September 2026
Kapitalförvaltningens marknadsöversikt
Hurdan var marknadssituationen i september 2026? I översikten analyserade portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning investeringsmarknaden och den ekonomiska situationen.
Hurdan var marknadssituationen i september 2026? I översikten analyserade portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning investeringsmarknaden och den ekonomiska situationen.
Läs nedan vad portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning tycker om investeringsmarknaden. Klicka på rubriken för att läsa avsnitten.
Sommaren lider mot sitt slut, men i ekonomin dominerar gamla bekanta teman. I augusti tog såväl handelskriget som kriget i Iran en ny vändning i och med att tullhoten mellan USA och Kanada tilltog och vi än en gång såg attacker från båda sidorna i Irankriget. Trots det har världsekonomins utveckling förblivit relativt stark. Medan konflikterna å ena sidan ökar osäkerheten, sätter investeringarna i artificiell intelligens å andra sidan fart på tillväxten.
En ny oro som uppstod på marknaden i augusti var uppgången av de långa räntorna såväl i USA, Europa som Japan. De stigande räntorna torde ha orsakats av en kombination av oro över inflationen och över statsskuldernas hållbarhet.
USA:s ekonomiska tillväxt har varit relativt stark under första halvåret 2026 med stöd av privat konsumtion och investeringar i artificiell intelligens. Även i Kina är artificiell intelligens och investeringar kring det för närvarande en viktig drivkraft för tillväxten, medan den privata konsumtionen däremot är svag.
Också i Europa har ekonomin visat sig vara seg trots ökade energikostnader. Förtroendeindikatorerna, kreditgivningstillväxten och inköpschefsindexen tyder fortfarande på måttlig tillväxt. Den totala inflationen har stigit till följd av energin, men inflationen har inte brett ut sig nämnvärt. Europeiska centralbanken förväntas höja räntorna åtminstone en gång till under hösten.
Ännu för en månad sedan jublades det när Finlands preliminära BNP-siffror talade för att Finlands ekonomiska tillväxt var bland de snabbaste i västländerna under årets första hälft. Men tyvärr reviderades siffrorna nedåt betydligt, särskilt den otroliga tillväxten på 0,9 procent qoq under årets andra kvartal preciserades till 0,4 procent. Finlands återhämtning har inte varit så fantastisk som vi tidigare trodde.
Den reviderade statistiken ändrar dock inte det faktum att Finlands ekonomi återhämtar sig. Även de nuvarande tillväxtsiffrorna ligger på en skapligt bra nivå och landar nära genomsnittet i euroområdet. Det är också glädjande att tillväxten är omfattande och därmed inte bara beroende av ett enda kort. Åtminstone undertecknad anser att de mest glädjande nyheterna i augusti var det att de finländska konsumenternas förtroende förbättrades och redan ligger på den långsiktiga medelnivån. Efter en lång svacka är detta mycket goda nyheter och bådar gott också med tanke på den framtida ekonomiska tillväxten.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen
I augusti dominerades aktiemarknaden av centralbankernas stramare ränteförväntningar, av hur konflikten mellan USA och Iran påverkade energi- och råvarumarknaderna samt av en stark resultatperiod med artificiell intelligens som drivkraft. Viljan att ta risker förblev god som helhet, men skillnaderna i avkastning mellan näringsgrenarna ökade avsevärt.
Aktieindexet MSCI World, som beskriver utvecklingen på världens aktiemarknader, gav en avkastning på +1,7 procent under månaden. Av de viktigaste marknaderna var de starkaste Finland (+4,1 %), tillväxtmarknaderna (+2,4 %) och Japan (+2,3 %). Svagast utvecklades Europa (+0,5 %) och USA (+1,7 %).
Av näringsgrenarna gav energi, teknik och hälso- och sjukvård den bästa avkastningen, medan samhällstjänster, fastigheter och industri minskade. Skillnaden i avkastning mellan den bransch som klarade sig bäst och den som klarade sig sämst var betydande (>10 procentenheter).
Tekniksektorn stöddes av starka resultat och fortsatta investeringar i artificiell intelligens. Nvidia överskred åter förväntningarna, Microsofts Azure-affärsverksamhet ökade kraftigt och Amazons marknadsvärde översteg för första gången tre biljoner dollar. Samtidigt steg priserna på energi och råvaror till följd av de geopolitiska spänningarna och oron över utbudet.
De stigande räntorna, särskilt i Japan och Tyskland, återspeglade förväntningar på ytterligare penningpolitiska åtstramningar. I september riktas marknadens uppmärksamhet mot Feds, ECB:s och Japans centralbanks räntebeslut. Viktiga riskfaktorer är dessutom utvecklingen på energimarknaden, en eventuell utvidgning av den geopolitiska konflikten samt den högre inflationens inverkan på företagens resultatutsikter.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning
Johan Hamström
aktieportföljförvaltare
Augusti var en månad av motstridiga data på räntemarknaden. Den totala inflationen i euroområdet tilltog från 2,9 procent till 3,3 procent, men den underliggande inflationen avtog samtidigt från 2,5 procent till 2,4 procent, och också inflationen i Finland mattades av till 2,4 procent. Accelerationen berodde alltså fortfarande på externa poster och inte på ett omfattande pristryck. Europeiska centralbanken bibehöll sin inlåningsränta på 2,25 procent, men på räntemarknaden var prissättningen följande: tre månaders Euribor steg från 2,48 procent till 2,59 procent och 12 månaders Euribor från 2,96 procent till 3,00 procent. Den korta ändan steg mer än den långa, det vill säga marknaden tidigarelade tidpunkten för räntehöjningarna snarare än ökade antalet.
Räntorna fortsatte att stiga över hela räntekurvan och uppgången var exceptionellt jämn. De tyska och finska statslåneräntorna på 2, 5 och 10 år steg alla med 0,11–0,12 procentenheter och motsvarande swapräntor rörde sig i praktiken i samma takt. Det var alltså inte fråga om räntekurvans form, utan om att hela räntenivån gick uppåt. Detta återspeglades direkt i avkastningen: euroområdets statslåneindex sjönk med 0,62 procent under månaden och IG-företagslåneindexet med 0,22 procent.
På marknaden för företagslån var bilden selektiv. IG-marknadens risktillägg förblev stabila på 79 räntepunkter, high yield risktilläggen minskade med 0,12 räntepunkter och BB-segmentet med 11 räntepunkter, medan CCC-klassens risktillägg breddades med 30 räntepunkter. Det europeiska high yield-indexet gav en avkastning på 0,51 procent och var därmed det enda segmentet som gick med vinst – tack vare kortare duration och högre kupongavkastning. Risktagandet var dock inte omfattande, utan inriktades på BB-nivån för att undvika de svagaste krediterna.
Vid ingången av september är den centrala frågan på marknaden om den tilltagande totala inflationen med tiden spiller över på den underliggande inflationen eller om den förblir en extern störning. Detta avgör om den nuvarande räntehöjningsprissättningen på räntemarknaden är hållbar. För företagslån ligger risktilläggen samtidigt på nivåer som ger en ganska tunn buffert om räntorna fortsätter att stiga.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning
Mark Mattila
ränteportföljförvaltare
Sparbanken Europa är en aktivt förvaltad fond som placerar i europeiska aktier. I fondens placeringsval gynnar vi högklassiga bolag som bedöms ha en attraktiv avkastningspotential och vars starka konkurrensställning, lönsamhet och ägarvänlighet varar över konjunkturerna.
Den europeiska aktiemarknaden är balanserad till sin branschstruktur och erbjuder placerare diversifiering till exempel vid sidan av den starkt teknikorienterade amerikanska marknaden. Det finns många globala marknadsledare i Europa, men värderingsnivån är fortfarande på många håll måttligare än i USA.
Centrala placeringsteman är bankernas starka resultatutveckling, industrins efterfrågan på investeringar, elektrifieringen, investeringar i artificiell intelligens samt måttliga värderingar inom hälso- och sjukvården. Bankerna stöds av en allt högre räntenivå, god solvens och starka förutsättningar för utdelning.
Intresset för industribolag ökar till följd av investeringar i försvar, infrastruktur och artificiell intelligens. Inom hälso- och sjukvården förenas starka affärsmodeller med måttligare värderingskoefficienter än i Nordamerika.
I Europa finns det många högkvalitativa bolag vars tillväxt inte är bunden enbart till hemmamarknaden. I bästa fall drar de nytta av globala investeringsteman och erbjuder samtidigt en attraktiv värderingsnivå.
I början av augusti hade nästan två tredjedelar av de europeiska bolagen rapporterat sina resultat. Helhetsbilden har varit positiv: på indexnivå har resultaten varit cirka 3 procent högre än förväntningarna.
Förhandsförväntningarna på en stark resultatperiod återspeglades också på marknaden, eftersom de europeiska aktierna steg med omkring en procent i juli. Samtidigt har dock kursreaktionerna gått i sär: en del av de bolag som har en koppling till artificiell intelligens rapporterade goda resultat, men led av att vinster togs hem, medan energisektorn stöddes av stigande oljepriser.
Under resultatperioden har banker, dagligvaror och industriprodukter haft de tydligaste framgångarna. Banksektorn har stötts av räntenetton, provisionsintäkter och stark soliditet. Inom industrin har orderstockarna och resultaten på många håll överskridit förväntningarna.
Industribolagens utsikter stöds i synnerhet av försvarssektorns investeringar, elektrifieringen och efterfrågan på infrastruktur i anslutning till artificiell intelligens. Dessa teman kan stödja resultattillväxten också under kommande kvartal.
Däremot har det synts motvind i bolag med värdefullare konsumtionsvaror, vars tillväxt har avtagit särskilt i Kina. Inom IT-sektorn är resultaten och kursreaktionerna splittrade: även goda resultat var inte alltid tillräckligt om placerarna färdigt hade höga förväntningar.
De europeiska bolagens prestationsförmåga är stark och värderingskoefficienterna ligger nära de långsiktiga medelvärdena. Detta stöder en positiv grundbild, särskilt med tanke på att resultatperioden har bjudit på bättre siffror än väntat.
De största osäkerhetsfaktorerna gäller den geopolitiska situationen och energipriserna. En kraftig stegring i oljepriset kan öka bolagens kostnader, minska investeringsviljan och pressa ner konsumenternas köpkraft.
Reklam. Bekanta dig med placeringsfondens faktablad innan du fattar ditt placeringsbeslut. Placeringsfonden Sparbanken Europa förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.
Ville Simo
portföljförvaltare

Mark Mattila, Mikko Rautiainen, Evgeny Artemenkov, Anders Pelli, Virve Valonen, Petteri Vaarnanen, Lassi Kallio, Olli Tuuri, Johan Hamström.