Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Under den senaste månaden har bilden av den globala ekonomin än en gång dominerats av geopolitisk osäkerhet. Till de avgörande händelserna hörde tullbeslutet från USA:s högsta domstol och kriget i Iran som bröt ut i början av mars.

Inom handelspolitiken kom ett länge väntat beslut då USA:s högsta domstol upphävde Trumps omfattande IEEPA-tullar. Efter beslutet införde Trump emellertid nya så kallade Section 122-tullar för alla länder. De nya tullarnas inverkan på världsekonomin och inflationen torde vara begränsad, men osäkerheten om den framtida utvecklingen av handelsrelationerna kvarstår.

Enligt statistik som publicerades i februari avtog den ekonomiska tillväxten i USA under det sista kvartalet av 2025 till 0,4 procent jämfört med föregående kvartal. En viktig förklaring var den sex veckor långa nedstängningen av statsapparaten som minskade de offentliga utgifterna och investeringarna. Den privata konsumtionen och teknikinvesteringarna upprätthöll tillväxten. I början av 2026 väntas tillväxten åter accelerera i takt med att förvaltningens verksamhet normaliseras. Som helhet förväntas USA:s ekonomi växa med dryga 2 procent 2026.

Den största nyheten under den senaste månaden har varit att kriget i Iran bröt ut. Kriget påverkar världsekonomin i huvudsak genom stigande energipriser och å andra sidan också genom att den allmänna osäkerheten ökar. När detta skrivs har oljepriset stigit avsevärt och oljetransporterna via Hormuzsundet har nästan stannat av. När det gäller krigets ekonomiska konsekvenser är det kritiskt hur länge konflikten varar. Om vi talar om veckor torde konsekvenserna bli små. Men om kriget drar ut på tiden och energipriserna förblir höga under en längre tid, försvagar det tillväxtutsikterna för världsekonomin och ökar inflationen.

I euroområdet och särskilt i Tyskland ser vi en försiktig återhämtning. Tysklands Ifo-index steg i februari till den högsta nivån sedan förra sommaren. Återhämtningen stöds av den kraftiga ökningen av försvarsutgifter och den gradvisa inledningen av infrastrukturprojekt. Återhämtningen står dock fortfarande på bräcklig grund: den starka euron, tullosäkerheten och de geopolitiska riskerna begränsar utsikterna.

Också Finlands ekonomi visade tecken på en försiktig återhämtning, då BNP-siffrorna under fjolårets sista kvartal reviderades till +0,4 procent. Särskilt positivt var att både de privata investeringarna och den privata konsumtionen ökade. Återhämtningen står dock fortfarande på bräcklig grund och den osäkerhet som kriget i Iran har gett upphov till och de stigande oljepriserna gör att det blåser motvind för tillväxtökningen.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen

I februari kom en tydlig vändpunkt på den globala aktiemarknaden: placerarna började aktivt söka alternativ vid sidan av de senaste årens teknikdrivna uppgång. På indexnivå såg månaden lugn ut, men under ytan skedde betydande rörelser. Energi, industri och råvaror steg på bekostnad av teknik och skillnaderna i utvecklingen mellan olika branscher var exceptionellt stora.

Centrala teman

Den dominerande trenden under månaden var placerarnas penningrörelse från teknikbolagen på programvaru- och applikationsnivå mot energi-, industri- och råvarusektorn samt mindre bolag. Däremot höll bolag som bygger fysisk infrastruktur för artificiell intelligens, såsom halvledare, maskinhallar och energinät ställningarna som placerarnas favoriter. Detta tyder på en växande misstanke om vilka på programvarusidan som i slutändan gynnas av artificiell intelligens och när. Miljarder investeras, men de konkreta resultaten låter fortfarande vänta på sig. Ett annat starkt tema var den geopolitiska spänningen. Det spända läget mellan USA och Iran drev på energipriserna, och tullfrågorna gjorde att nervositeten på marknaden kvarstod på båda sidor om Atlanten.

Regional utveckling

I USA var de stora indexen på nedgång i slutet av månaden, men den bredare diversifierade marknaden gav en klart positiv avkastning. Fördelarna med diversifiering konkretiserades. I Europa fortsatte den starka utvecklingen vi såg i början av året i och med ett lyft av den förbättrade industriaktiviteten och de goda resultatrapporterna. Tillväxtmarknaderna var det bästa området under månaden. Bäst utvecklades Sydkorea, Taiwan och Sydafrika av vilka de två första gynnades av efterfrågan på chip för artificiell intelligens. Pakistan och flera marknader i Latinamerika klarade sig sämst; också Indien, Turkiet och Indonesien drabbades av valutapress efter att spänningarna i Mellanöstern drevs till sin spets i slutet av månaden. I Japan ledde mindre bolag utvecklingen med stöd av företagsstrukturreformer. På den nordiska marknaden nådde Sverige i slutet av månaden alla tiders rekord, medan Danmark kämpade med kursnedgångar inom läkemedelssektorn.

Sammanfattning

Det viktigaste budskapet i februari är en hälsosam expansion av marknaden. Tillväxten lutar sig inte längre enbart på den snäva tekniksektorn. Det är en uppmuntrande signal med tanke på det långsiktiga perspektivet.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Johan Hamström
aktieportföljförvaltare

De långa räntorna sjönk rejält på båda sidor om Atlanten i februari. Särskilt i USA var nedgången kraftig. De faktiska inflationssiffrorna närmar sig centralbankernas mål och därför förväntas inga åtstramningsåtgärder från centralbankernas sida inom den närmaste framtiden. Spekulationen om situationen i Iran ledde till högre oljepriser i februari. Brent steg med 2,5 procent och nådde sin högsta nivå på sju månader. De egentliga krigshandlingarna inleddes först när marknaden var stängd, så den egentliga prisreaktionen försköts till mars. En kraftig uppgång i oljepriset tenderar att öka inflationstrycket och skulle avsevärt försvåra centralbankernas verksamhet. Högre oljepriser var både inflatoriskt och hämmande för den ekonomiska tillväxten. Centralbanken bör alltså fatta beslut om vilket som ska prioriteras i beslutsfattandet. Riskpremierna för företagslån förblev strama trots att den onoterade lånemarknaden var oroad över programvarubolagens skuldtålighet. Detta är tills vidare ett problem för en tillgångsklass och någon större spridningseffekt på räntemarknaden är inte i sikte.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Mikko Rautiainen
ränteportföljförvaltare

För att uppnå sparmålet behöver du inte nödvändigtvis flera olika placeringsobjekt. I själva verket är en lösning det mest effektiva valet för merparten av spararna. När riskvilligheten är korrekt fastställd motsvarar portföljen alltid risknivån enligt överenskommelse, och det uppstår inte några skattekonsekvenser av att portföljen balanseras. Dessutom behöver spararen inte själv oroa sig för att medlen placeras på olika marknader i olika marknadssituationer. Detta tar portföljförvaltaren hand om och spararen kan fokusera på de saker som är viktiga för hen. Medlen har också i stor utsträckning diversifierats till internationella värdepappersmarknader i varje situation och risken för kapitalförlust är liten. I Sparbankens lösningsfondsfamilj finns en lämplig lösning för varje sparare och du kan börja placera redan från 10 euro.

Sparbanken Måtta är en fond med betoning på ränteplaceringar som lämpar sig för den försiktiga placeraren. En femtedel av fondens placeringar görs i internationella aktier och resten fördelas över räntemarknaden. I det rådande marknadsläget ger ränteplaceringar god löpande avkastning och balanserar fluktuationerna på aktiemarknaden. Aktieplaceringar ger högre avkastning på lång sikt.

Sparbanken Hyfs fördelar placeringarna jämnt mellan aktie- och räntemarknaderna. Den kombinerar de bästa sidorna av aktie- och obligationsmarknaderna. Aktieplaceringarna är diversifierade globalt med fokus på Europa och USA. Ränteplaceringarna är mestadels i Europa och därför finns det ingen anledning att oroa sig för valutarisk. Fonden lämpar sig för en placerare som är något risktålig och på motsvarande sätt erhåller en högre avkastningsförväntning.

Sparbanken Djärvhet lämpar sig för placerare som är beredda att ta en högre aktierisk. Bland fondens placeringar utgörs 80 procent av placeringar på den globala aktiemarknaden och 20 procent fördelas huvudsakligen på de europeiska räntemarknaderna för att balansera fluktuationerna för portföljens marknadsvärde. Ränteplaceringarna balanserar aktiemarknadens fluktuationer och ger kupongavkastning till portföljen. På lång sikt består huvuddelen av portföljens avkastning av aktieplaceringar.

Fondernas placeringar genomförs med hjälp av de prisbelönta Sparbanken-fonderna och börsnoterade ETF-fonderna. I portföljerna kombineras de bästa sidorna med aktiv och passiv placering. Den strategi för kvalitetsbolag som Sparbanken-fonderna tillämpar har bevisats producera överavkastning på lång sikt och med passiva fonder får placeraren en fullständig marknadsavkastning.

Reklam. Bekanta dig med placeringsfondens faktablad innan du fattar ditt placeringsbeslut. Fonden förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Lassi Kallio