Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Det stora ekonomiska temat i denna översikt är tyvärr detsamma som i de två föregående: kriget i Iran. Fredsförhandlingar har förts, men vi har inte sett någon tydlig lösning på konflikten. Detta undergräver världsekonomins tillväxtmöjligheter för varje dag som går. Hittills har effekten huvudsakligen märkts av genom stigande energipriser, men i det skede då ländernas beredskapslager av råolja börjar ta slut kan konsekvenserna eskalera.

OECD publicerade i början av juni sin färska ekonomiska prognos. Enligt den kan tillväxten i världsekonomin i år vara 2,8 procent, om konflikten kan lösas inom rimlig tid och störningarna är begränsade. Också det här innebär redan en avsevärd försämring av fjolårets ekonomiska tillväxt på 3,4 procent. Om kriget drar ut på tiden hotar tillväxten att stanna på 2,1 procent i år och sjunka ytterligare till 1,8 procent nästa år. Då kan man redan tala om en recession i världsekonomin. En recession kan alltså fortfarande undvikas, men hotet är verkligt.

Å andra sidan pågår det också mycket annat i ekonomin än Irankriget och energiutmaningarna. Investeringarna i artificiell intelligens är enorma och de upprätthåller den ekonomiska aktiviteten särskilt i USA. Produktivitetsvinsterna på längre sikt låter ännu vänta på sig.

Inflationsutvecklingen följs nu med spänd uppmärksamhet och farhågan är att stegringen i energipriserna kommer att breda ut sig till andra delar av ekonomin. Inflationen i euroområdet steg till 3,2 procent i maj. Siffran är ännu inte alarmerande, men ligger klart över Europeiska centralbankens målnivå. ECB förväntas höja sina räntor i juni och åtminstone en gång till under slutet av året.

Det stämmer – den ekonomiska återhämtningen i Finland var snabb i början av året

I slutet av april publicerades en preliminär statistik över tillväxten av Finlands BNP under årets första kvartal. Enligt den växte Finlands ekonomi med 0,9 procent från föregående kvartal. Siffran slog ekonomerna med häpnad och många – inklusive undertecknad – befarade att siffran vid en senare precisering skulle revideras nedåt.

Men det skedde inte, utan i slutet av maj bekräftade Statistikcentralen att Finlands ekonomi växte i snabb takt under årets första kvartal. Finlands tillväxt var bland de snabbaste i Europa – något som vi verkligen inte har vant oss vid under de senaste årtiondena. Det var också glädjande att tillväxten var mycket omfattande. Såväl den privata konsumtionen, exporten som investeringarna ökade.

Med tanke på fortsättningen är det intressant att följa hur kriget i Iran och det höga energipriset börjar synas i Finlands ekonomiska utveckling. Hittills har konsekvenserna varit ganska måttfulla. Konsumenternas förtroende har sjunkit ytterligare, men den privata konsumtionen har ändå ökat. Företagens förtroende har i sin tur legat på samma nivå som före kriget, och därför har vi inte heller på den fronten sett några större reaktioner.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen

Maj 2026 var fortfarande en mycket stark och uppåtgående månad på finansmarknaderna, även om den kraftigaste ökningstakten vi såg i april stabiliserades något. Marknaden styrdes av förväntningar på ett avtal mellan USA och Iran och på att Hormuzsundet eventuellt skulle öppnas. Förhoppningarna om ett förhandlingsresultat lyfte den globala aktiemarknaden (Bloomberg DM-indexet +4,4 %) till nya historiska rekord. I och med att sundet förblev stängt kvarstod ändå en svansrisk för att kriget skulle upprepas.

På oljemarknaden medförde maj en stor lättnad. Priset på Brent-råolja sjönk från nästan 120 dollar per fat i början av månaden till 92 dollar i slutet av månaden, när marknaden började prissätta att ett avtal skulle nås. Hela terminskurvan justerades mot en nivå på 75–80 dollar. På grund av att sundet är stängt minskar lagren dock för varje vecka som går, vilket påminner om hur känslig situationen är.

Det sjunkande oljepriset var en kritisk faktor för de finansiella villkoren, eftersom euroområdets inflationsswaps följde oljeprisernas utveckling. I USA ökade inflationsförväntningarna och räntorna på statslån på grund av det högre oljepriset i början av månaden. I maj nådde den amerikanska 30-åriga räntan på skuldebrev sin högsta nivå sedan 2007, 5,18 procent, innan den sjönk tillbaka till under 5 procentsnivån i slutet av månaden. När det gäller centralbankerna, särskilt ECB, ansågs de sjunkande oljepriserna vara nyckeln till att undvika ytterligare åtstramningar av penningpolitiken.

Aktiemarknaden drevs återigen av USA, där den strukturella supercykeln till följd av investeringar i artificiell intelligens syntes direkt i företagens resultattillväxt. S&P 500 steg i maj med 5,1 procent och tekniktunga Nasdaq 100 med hela 10,5 procent. En stark stämning lägger grunden för de jättelika börsnoteringar som planeras i slutet av året (t.ex. SpaceX, Anthropic och OpenAI). AI-maskinvarusektorns starka momentum fortsatte. Halvledarindexet SOX steg kraftigt med 22,1 procent i maj. Den globala försäljningen av chip tilltar, vilket är en bra föregripande indikator för den mer omfattande industricykeln. Resten av världen släpade något efter USA som en följd av de begränsningar som oljepriset orsakade. Stoxx 600 steg måttligare med 2,4 procent och de nordiska länderna med 3,2 procent.

På vår hemmamarknad var maj som helhet mycket gynnsam. OMX Helsingfors 25-indexet, som beskriver stora bolag, steg med 2,44 procent. När blicken riktas mot det större, viktbegränsade OMXHCap-indexet, kan man konstatera att det i maj har gått ännu starkare framåt med 4,54 procent. Det här visar att börsens medelstora och mindre bolag i maj erbjöd till och med bättre medvind än stora bolag. Bakom indexen sågs dock en mycket kraftig spridning och exceptionellt stora enskilda aktierörelser.

Maj visade att marknaden är redo att fortsätta sin uppgång med stark makrobakgrund och tryggad av AI-boomen. Det globala aktierallyt förlorade lite av sin vassaste udd på grund av den väntande stämningen, men den sjunkande volatiliteten nära 15-nivån i slutet av månaden vittnar om placerarnas förtroende. Om de politiska förhandlingarna leder till de saknade underteckningarna, Hormuzsundet öppnas och oljan permanent sjunker till 70–80 dollar, torde den omfattande positiva kursutvecklingen fortsätta.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Olli Tuuri
aktieportföljförvaltare

I maj understöddes räntemarknaden av en sjunkande räntenivå och en ökad risktagningsvilja, trots att inflationen tilltog. Räntemarknadsindexen steg på bred front: statslån i euroområdet gav en avkastning på 1,15 procent, IG-företagslån 0,94 procent och HY-företagslån 0,93 procent.
Räntenivån sjönk över hela linjen, särskilt när det gäller statslån. Tysklands 2-åriga ränta sjönk med 11 räntepunkter och 10-årsräntan med 10 räntepunkter, medan också Finlands långfristiga räntor sjönk med 5–8 räntepunkter. Swapmarknaden uppvisade också en liknande rörelse då den 10-åriga swapräntan sjönk med 10 räntepunkter.

De korta marknadsräntorna utvecklades mer försiktigt: 3 och 6 månaders Euribor steg något, men 12 månaders Euribor sjönk med 4 räntepunkter och ECB:s inlåningsränta låg kvar på 2 procent.

Inflationen i euroområdet steg till 3,2 procent och den underliggande inflationen till 2,5 procent, medan inflationen också i Finland steg till 3 procent. Inflationsförväntningarna på lång sikt sjönk dock något, vilket bidrog till en räntesänkning.

På marknaden för företagslån minskade riskpremierna betydligt inom IG- och HY-segmenten (–3 och –18 räntepunkter), vilket stödde avkastningen på riskfyllda ränteplaceringar. I det sämsta CCC-segmentet sågs dock en lätt vidgning.

Som helhet betonade marknaden oron över tillväxtutsikterna mer än den kortsiktiga ökningen av inflationen, vilket stödde lägre räntor och ökad risktagningsvilja. Inflationsutvecklingens riktning är det centrala för de närmaste månaderna. Om inflationsförväntningarna förblir förankrade kan räntenivån ligga kvar på nuvarande eller något lägre nivå. Däremot skulle en ny ökning av inflationstrycket kunna få räntorna att stiga och öka marknadens volatilitet.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Mikko Rautiainen
ränteportföljförvaltare

Sparbanken Kortränta är en placeringsfond som erbjuder ett enkelt och stabilt sätt att få avkastning på tillgångarna när du söker ett mer måttfullt alternativ. Fonden placerar huvudsakligen i nordiska, särskilt finländska, företag och banker. I praktiken innebär det till exempel företags och bankers kortfristiga lån, placeringsbevis och instrument med rörlig ränta. Placeringarna är i euro och brett spridda mellan cirka 100 emittenter, vilket skapar balans i portföljen och minskar risken som gäller enskilda objekt.

Fondens placeringsfilosofi bygger på noggrann analys: tyngdpunkten ligger på företagens skuldsättningsgrad och förmåga att betala sina skulder. Dessutom placerar den med eftertanke också i andra nordiska objekt och vid behov i euroområdets skuldförbindelser. Helheten är uppbyggd så att avkastningen i huvudsak kommer från den löpande räntan och inte från stora marknadsrörelser.

Placeringar med kort ränta är ett förnuftigt val för många särskilt när det gäller att kombinera avkastning och måttlig risk. De lämpar sig till exempel väl för situationer där man inte vill binda medel under en längre tid eller utsätta dem för kraftiga kursfluktuationer:

• Kassahantering: Ett smidigt sätt för företag och sammanslutningar att söka avkastning på extra kassamedel
• Jämn avkastning: Konkurrenskraftig ränteavkastning utan stor ränterisk
• Likviditet: Ett flexibelt alternativ till deposition, vid behov är pengarna snabbt tillgängliga

Sparbanken Kortränta utmärker sig till sin fördel särskilt med sin långsiktighet och sitt starka kunnande. Fonden har haft samma portföljförvaltare i över 15 års tid, vilket syns i ett konsekvent agerande i olika räntemiljöer. Fonden har visat sin förmåga att anpassa sig till förändringar på marknaden och att ge jämn avkastning även i svårare tider.

Detta arbete har inte bara lett till att fonden vid flera tillfällen har slagit sitt jämförelseindex, utan den har också varit mycket framgångsrik i förhållande till konkurrenterna. Den högklassiga och långsiktiga portföljförvaltningen har också fått internationellt erkännande i och med att fonden har vunnit det ansedda LSEG Lipper Fund Awards-priset redan sex år i rad.

Fonden passar en placerare som värdesätter en säkrare avkastningsprofil och vill låta sina tillgångar arbeta utan större risk. Den fungerar också utmärkt som en del av en större placeringsportfölj genom att bidra med stabilitet och förutsägbarhet.

Utsikterna för de närmaste månaderna är stabila. Avkastningen består i huvudsak av löpande ränteintäkter, även om rörelserna på räntemarknaden ibland kan synas som små värdevariationer. I sin helhet erbjuder Sparbanken Kortränta ett lugnt men effektivt sätt att öka förmögenheten.

Reklam. Bekanta dig med placeringsfondens faktablad innan du fattar ditt placeringsbeslut. Placeringsfonden Sparbanken Kortränta förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Mikko Rautiainen