Varför pengarna aldrig räcker till – sex vanliga tankeförvrängningar kring pengar

Psykologen Karoliina Mellanen, som är bekant från programmet Raharemontti, avslöjar våra sex vanliga tankeförvrängningar kring pengar:

1. Vi väljer hellre kortsiktig belöning framför långsiktig förmån

"Människan är i princip en art som går mot kortsiktiga belöningar – det är ju mycket viktigare för överlevnaden att ha mat på bordet idag än att sörja för näringsintaget om fem år.

Än idag är vi benägna att direkt köpa det vi vill ha och njuta av den snabba dosen av njutningshormonet dopamin än att spara pengar för många år framöver. Därför kan det kännas svårt att spara, även om vi vet att det är ett bra val för oss på lång sikt."

2. En skenande måltavla – orsaken till att det inte verkar finnas tillräckligt med pengar

"Människan är ett väldigt anpassningsbart djur och vänjer sig snabbt vid olika förhållanden – på gott och ont. Om vi får en löneförhöjning värmer det en stund, varefter det blir det nya normala och vi har redan siktet inställt på nästa mål.

Det finns också ett socialt perspektiv i anslutning till den skenande måltavlan. Om inkomsterna stiger radikalt får vi ofta nya människor i vårt sociala nätverk, vilket gör att även vårt jämförelseobjekt riktas om. Det finns alltid någon som tjänar mer, har ett större hem och en finare bil. Om vi samtidigt ökar vår egen konsumtion när inkomsterna ökar, dvs. tar ett större bostadslån eller gör dyrare inköp, kan de högre utgifterna äta upp hela löneförhöjningen och i praktiken finns det inte nödvändigtvis mer pengar på kontot än tidigare."

3. Status quo lockar och olidligt svårt att avstå från uppnådda fördelar

"Det välbekanta är alltid tryggare än det som är nytt och främmande. Människan håller gärna fast vid sina vanor, eftersom friktionen vid en förändring är stor. Vi kanske håller fast vid de vanor vi känner till, även om det inte ens skulle vara till vår fördel och vi skulle känna till att det finns bättre alternativ. För människan är det också ofta mycket svårt att avstå från de fördelar som uppnåtts och vi upplever nederlag och förluster mer intensivt än vinster.

I lagom omfattning är det också bra för oss att söka kontinuitet, eftersom det kan skydda oss från att ta extrema risker. Utmaningar uppstår när vi går för långt för att undvika förluster och vi inte vågar börja fatta beslut eller ändra vår penninganvändning."

4. Missuppfattning om oavkortade kostnader

"Om vi investerar tid och pengar i något är tröskeln att avstå från det hög. En förändring kräver att man erkänner sitt eget misstag, men det är ofta smärtsammare än att fortsätta som förut. Även om en placering bara skulle ge enbart förlust kan vi ändå placera mer i den, eftersom vi vill tro att ihärdiga placeringar förr eller senare kommer att löna sig.

Detta kan också synas i konsumtionen som tankesättet ”spelet är redan förlorat”: om jag redan har slösat bort 20 tusen av mitt arv kan jag lika gärna slösa bort de återstående femtusen.

I bästa fall skulle de pengar som använts tidigare inte påverka den framtida penninganvändningen, utan varje situation skulle bedömas utifrån den aktuella informationen och förståelsen."

5. Förankring: den första siffran påverkar de bedömningar och beslut vi fattar härnäst

"När det i en möbelbutik finns en soffa till nedsatt pris och med ett startpris på 3 000 euro låter det nedsatta priset på 1 500 euro billigt – även om samma soffa skulle säljas till det priset året runt.

Ett annat exempel är kaffekopparnas storlek på ett kafé. När en stor kaffe kostar 7,50 €, en medelstor 5,50 € och en liten 3,90 € börjar det medelstora kaffet kännas rimligt prissatt, även om det i princip är få som skulle köpa en storleks kaffe för 5,50 euro."

6. Socialt bevis: andras handlingar runt omkring oss påverkar vårt eget agerande

"Flockens inverkan på vårt beteende är stor. Vi påverkas mycket av vad som händer i vår egen familj och i vår närmaste krets. Vi lär oss bland annat ekonomiskt beteende av våra föräldrar och särskilt när vi är osäkra på hur vi ska agera tittar vi på andras beteende och använder det som ”bevis” på ett förnuftigt och godtagbart agerande.

Om alla familjemedlemmar och vänner i den närmaste kretsen budgeterar systematiskt eller placerar, skulle det vara sällsynt om man själv inte hade övervägt samma sak i något skede.

Och på motsvarande sätt, om vi inte har några exempel på systematisk användning av pengar och sparande i vår närmaste krets, är det inte så entydigt att man gör det själv."

Hur håller man tankeförvrängningar borta så att de inte fattar besluten åt oss?

Vi påverkas ofta undermedvetet av tankeförvrängningar. Även om de inte alltid stödjer hållbar ekonomisk välfärd har alla under evolutionens gång tjänat något nyttigt syfte – till exempel att överleva eller skydda sig mot alltför stora risker.

"Vi har alla dessa förvrängningar och det går aldrig att helt bli av med dem. Alla förvrängningar blir inte heller ett problem för alla. Det viktigaste är att identifiera de faktorer som påverkar det egna agerandet mest. Redan att vara medveten om dem hjälper oss att fatta bättre beslut", konstaterar Karoliina.

Sparbankens tips för att hantera tankeförvrängningar i den egna ekonomin:

• Identifiera dina egna förvrängningar: Fundera över hur de påverkar din egen användning av pengar. Fråga dig själv före köpbeslutet om du medvetet kan stå för det. Du kan också ta lite extra tid och se om köplusten förändras efter en natts sömn.
• Ställ upp långsiktiga mål: När du fattar ekonomiska beslut kan du spegla ditt val mot dina mål. Du behöver inte vara fullständigt rationell – när byggstenarna för det långsiktiga målet är i ordning kan du till exempel spara på ett separat konto för kortsiktiga, roligare frestelser.
• Följ upp din ekonomi: När du vet vart dina pengar går är det lättare att göra medvetna val som stöd för ditt ekonomiska välbefinnande. Prova Budgettavlan som du känner igen från Raharemontti.
• Sök stöd: Det lönar sig också att sparra med en expert om de stora linjerna i den egna ekonomin. Tillsammans hittar ni garanterat rätt sparlösningar för just dig!