Innovationsmaskinen går het – är det äntligen dags för en tillväxtspurt?

Ekonomer är sällan eniga om någonting. Men ett mantra som nästan alla ekonomer då och då släpper ur sig är att ”i det långa loppet är produktivitetsökning den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt”. I finansministeriets (FM) nya rapport ”Förutsättningar för ekonomisk tillväxt i framtiden – utgångspunkter, riktningar och lösningar” formuleras detta som ”Produktiviteten är inte allt, men på lång sikt beror nationalekonomins förmåga att höja levnadsstandarden och livskvaliteten främst på arbetets produktivitet”.

Det finns olika produktivitetsbegrepp, men lättfattligt kunde man kanske säga att produktivitet innebär att inom nationalekonomin göra allt bättre varor och tjänster på ett allt smartare sätt. Produktivitetsutvecklingen beror på många olika faktorer, men en av de viktigaste är forskning och produktutveckling. När man sysslar med forskning och produktutveckling, skapas nya innovationer. När dessa innovationer tas i bruk framgångsrikt, kan nationalekonomins produktivitet och människornas välfärd öka.

I många länder, inklusive Finland, har produktivitetsutvecklingen varit svag redan under en längre tid. Därför är en höjning av produktiviteten en nyckelfaktor när det gäller ekonomisk tillväxt. I ovan nämnda 79-sidiga rapport från FM förekommer ordet ”produktivitet” 231 gånger – en indikation på hur viktig produktivitetsutvecklingen är också för Finlands ekonomiska framtid. 

Hur har coronapandemin påverkat forskningsverksamheten?

Coronakrisen har slagit hårt mot hälsan men också mot ekonomin – till vår glädje dock i mindre utsträckning i Finland än i andra länder. Globalt lever vi dock i ekonomiskt svåra tider för närvarande. Trots detta – kanske just på grund av krisens karaktär – har man sysslat mycket med vetenskaplig forskning globalt. Forskningen har förståeligt nog koncentrerats mycket kring coronaviruset.

Men kommer forskningsboomen att bära vidare? Det är lätt att hitta på hotbilder som kan minska den internationella forskningen. Länderna är i fortsättningen allt mer skuldsatta och nedskärningslistorna plockas fram. Det finns en risk för att offentliga satsningar på forskning kommer att minska. På motsvarande sätt har även många företag lidit av coronakrisen och under ekonomiskt kärva tider är det lätt hänt att satsningarna på forskning och utveckling får ge vika för andra förpliktelser. 

Forskningen har emellertid också visat sin styrka i samband med coronakrisen: effektiva vacciner kunde utvecklas rekordsnabbt, och detta har massiva effekter på såväl människors hälsa som ekonomins tillstånd. Utgången ur coronakrisen skymtar redan, och det har vi vaccinforskningen att tacka för. Samhällen kommer också i fortsättningen att ställas inför stora utmaningar (t.ex. klimatförändringen och den minskade biologiska mångfalden) som kräver forskning och innovationer för att övervinnas.

Även Finland har uppvisat gryende positiva tecken på att innovationer har gjorts i ekonomin trots krisen. Förra året ansöktes fler nya patent i Finland än på sju år och ökningen från året innan var över 20%. 

Mer effekt ur innovationsmaskinen?

Coronakrisen har orsakat förändringar på forskningsfronten. Förutom att man bedrev mycket forskning i fjol, så skedde det också under undantagsförhållanden. Fler digitala verktyg infördes i forskningsarbetet och de kommer säkert att förbli populära även i fortsättningen. Detta kan effektivisera många saker. 

Under coronatiden var också det internationella forskningssamarbetet aktivt och allt fler studier finns nu tillgängliga för alla. Dessa bäddar vägen för ökad spridning och ökat utnyttjande av kunskap. Även om jag själv inte är forskare, så har jag lagt märke till detta i mitt eget arbete. Olika konferenser och forskningsseminarier finns oftare fritt tillgängliga för alla, och under det gångna året har jag själv deltagit i många evenemang som jag tidigare inte skulle ha blivit inbjuden till eller som det skulle ha tagit för mycket tid att delta i på grund av resorna.

Ovan nämnda trender leder i bästa fall till att forskningen blir effektivare och sprids lättare i samhället. Optimisten ser att vi nu har sått frön för kommande innovationer. Det finns till och med goda möjligheter till att vi äntligen får se den efterlängtade uppgången i produktivitetsutvecklingen.

Läs mer om Finlands ekonomiska utsikter i vår konjunkturöversikt för hushåll.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.
Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).