Handelskriget och euroområdets motsatta krafter på räntemarknaden påverkar placerarens spelplan

Handelskriget som inleddes av USA har haft betydande konsekvenser för den globala ekonomin och finansieringsmarknaden. Till följd av handelskriget torde den ekonomiska tillväxten bli långsammare, i och med att den ökade osäkerheten påverkar företagens investeringsbeslut och konsumenternas förtroende och köpbeslut. Effekterna på finansieringsmarknaden var till en början dramatiska, men största delen av de tillgångsslag som sjönk mest har i skrivande stund korrigerat nästan hela sänkningen. Euroområdets statslånemarknad fungerade under ledning av Tyskland i stort sett som statslån brukar, det vill säga som en trygg hamn, när Tysklands räntor sjönk samtidigt med aktiemarknaden. I USA uppvisade även statslånemarknaden symtom samtidigt med aktiemarknaden, vilket är mycket oroande.

Tysklands investeringsbehov och ECB:s lättade penningpolitik drar räntorna åt olika håll

Tyskland har traditionellt varit känd för sin stränga finanspolitik och skuldbroms, som har minskat landets offentliga skuld märkbart. Efter valet i februari bestämde sig Tyskland för att lätta på skuldbromsen, vilket möjliggör 500 miljarder euros offentliga investeringar i infrastruktur och en ökning i försvarsutgifterna. Beslutet öppnar dörren till att stöda den ekonomiska tillväxten med skuld, men samtidigt ökar det Tysklands skuldsättning, vilket kan skapa press på högre tyska räntor.

Europeiska centralbanken började lätta på sin penningpolitik genom att sänka styrräntan förra sommaren och vid nästa möte förväntas den göra sin åttonde sänkning i rad på 0,25 procentenheter. Marknaden förväntar sig även efter det åtminstone en sänkning i år, eftersom inflationen befaras gå under målnivån. Handelskriget verkar ha drivit på euroområdets disinflationsutveckling ytterligare. Kinas deflationsutveckling, den stärkta euron och nedgången på varumarknaden kommer att påverka inflationen i euroområdet. Den redan tidigare låga ekonomiska tillväxten och löneutvecklingen hade främjat uppnåendet av inflationsmålet.

ECB:s lättnader i penningpolitiken och Tysklands ökande skuldsättning är två drivkrafter som påverkar euroområdets räntemarknad åt var sitt håll. ECB strävar efter att sänka räntorna och liva upp ekonomin, medan Tyskland tar mer skuld, vilket eventuellt höjer räntorna. Dessutom faller handelskrigets skugga överallt, så ränteplaceringar med låg risk, såsom statslån och penningmarknadsplaceringar, är nu viktiga verktyg i placerarens portfölj när man vill balansera risken. De ger stabilitet och skyddar mot marknadssvängningar. Statslån, i euroområdet särskilt Tysklands, har traditionellt varit trygga placeringsobjekt som erbjuder en förutsägbar avkastning och låg risk. Penningmarknadsplaceringar fungerar som en likviditetsbuffert som möjliggör en snabb åtkomst till tillgångarna vid behov. De är speciellt nyttiga i osäkra tider då marknaden är väldigt volatil, alltså svänger mycket.

Mikko Rautiainen
portföljförvaltare, Sp-Fondbolag Ab