Hållbarhetsrapport december 2022

Sparbanken Miljö

Säästöpankin brändikuva

I december var stämningen på aktiemarknaden svag och därmed slutade marknadsåret i samma negativa stämning som rådde under största delen av året. Centralbankernas meddelande om fortsatta räntehöjningar och de höga räntorna dämpade stämningen. Stigande räntor plågade aktier under hela året genom att sänka värderingsmultiplarna. En del av aktierna och investeringarna med miljötema är relativt räntekänsliga, eftersom kassaflödena kommer långt in i framtiden. Den goda utvecklingen under tidigare år hade också höjt värderingsmultiplarna för aktier med miljötema. Denna kombination stötte på motvind, eftersom räntorna steg på grund av inflationstryck.

Hög inflation har också varit en faktor som lett till en mer krävande omvärld för många företag. Inflationstrycket återspeglades tydligt under året i resultaten för tillverkare av vindkraftverk. Högre råvarupriser än väntat (stål, harts) och hög prisvolatilitet har varit faktorer som har försvagat vinstmarginalerna. Det ryska anfallskriget i Ukraina ökade också störningarna i leveranskedjorna, vilket ledde till kostnadsöverskridningar i projekten. De negativa effekterna av kriget var också uppenbara i företag som hade investerat i/byggt vind- eller solparker i Ukraina (till exempel norska Scatec Solar, som vår fond har innehav i). Energikrisen som orsakades av kriget höjde avsevärt priserna på fossila bränslen. Traditionella fossila energibolag gynnades av denna prisrörelse, vilket märkbart hjälpte aktiekurserna i dessa företag. Den ovan nämnda utvecklingen ledde till att andra aktier och branscher var klart svagare, än traditionella energibolag när de jämförs relativt. Visserligen underlättade de höga energipriserna i Europa övergången till förnybar energi, eftersom den relativa lönsamheten ökar.

År 2023 styrs kursutvecklingen av en långsammare ekonomisk tillväxt, företagens svagare resultatnivå och av hur långvarig centralbankspolitikens åtstramning blir samt hur kraftig den är. På kort sikt bedömer vi att alla ovanstående faktorer kommer att bidra till en negativ marknadsutveckling. Ekonomin kommer oundvikligen att avstanna. Företagens resultatutveckling har varit bättre och varat längre än förväntat som positiv. Resultatutvecklingen kommer antagligen att vända i en svagare riktning i takt med att våren framskrider.

En negativ marknadssyn är ganska vanlig bland placerare. Situationen för den som placerar i miljöteman är dock bättre genom att ett antal politiska beslut fattades under år 2022 och deras effekter kommer att stödja den gröna omställningen över en längre tidsperiod. Några av besluten uppstod som en reaktion på kriget i Ukraina, såsom RePowerEU-programmet. Syftet med programmet är att avskaffa Europas beroende av fossila bränslen från Ryssland redan före 2030. Att förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybara energikällor, öka elektrifieringen och öka användningen av vätgas står därför i centrum för programmet. Även när det gäller klimatpaketet enades EU:s miljöministrar om ett antal lagstiftningsförslag om att stärka och utvidga utsläppshandeln inom väg- och havstrafiken, separat uppvärmning av byggnader, att stärka utsläppshandeln inom luftfarten, socialfonden för klimatåtgärder och utsläppstaket för person- och skåpbilar.

En av de viktigaste nyheterna för miljöplaceraren var att Bidens miljöpaket slutligen antogs. Programmet investerar 370 miljarder US-dollar i ren miljöteknik och självförsörjning på energiområdet och målet är att minska USA:s koldioxidutsläpp med 40 procent fram till 2030. Paketet, som heter Inflation Reduction Act (IRA), har dock fått kritik från EU eftersom det uppfattas innehålla protektionistiska element (produkter som subventioneras måste till stor del tillverkas i USA).

Klimatmötet COP27 i november gav inte någon större tilläggshjälp till aktier med miljötema. Vid mötet kom man överens om att inrätta en skadefond som hjälper utvecklingsländer, och de deltagande länderna åtog sig att följa den tidigare överenskomna uppvärmningsgränsen på 1,5 grader, och i slutdokumentet efterlystes för första gången användning av förnybar energi.

Vid FN:s naturkonferens i december nådde COP15 en överenskommelse som har jämförts med Parisavtalet. Avtalets mål är följande: att återställa minst 30 procent av försvagade mark- och vattenområden; att skydda minst 30 procent av mark- och vattenområdena; att halvera utrotning orsakad av människan; att halvera avrinningen av näringsämnen, miljögifter och farliga kemikalier i miljön; att halvera det globala konsumtionsavtrycket och att minska företagssubventioner som är skadliga för miljön, vilka uppgår till 500 miljarder . Tidsplanen för besluten är senast år 2050. Besluten kommer också att påverka företagens verksamhet och för vissa kommer det att öppna upp möjligheter, medan det för andra kommer att skapa en mycket mer krävande omvärld. Vissa företag torde bli tvungna att ändra på sina verksamhetsmetoder. Företagens rapporteringskrav vad gäller biologisk mångfald kommer också att öka. Hur företagen förändrar sin verksamhet kommer också att påverka investerarnas val i framtiden.

I slutet av året tillkännagav Finland införandet av en Windfall-beskattning. Windfall-skatten är en extra skatt riktad mot produktion av el. Liknande skatter har införts i andra länder där energipriserna har försvagat konsumenternas köpkraft. Tanken med skatten är att beskatta oförtjänta vinster som genereras av energichocken. Skatten är avsedd att vara tillfällig, men den kommer fortfarande att medföra viss osäkerhet för investerare i förnybar energi. En del av investeringarna i förnybar energi bygger till exempel på långa elförsäljningsavtal med fasta priser, vilket innebär att dessa investeringar inte gynnas av prischocker på energi. Förhoppningsvis kommer de värsta pristopparna inom energiproduktionen snart att vara bakom oss och vi får en stabilare verksamhetsmiljö där prisfluktuationer samt snabba och överraskande politiska beslut inte medför några negativa överraskningar. Den finska regeringens senaste förslag om en tillfällig vinstskatt möjliggör en avkastning på eget kapital på 10 procent i stället för tidigare 5 procent – vilket dämpar de negativa effekterna. Vindparkernas livslängd är lång och vi ser inte att de negativa effekterna av den tillfälliga skatten kommer att bli mycket stora vad gäller de totala intäkterna.

;