Gifta sig enligt juristens recept?

I mitt arbete har jag flera gånger fått människor att gifta sig. Det är egentligen ganska konstigt, eftersom äktenskaps- eller familjerådgivning inte är mitt jobb. Som jurist ger jag kunderna råd bland annat vad gäller arv och egendomsfrågor Vad får kunderna att slutligen gifta sig efter ett långt samboförhållande? Jag skulle vilja svara: oändlig kärlek. Orsaken är sannolikt dock mycket mer praktisk. 

Det finns ännu märkbara skillnader mellan ett samboförhållande och ett äktenskap, även om man med lagändringar har kunnat förbättra en sambos ställning. När ett samboende par kommer till mig och berättar att de vill upprätta ett inbördes testamente till fördel för den kvarlevande parten är min första fråga: ”Har ni funderat på att gifta er?” Svaret är nästan varje gång att ”nog har vi pratat om det, men det har stannat vid prat”.  Syftet med frågan är inte att förvirra någon, istället är det enkelt att sedan gå vidare till mer preciserande frågor. 

Jag listade tre saker som gör att många, efter en stunds eftertanke, säger ja.

1. Arvsbeskattningen blir lättare

Om ett barnlöst samboende par vill upprätta ett inbördes testamente är den samboende parten inte tillnärmelsevis i samma ställning som en efterlevande maka/make vad gäller arvsbeskattningen. En efterlevande maka/make beviljas ett äktamakeavdrag som för närvarande är 90 000 euro och för vilket ingen arvsskatt betalas. 

En efterlevande sambo räknas inte i beskattningens om närstående, såvida det inte finns gemensamma barn eller ett tidigare äktenskap. Genom att gifta sig blir arvsbeskattningen väsentligt lindrigare när man på en och samma gång beviljas både äktamakeavdrag och får en lägre skatteprocent.

2. En livslång boenderätt är ingen självklarhet

Om parterna i ett samboförhållande har barn skyddar ett testamente inte den efterlevandes rätt att bo kvar i det gemensamma hemmet lika effektivt som för äkta makar. En part i ett samboförhållande kan i sitt testamente fastställa att den efterlevande parten får en livslång boenderätt i det sista gemensamma hemmet. Om barnen godkänner testamentet uppstår inga problem. Om barnen, trots testamentet, kräver sin laglott, kan det hända att den livslånga boenderätten inte blir verklighet. 

Utan ett testamente skyddas den efterlevandes boenderätt inte alls. Boenderätten för en efterlevande äkta make/maka i det sista gemensamma hemmet är mycket väl tryggad och inte ens det faktum att barnen kräver sin laglott kan rucka på detta.

3. Vem kan lyfta efterlevandepension? 

Den tredje viktiga skillnaden är att en äkta make/maka vid ett dödsfall kan beviljas efterlevandepension. En förutsättning för detta är att äktenskapet har ingåtts innan änkan/änklingen har fyllt 50 år och att den av makarna som avlider först inte har fyllt 65 år. Samboende har inte samma pensionsrätt.

”Som jurist skriver jag inte några äktenskapsrecept. Jag försöker ändå behandla sjukdomen och undvika de biverkningar som läkemedlen orsakar.”

Avsikten är alltid att komma fram till en situation som kunderna önskar. Ibland blir detta enklare genom att kunderna gifter sig – naturligtvis alltid frivilligt.

Petri Sahlberg

Petri arbetar som jurist vid Liedon Sästöpankki och har många års erfarenhet. Hans arbete har resulterat i köpebrev, fullmakter för intressebevakning, testamenten, äktenskapsförord och bouppteckningar. 

Behöver du hjälp med ekonomifrågor? Kontakta oss eller lämna en kontaktbegäran.