Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Internationella valutafonden IMF offentliggjorde sina ekonomiska prognoser i mitten av januari. Världsekonomin förväntas växa med 3,3 procent i år, vilket motsvarar fjolårets tillväxttakt. På det stora hela har världsekonomins utveckling varit till och med överraskande stabil med tanke på de sjudande osäkerheterna.

I USA väntas den ekonomiska tillväxten till och med tillta något jämfört med fjolåret till 2,4 procent. Tullarna dämpar utsikterna, men å andra sidan accelererar massiva investeringar i artificiell intelligens tillväxten. Det råder givetvis stor politisk osäkerhet och det kommer säkert överraskningar också i år. USA:s centralbank förväntas fortsätta sina räntesänkningar, vilket bidrar till tillväxten.

I euroområdet förväntas ekonomin växa med 1,3 procent. Det här kan beskrivas som en stabil men anspråkslös utsikt. I Tyskland förväntas stimulansen småningom få fart på tillväxten i hela ekonomin och gynna hela Europa. När det gäller utvecklingen av artificiell intelligens håller Europa på att halka efter USA och Asien, men även Europa har möjlighet att dra nytta av införandet av artificiell intelligens när företagen hittar de bästa användningsapplikationerna. Det tar naturligtvis tid, och syns inte nödvändigtvis ännu särskilt tydligt i tillväxtsiffrorna för 2026.

Finlands ekonomi överraskade positivt i slutet av året

Den ekonomiska utvecklingen i Finland var som helhet anspråkslös i fjol och den ekonomiska tillväxten låg med nöd och näppe på plus. Slutet av året överraskade dock positivt, då den preliminära statistiken ger vid handen att Finlands BNP under årets sista kvartal ökade med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal. Det är möjligt att den preliminära statistiken ännu revideras, men på basis av dessa siffror skulle Finlands ekonomiska tillväxt i slutet av året ha varit klart snabbare än i euroområdet i genomsnitt.

Trots återhämtningen i slutet av året gör konsumenternas försiktighet att tillväxtutsikterna fortsättningsvis är sårbara. Det finns dock förutsättningar för en bättre ekonomisk utveckling i och med att hushållens köpkraft fortsätter att öka, räntorna har sjunkit och inflationen har avtagit. Företagens förtroende har ökat redan en längre tid och också investeringar planeras nu något mer än tidigare. Vi förväntar oss att Finlands ekonomi växer med 0,8 procent i år.

Henna Mikkonen
Chefsekonom i Sparbanksgruppen

I januari låg fokus huvudsakligen på Trumps agerande och geopolitiken. Först störtade USA Venezuelas president Nicolas Maduro genom en militär operation och förde honom till USA för att dömas. USA försäkrade att den kvarstående ledningen samarbetar med USA. Senare meddelade Trump att USA måste ta över Grönland. Trump hotade till och med Nato-bundsförvanten Danmark med militärt övertagande av Grönland. Danmark och andra västländer gillade inte idén ett dugg, vilket ledde till ett ännu mer spänt geopolitiskt läge. Senare kommenterade Trump saken i lugnande ordalag under mötet i Davos, vilket lättade på det geopolitiska trycket. Månaden rymde också ett upptrappat läge i Minneapolis, där immigrationsmyndigheten ICE använde onödigt kraftfulla metoder för att kontrollera folkmassorna. Detta ledde till oroligheter inom USA och globalt. Månaden var således ovanligt händelserik, men till sist och slut hade händelserna ingen nämnvärd inverkan på utvecklingen av aktiemarknaden.

Trots den geopolitiska turbulensen fortsatte januarifenomenet då aktieutvecklingen fortsatte vara livlig. Världsindexet steg +1,7 procent. I Europa steg kurserna +2,6 procent. Tillväxtländernas kursstegring låg på topp med en avkastning på +8,8 procent. Särskilt i Korea steg kurserna kraftigt med +28,0 procent på grund av den kraftiga kursstegringen för minneskretstillverkare. De sektorer som utvecklades bäst var allmännyttiga bolag, energi och investeringsvaror. Sämst utvecklades konsumtionsvaror, hälso- och sjukvård samt teknik. S& 500-indexet, i vilket teknik har en betydande vikt, utvecklades måttligt med +1,5 procent. Den nordiska marknaden steg +3,7 procent. Bäst utvecklades Danmark med +6,5 procent. Finland utvecklades däremot svagast med -2,4 procent.

Drivkrafterna för geografisk tillväxt håller på att förändras, även om tillväxttakten som helhet fortsätter vara likartad. USA:s ekonomiska utsikter är fortfarande rimliga och FED räknar med att den ekonomiska utvecklingen i år kommer att ligga något över den långsiktiga trendtillväxten. I USA förutspås den ekonomiska tillväxten öka i takt med att den handelspolitiska osäkerheten minskar, skattelättnaderna ökar hushållens inkomster och tillväxten utvidgas till andra områden utöver investeringar i artificiell intelligens. Tyskland är efter flera år av långsam tillväxt på väg mot en miljö av snabbare tillväxt tack vare den nya finansiella stimulansen. Också den ekonomiska tillväxten i de sydeuropeiska länderna väntas öka ytterligare. För innevarande år förväntas en mycket stark resultattillväxt, med en förväntad resultattillväxt på klart över 10 procent både i USA och i Europa.

Temat som dominerar marknaden under de kommande månaderna är artificiell intelligens och den produktivitetsökning och snabbare ekonomisk tillväxt som AI möjliggör. Trots att vi har en positiv syn på marknadsutvecklingen, kan aktiekurserna fluktuera kraftigt när stämningen förändras från extremt positiv till rädsla för kollaps. I år gäller det att bereda sig på en större fluktuation än vanligt på aktiemarknaden. Ett centralt orosmoment som kvarstår är att den globala aktiemarknaden är koncentrerad till USA och särskilt till dess tekniksektor, vilket understryker betydelsen av att sprida aktieplaceringarna både geografiskt och sektorsvis.

Aktiemarknadens värderingsnivåer väcker oro. Aktierna är dyra granskat enligt många värderingsindikatorer, men de ligger ändå inte på extrema nivåer. En viktig skillnad jämfört med tidigare bubblor är att teknikbolagens värdetillväxt har byggt på fundamental resultattillväxt, inte endast på spekulation om framtida tillväxt. Företagen har också höga förväntningar på resultattillväxten, och om de förverkligas kan det innebära en god avkastning på aktieplaceringar även i år. Den ekonomiska tillväxten förväntas öka, centralbankernas penningpolitik förblir expansiv och inflationen förväntas avta, vilket innebär fortsättningsvis goda förhållanden för aktieplaceringar. Trots att värderingsnivåerna på aktiemarknaden redan i nuläget är höga, är det också möjligt att utvecklingen av artificiell intelligens och resultatökningen den möjliggör fortfarande överraskar positivt och värderingskoefficienterna stiger ännu högre än för närvarande.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Olli Tuuri
aktieportföljförvaltare

På räntemarknaden var januari till synes lugn, men till sitt innehåll exceptionellt spänd. Månadens början präglades av ett starkt risksentiment och en uppfattning om att den globala ekonomiska tillväxten håller på att expandera utanför USA:s tekniksektor och i Europa utöver försvarsindustrin. Detta stödde uppfattningen om en så kallad mjuklandning, där tillväxten fortsätter, inflationen avtar kontrollerat och centralbankerna kan hålla penningpolitiken stabil utan att ha bråttom med nya åtgärder.

I USA förblev ekonomiska data huvudsakligen starka. Arbetsmarknaden uppvisade fortfarande hållbarhet, och tecken på avmattning syntes inte i sådan utsträckning att den skulle ha tvingat marknaden att prissätta snabba räntesänkningar. Trots detta höll marknaden fast vid uppfattningen om att nästa rörelse fortfarande skulle vara en räntesänkning, inte en räntehöjning. Till följd av detta förblev de korta räntorna förankrade, men de långa räntorna steg något under månadens lopp, med påföljden att räntekurvan blev måttligt brantare. Rörelsen var inte en följd av tilltagande tillväxt, utan snarare en följd av ökad osäkerhet.

I slutet av månaden förändrades marknadsdynamiken markant när president Trump utnämnde Kevin Warsh till nästa ordförande för den amerikanska centralbanken Fed. Utnämnandet förändrade marknadens uppfattning om penningpolitikens framtida reaktionsfunktion. Trots att styrräntornas omedelbara utveckling inte förändrades, ledde Warshs tidigare kritiska inställning till utvidgningen av centralbankens balansräkning till att de långa räntorna steg och US-dollarn förstärktes. Marknaden började prissätta ett scenario där penningpolitiken inte stöder marknaden lika mycket särskilt i krissituationer.

I euroområdet var utvecklingen mer stabil. Förtroendet för ekonomin förbättrades på bred front, och särskilt i Tyskland syntes tecken på förbättrad stämning efter en lång svag period. Inflationen var fortsatt måttlig och det fanns inget behov av snabb åtstramning. Marknaden började försiktigt prissätta möjligheten till en räntesänkning senare under 2026. De långa räntorna i euroområdet förblev dock relativt stabila och räntekurvan rörde sig endast i begränsad utsträckning jämfört med USA.

På marknaden för företagslån har den höga räntenivån stött den löpande avkastningen, trots att riskpremierna i många avseenden ligger på en historiskt sett stram nivå. Detta begränsar ytterligare avkastningspotential då riskpremierna minskar, men erbjuder fortfarande en attraktiv utgångsnivå för ränteplacerare. Emissionsmarknaden har varit aktiv och placerarefterfrågan har varit fortsatt stark, särskilt när det gäller företagslån med hög kreditvärdering.

Som helhet visade januari 2026 att räntemarknaden lever i en känslig balans. De absoluta ränterörelserna förblev måttliga, men händelserna i slutet av månaden visade hur snabbt stämningen kan förändras när politiken, den geopolitiska risken och penningpolitikens trovärdighet vävs samman. Månaden innebar ännu inte en tydlig vändning i trenden, men den utgjorde en varning för att långfristiga räntor och realräntor är mer utsatta för plötslig nyprissättning än vad marknaden förväntade sig i början av året.

Källa: Bloomberg & Sparbankernas Kapitalförvaltning

Mark Mattila
ränteportföljförvaltare

Sparbanken Finland är en aktiefond som i huvudsak placerar medlen i finländska börsnoterade bolag. Fonden tillämpar en aktiv placeringsfilosofi, där den aktiva risken är relativt hög och avvikelserna jämfört med jämförelseindexets innehåll är märkbara. Målet för fondens placeringsverksamhet är att med aktiv portföljförvaltning på lång sikt uppnå en bra avkastning som överstiger jämförelseindexets avkastning.

2025 var ett bra år för aktieplacerare. Den globala aktiemarknaden (MSCI ACWI) gav i fjol en avkastning på 8,4 procent, Europa 20,2 procent, nordiska länderna 13,5 procent och tillväxtmarknaderna 18,4 procent. I Förenta staterna gav S&P 500-indexet en avkastning på 17,9 procent i dollar, men den försvagade dollarn minskade avkastningen i euro till 3,9 procent. I denna geografiska jämförelse nådde man i Finland utmärkta avkastningar, när fonden Sparbanken Finland gav 28,8 %.

Sparbanken Finland placerar i högklassiga och attraktivt prissatta företag med en skälig riskprofil. Högklassiga bolag har en mindre konjunkturkänslighet och affärsverksamhetens risker kan enklare förutses än normalt. Övriga kännetecken på högklassiga bolag är hållbar konkurrensfördel, hög kapitalavkastning, sannolik tillväxtpotential, bra position i värdekedjan, ansvarsfull affärsmodell, verksamhetsmodell som binder lite kapital och bra ledarskap samt trovärdighet. Fonden utnyttjar hela marknadsvärdeskalan på börslistan. Merparten av placeringarna görs i stora bolag, men såväl medelstora som små företag är också representerade i fonden.

Fondens portföljförvaltning grundar sig på portföljförvaltarens och portföljförvaltarteamets uppfattningar. Fonden består av cirka 50 aktier. Fundamentanalys och företagsjämförelser är centrala faktorer vid valet av aktier. Man strävar efter att besöka de största placeringarna en gång per kvartal. Fonden tar starkt ställning till valet av aktier, vilket om detta lyckas ökar fondens avkastning märkbart. Ett misslyckat val av aktier innebär i sin tur en sämre avkastning för aktiefonden. Man strävar efter att minska fondens placeringsgrad i aktier något när de ekonomiska utsikterna blir dystrare. Dessutom byts portföljens innehåll till bolag med lägre risk, varvid man strävar efter att undvika en del av kursnedgången. Under bättre tider och vid kursuppgångar förblir fonden helt placerad i aktier. Som placeringsobjekt väljs bolag med högre avkastningspotential och större risker, varvid man kan utnyttja kursuppgångarna.

På Finland börs har noterats mycket cykliska aktier. Särskilt maskinverkstadsbolag och basindustrin är starkt representerade, vilket innebär att Finlands börs ofta i ett bra konjunkturläge utvecklas bättre än många andra börsar i världen. I ett sämre konjunkturläge är utvecklingen ofta svagare än den allmänna börsutvecklingen, som år 2023. Kursvariationen på Finlands börs (börsens beta) är därmed större än i den övriga världen. Till följd av den höga risknivån är den rekommenderade placeringstiden minst 7 år. Placeringsfonden Sparbanken Finlands fondkapital uppgår till cirka 552 miljoner euro.

Reklam. Läs placeringsfondens faktablad innan du fattar slutgiltiga placeringsbeslut. Placeringsfonden Sparbanken Finland förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Olli Tuuri