recession i slutet av 2025. För hela årets del torde ökningen ligga kring noll. Särskilt den privata konsumtionen var svagare än förväntat. Konsumenterna var ytterst försiktiga och av de ökade inkomsterna gick en större del än normalt till besparingar, inte till konsumtion.

Det finns dock förutsättningar för en bättre ekonomisk utveckling 2026. Löntagarnas köpkraft har ökat redan i ett par års tid och företagens förtroende växer försiktigt. Den lägre räntenivån stöder ekonomin, trots att sänkningen av räntenivån redan har avstannat. Det skulle dock behövas ett starkare förtroende för att de ekonomiska hjulen ska börja snurra ordentligt. I den allmänna osäkerheten är detta ganska tvivelaktigt. Vi förväntar oss dock att den ekonomiska tillväxten ska återhämta sig något 2026, även om tillväxtutsikterna för Finlands ekonomi till och med i bästa fall är ganska anspråkslösa.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen

I december var utvecklingen på aktiemarknaden något tudelad. Den europeiska aktiemarknaden gav en avkastning på 2,7 procent och Norden steg i övriga Europas kölvatten med 3,9 procent. Även på tillväxtmarknaderna var avkastningsutvecklingen positiv (1,8 %). I Förenta staterna sjönk S&P 500-indexet med 1,1 procent då stämningen kring AI-temat försvagades åtminstone tillfälligt i december. Mot bakgrund av denna utvecklingsgång stampade den globala aktiemarknaden (MSCI ACWI) nästan på stället i december (–0,1 %).

Marknadens uppmärksamhet riktades i december särskilt mot centralbankernas räntebeslut. I Förenta staterna sänkte FED styrräntan till 3,5–3,75 procent, men beslutet avslöjade tydliga meningsskiljaktigheter i den öppna marknadskommittén. På basis av kommunikationen avvaktar FED tills vidare, och marknaden prissätter ungefär två räntesänkningar för det här året. På euroområdet behöll ECB styrräntan oförändrad, men uppdaterade sina ekonomiska prognoser i en positivare riktning än tidigare med stöd av den starka efterfrågan inom euroområdet och den avtagande serviceinflationen. Artificiell intelligens förblev ett centralt tema på marknaden, men stämningen kring det försvagades åtminstone tillfälligt när Oracles resultatrapport och nyheterna om de finansiella utmaningarna i bolagets datacenterprojekt pressade ner aktierna i bolag som är beroende av AI-temat i Förenta staterna.

Som helhet var 2025 ett bra år för aktieplacerare trots den tidvis återkommande turbulensen på marknaden. Den globala aktiemarknaden (MSCI ACWI) gav i fjol en avkastning på 8,4 procent, vilket låg väl i linje med indexets långfristiga genomsnittliga årsavkastning. Avkastningsutvecklingen drevs särskilt av Europa, som steg med 20,2 procent med stöd av den starka utvecklingen inom bank- och försvarssektorn. De nordiska länderna gav en avkastning på 13,5 procent och tillväxtmarknaderna 18,4 procent. I Förenta staterna gav S&P 500-indexet en avkastning på 17,9 procent i dollar, men den försvagade dollarn minskade avkastningen i euro till 3,9 procent.

Förenta staternas ekonomiska utsikter är fortfarande rimliga och FED räknar med att den ekonomiska utvecklingen i år kommer att ligga något över den långsiktiga trendtillväxten. Tillväxtutsikterna är dock förenade med osäkerhet särskilt när det gäller arbetsmarknadsutvecklingen. I Europa väntas den ekonomiska tillväxten tillta 2026, och konsensusprognosen tyder på en god resultattillväxt både i Europa och i Förenta staterna. De centrala osäkerhetsfaktorerna på marknaden hänför sig enligt vår bedömning till AI-temats bärkraft, utvecklingen på arbetsmarknaden i Förenta staterna, geopolitiska händelser och relativt höga värderingsnivåer för amerikanska aktier.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Matias Arola
aktieportföljförvaltare

På räntemarknaden var 2025 ett positivt år. I euroområdet gav statslånen en avkastning på en dryg halv procent, Investment Grade-företagslånen 3 procent och High Yield-företagslånen 4,86 procent. Euriborräntorna sjönk som följd av att Europeiska centralbanken (ECB) lättade på penningpolitiken. ECB sänkte sina styrräntor fyra gånger, med sammanlagt en procentenhet. I de längre räntorna förblev de tvååriga statslåneräntorna nästan oförändrade medan de längre steg klart. Det positiva ränteåret innehöll två mer kaotiska perioder. För det första kom det i början av mars oväntade nyheter från Tysklands regeringsförhandlingar om landets så kallade ”skuldbroms”, vilket kraftigt höjde de långa räntorna i euroområdet på kort tid. För det andra ledde aviseringarna om tullar av USA:s president Trump i början av april till att de amerikanska räntorna började stiga, och trycket på att höja räntorna spred sig successivt också till den övriga räntemarknaden. Till stor del på grund av dessa faktorer låg de långa räntorna på en högre nivå än väntat i slutet av året, vilket ledde till en blygsam avkastning på statslån under fjolåret.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Mikko Rautiainen
ränteportföljförvaltare

Sparbanken Finland är en aktiefond som i huvudsak placerar medlen i finländska börsnoterade bolag. Fonden tillämpar en aktiv placeringsfilosofi, där den aktiva risken är relativt hög och avvikelserna jämfört med jämförelseindexets innehåll är märkbara. Målet för fondens placeringsverksamhet är att med aktiv portföljförvaltning på lång sikt uppnå en bra avkastning som överstiger jämförelseindexets avkastning.

2025 var ett bra år för aktieplacerare. Den globala aktiemarknaden (MSCI ACWI) gav i fjol en avkastning på 8,4 procent, Europa 20,2 procent, nordiska länderna 13,5 procent och tillväxtmarknaderna 18,4 procent. I Förenta staterna gav S&P 500-indexet en avkastning på 17,9 procent i dollar, men den försvagade dollarn minskade avkastningen i euro till 3,9 procent. I denna geografiska jämförelse nådde man i Finland utmärkta avkastningar, när fonden Sparbanken Finland gav 28,8 %.

Sparbanken Finland placerar i högklassiga och attraktivt prissatta företag med en skälig riskprofil. Högklassiga bolag har en mindre konjunkturkänslighet och affärsverksamhetens risker kan enklare förutses än normalt. Övriga kännetecken på högklassiga bolag är hållbar konkurrensfördel, hög kapitalavkastning, sannolik tillväxtpotential, bra position i värdekedjan, ansvarsfull affärsmodell, verksamhetsmodell som binder lite kapital och bra ledarskap samt trovärdighet. Fonden utnyttjar hela marknadsvärdeskalan på börslistan. Merparten av placeringarna görs i stora bolag, men såväl medelstora som små företag är också representerade i fonden.

Fondens portföljförvaltning grundar sig på portföljförvaltarens och portföljförvaltarteamets uppfattningar. Fonden består av cirka 50 aktier. Fundamentanalys och företagsjämförelser är centrala faktorer vid valet av aktier. Man strävar efter att besöka de största placeringarna en gång per kvartal. Fonden tar starkt ställning till valet av aktier, vilket om detta lyckas ökar fondens avkastning märkbart. Ett misslyckat val av aktier innebär i sin tur en sämre avkastning för aktiefonden. Man strävar efter att minska fondens placeringsgrad i aktier något när de ekonomiska utsikterna blir dystrare. Dessutom byts portföljens innehåll till bolag med lägre risk, varvid man strävar efter att undvika en del av kursnedgången. Under bättre tider och vid kursuppgångar förblir fonden helt placerad i aktier. Som placeringsobjekt väljs bolag med högre avkastningspotential och större risker, varvid man kan utnyttja kursuppgångarna.

På Finland börs har noterats mycket cykliska aktier. Särskilt maskinverkstadsbolag och basindustrin är starkt representerade, vilket innebär att Finlands börs ofta i ett bra konjunkturläge utvecklas bättre än många andra börsar i världen. I ett sämre konjunkturläge är utvecklingen ofta svagare än den allmänna börsutvecklingen, som år 2023. Kursvariationen på Finlands börs (börsens beta) är därmed större än i den övriga världen. Till följd av den höga risknivån är den rekommenderade placeringstiden minst 7 år. Placeringsfonden Sparbanken Finlands fondkapital uppgår till cirka 542 miljoner euro.

Reklam. Läs placeringsfondens faktablad innan du fattar slutgiltiga placeringsbeslut. Placeringsfonden Sparbanken Finland förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Olli Tuuri