Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Under den senaste månaden har de ekonomiska nyheterna dominerats av kriget i Iran och dess konsekvenser för ekonomin. Under månaden blev det redan uppenbart att förhoppningarna om en snabb lösning på krisen var alltför optimistiska. Även ekonomin får sig en törn på grund av krisen.

Hur djupa spåren blir beror på hur länge krisen varar och hur mycket den påverkar energipriserna. I dagens sammanlänkade värld tenderar kriser också att lyfta fram oväntade verkningskanaler, vilket leder till att vi eventuellt kommer att se olika leveranssvårigheter och flaskhalsar om krisen drar ut på tiden.

Det förekommer också en rädsla för att prisstegringen inte begränsas till energin, utan så småningom kommer att synas också till exempel i priserna på mat och transporttjänster. Europeiska centralbanken följer vaksamt inflationsutvecklingen och förväntningarna på räntehöjningar har ökat.

Olika prognosinstitut har börjat uppdatera sina prognoser för den ekonomiska tillväxten i och med kriget. Prognoserna försvåras av att det är omöjligt för utomstående att bedöma hur länge konflikten kommer att pågå. Om krisen löses ungefär till sommaren och Hormuzsundet öppnas, kan en global recession ännu undvikas, anser många prognosinstitut. Om situationen drar ut på tiden, börjar också en recession verka mer sannolik.

Den ekonomiska tillväxten i Finland har inte återkallats, men trög är den

I Sparbankens färska prognos förväntar vi oss att Finlands BNP ska öka med 0,5 procent i år och med 1,0 procent nästa år. I januari, före kriget i Iran, var vår prognos 0,8 procent för i år och 1,4 procent för nästa år, vilket innebär att vi har varit tvungna att sänka prognoserna i och med kriget. Om kriget drar ut på tiden och energipriserna förblir höga hela året, finns det ett reellt hot om en ännu svagare utveckling.

Finlands ekonomi började återhämta sig i slutet av fjolåret. Kriget i Iran slår därför till i ett särskilt förargligt ögonblick. Ekonomin hade behövt ökat förtroende – inte ny osäkerhet. Särskilt konsumenternas förtroende var redan färdigt lågt i Finland och det sjönk ytterligare i mars. Det finns en risk för att konsumenternas osäkerhet fortsätter och att den privata konsumtionen förblir svag. Bostadsmarknadens återhämtning lär än en gång dröja längre än vad som förväntades ännu i början av året.

Innan kriget i Iran bröt ut såg vi en försiktig återhämtning i företagens investeringar. Kriget ökar osäkerheten och minskar investeringsviljan. Å andra sidan har företagen lärt sig att leva från en kris till en annan under de senaste åren, så investeringar görs fortfarande trots kriget. Om inte annat så ökar kriget viljan att frigöra sig från fossil energi och kan till och med påskynda investeringar i den gröna omställningen. Kriser för också med sig möjligheter.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen

I mars förändrades marknadsdynamiken i grunden: USA:s och Israels militära konflikt med Iran, som inleddes i slutet av februari, utvidgade den geopolitiska risken till en dominerande marknadsfaktor. Den positiva stämningen som rådde ännu i början av månaden förbyttes snabbt mot en omfattande försäljning av riskmedel då energipriserna exploderade och inflationsförväntningarna steg kraftigt. Det var en månad då diversifiering inte gav något nämnvärt skydd: nästan alla tillgångsklasser sjönk, med undantag för energi och råvaror.

Centrala teman

Månaden dominerades av energichocken till följd av störningen vid Hormuzsundet. I mars steg Brent-råoljan med omkring 63 procent, vilket var den största månatliga ökningen på fyra årtionden, och priset klättrade till över 100 dollar per fat för första gången sedan 2022. De stigande energipriserna bidrog till inflationsrädsla och tvingade marknaden att omvärdera centralbankernas ränteutveckling: förväntningarna på räntesänkningar förbyttes snabbt mot åtstramningsfarhågor. Avkastningen på det tioåriga statslånet i USA steg med 38 räntepunkter till 4,32 procent. Bloomberg råvaruindex steg med över 11 procent, det vill säga till sitt bästa månadsresultat sedan 2009.

Regional utveckling

I mars sjönk MSCI World-indexet med 4,1 procent mätt i euro, medan avkastningen för det första kvartalet sjönk till 1,7 procent på minus. I USA sjönk S&P 500 med cirka 5 procent, och minskningen var exceptionellt omfattande. Det balanserade S&P 500-indexet sjönk med 6 procent och de små bolagen ungefär lika mycket. Energisektorn var den enda klart positiva sektorn med en ökning på över 10 procent, och dess avkastning i början av året steg till nästan 40 procent. Tillväxtmarknaderna drabbades relativt sett hårdast: MSCI Emerging Markets-indexet föll i mars med nästan 11 procent i euro, samtidigt som den allt starkare dollarn och Asiens beroende av energi som transporteras genom Hormuzsundet utgjorde en belastning. Tack vare den starka avkastningen i början av året låg tillväxtmarknaderna ändå nätt och jämnt på plus under kvartalet. Den starka stämningen som rådde i Europa i början av året suddades ut i och med de stigande energikostnaderna och de försämrade tillväxtutsikterna. ECB höll räntan oförändrad men höjde sin inflationsprognos kraftigt. Japan utmärkte sig positivt: det exportdrivna TOPIX-indexet hörde till de bästa utvecklade marknaderna under det första kvartalet med sin uppgång på 3,6 procent, och den försvagade yenen stödde exportörernas resultat. På den nordiska marknaden gynnades Norge av sin energiinriktning, medan den danska och den svenska marknaden började sjunka i takt med den mer omfattande europeiska riskaversionen.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Eemeli Oikarainen
aktieportföljförvaltare

Mars 2026 går till historien som en exceptionellt svår månad på räntemarknaden. Anfallen mot Iran som inleddes den 28 februari utlöste en rad händelser som har förändrat verksamhetsmiljön på marknaden i grunden. Under kvartalet steg Brent-råolja med 94 procent – den största kvartalsökningen sedan Gulfkriget 1990.

På räntemarknaden var förändringen dramatisk. Tysklands tioåriga statslån låg vid utgången av mars på över tre procent för första gången sedan eurokrisen 2011. De långa europeiska statslånen steg med nästan 40 räntepunkter under månaden – den största månatliga rörelsen sedan december 2024. ECB-förväntningarna gjorde en helomvändning: omedelbart innan anfallen inleddes prissatte marknaden 14 punkters nedskärningar för 2026, men i slutet av månaden prissattes 71 punkters räntehöjningar. Förväntningarna på den amerikanska centralbanken Feds nedskärningar försvann nästan helt.

I slutet av mars skedde dock en betydande förändring i narrativet. Fredagen den 27 mars steg oljan med sex procent till över 110 dollar, men de korta räntorna sjönk med 8–9 punkter både i euroområdet och i USA – den normala korrelationen omkastades. Marknaden började prissätta ett scenario av efterfrågeförstörelse: oljan är på en så hög nivå att det förstör tillväxt mer än det skapar inflation. Sannolikheten för ECB:s räntehöjning i april sjönk från 80 procent i veckan till 47 procent. ECB:s Villeroy bekräftade riktningen genom att konstatera att ”diskussionen om tidtabellen för räntehöjningar verkar för tidig”.

Vi anser att detta är en extern energichock, inte ett löne- eller efterfrågedrivet inflationstryck, och ECB:s räntehöjning tillför inte mer gas i Europa. Skadorna på Qatar LNG-terminalen repareras inom 3–5 år – gasaspekten av energichocken är givetvis delvis strukturell. När det gäller placeringar har vi ökat durationen för de långa räntorna: tioåriga Bund på en treprocentsnivå är historiskt attraktivt, och en asymmetrisk risk-avkastning gynnar klart den långa räntan.

På marknaden för företagslån uppvisade europeiska IG en överraskande resiliens: riskpremierna vidgades endast med cirka 32 punkter från slutet av februari, trots att oljan steg med nästan 60 procent. Den höga löpande avkastningen lockade institutionella köpare och såg till att marknaden fungerade. Utbudet i mars var förvånansvärt starkt – under månaden såg vi en rekordemission på euromarknaden då Amazon emitterade nya obligationer till ett värde på 14,5 miljarder euro, men särskilt under månadens senare hälft minskade emissionerna.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Mikko Rautiainen
ränteportföljförvaltare

För att uppnå sparmålet behöver du inte nödvändigtvis flera olika placeringsobjekt. I själva verket är en lösning det mest effektiva valet för merparten av spararna. När riskvilligheten är korrekt fastställd motsvarar portföljen alltid risknivån enligt överenskommelse, och det uppstår inte några skattekonsekvenser av att portföljen balanseras. Dessutom behöver spararen inte själv oroa sig för att medlen placeras på olika marknader i olika marknadssituationer. Detta tar portföljförvaltaren hand om och spararen kan fokusera på de saker som är viktiga för hen. Medlen har också i stor utsträckning diversifierats till internationella värdepappersmarknader i varje situation och risken för kapitalförlust är liten. I Sparbankens lösningsfondsfamilj finns en lämplig lösning för varje sparare och du kan börja placera redan från 10 euro.

Sparbanken Måtta är en fond med betoning på ränteplaceringar som lämpar sig för den försiktiga placeraren. En femtedel av fondens placeringar görs i internationella aktier och resten fördelas över räntemarknaden. I det rådande marknadsläget ger ränteplaceringar god löpande avkastning och balanserar fluktuationerna på aktiemarknaden. Aktieplaceringar ger högre avkastning på lång sikt.

Sparbanken Hyfs fördelar placeringarna jämnt mellan aktie- och räntemarknaderna. Den kombinerar de bästa sidorna av aktie- och obligationsmarknaderna. Aktieplaceringarna är diversifierade globalt med fokus på Europa och USA. Ränteplaceringarna är mestadels i Europa och därför finns det ingen anledning att oroa sig för valutarisk. Fonden lämpar sig för en placerare som är något risktålig och på motsvarande sätt erhåller en högre avkastningsförväntning.

Sparbanken Djärvhet lämpar sig för placerare som är beredda att ta en högre aktierisk. Bland fondens placeringar utgörs 80 procent av placeringar på den globala aktiemarknaden och 20 procent fördelas huvudsakligen på de europeiska räntemarknaderna för att balansera fluktuationerna för portföljens marknadsvärde. Ränteplaceringarna balanserar aktiemarknadens fluktuationer och ger kupongavkastning till portföljen. På lång sikt består huvuddelen av portföljens avkastning av aktieplaceringar.

Fondernas placeringar genomförs med hjälp av de prisbelönta Sparbanken-fonderna och börsnoterade ETF-fonderna. I portföljerna kombineras de bästa sidorna med aktiv och passiv placering. Den strategi för kvalitetsbolag som Sparbanken-fonderna tillämpar har bevisats producera överavkastning på lång sikt och med passiva fonder får placeraren en fullständig marknadsavkastning.

Reklam. Bekanta dig med placeringsfondens faktablad innan du fattar ditt placeringsbeslut. Fonden förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Lassi Kallio