År 2022 fortsatte den globala ekonomin och den finska ekonomin totalt sett att växa i bra takt. Utsikterna försämrades dock under året. År 2023 har man därför övergått till en situation med klart svagare utsikter. Kriget i Ukraina, energikrisen, den höga inflationen och den snabbt skärpta penningpolitiken har betydligt försämrat tillväxtutsikterna för världsekonomin. När det gäller Kina kommer öppnandet av ekonomin att förbättra tillväxtutsikterna så snart man har klarat av smittvågen i början av året. Världsbanken uppskattar i början av året att världsekonomin kommer att växa med 1,7 procent år 2023. Tillväxten är klart långsammare än den långsiktiga tillväxten.

Inflationen kommer att förbli ett viktigt tema under 2023. Förra året steg inflationen i många länder till en nivå som man inte har sett på årtionden. Detta tvingade också centralbankerna att strama åt sin penningpolitik i snabb takt. Inflationen torde dämpas i år men ligger fortfarande över centralbankens mål. Den måttligare inflationen gör det dock långsamt möjligt att minska åtstramningen av penningpolitiken, och hushållens förtroende återhämtar sig gradvis när prisökningarna och räntehöjningarna avtar.

Enligt vår uppskattning ökade Finlands ekonomi med 1,8 procent i fjol. Den bygger på en god utveckling i början av året, och i slutet av året började ekonomin krympa. Vi räknar med att ekonomin fortsätta att krympa ännu i början av 2023. Finlands ekonomi är alltså i en recession. Mot slutet av året kommer dock situationen att minska i takt med att inflationen blir måttligare och räntehöjningarna lugnar ner sig. Sammantaget räknar vi med att Finlands BNP minskar med 0,7 procent. Nästa år kommer vi att uppnå en svag tillväxt på 0,8 procent.

År 2022 var ett svårt år för hushållen. Prisökningarna och räntehöjningarna kändes starkt i hushållens ekonomi, och konsumenterna kände sig osäkra på många sätt. Också början av år 2023 är krävande och den privata konsumtionen minskar. Under andra hälften av året blir situationen dock något bättre när priserna lugnar ner sig och inkomsterna ökar med löneförhöjningarna. Sysselsättningsläget är fortsatt gott i det stora hela, även om arbetslösheten ökar något och antalet permitteringar ökar.

Vi står alltså inför svårare ekonomiska tider. Någon större ekonomisk kris är dock inte inom synhåll. Hushållen måste anpassa sig till den nya räntemiljön och de högre priserna. Planeringen av den egna ekonomin blir nu allt viktigare.
I följande avsnitt fokuserar vi särskilt på de finländska hushållens konjunkturutsikter.

Källor: Världsekonomin Världsbanken (januari 2023), Finland: Sparbanken (januari 2023)

Trots att många ekonomiska indikatorer har försvagats redan under en längre tid, har läget på den finländska arbetsmarknaden förblivit bra. Det är en av ekonomins största ljusglimtar för närvarande. Sysselsättningsgraden har stigit till nya rekord och arbetslösheten har sjunkit till ungefär samma nivå som före coronakrisen. Antalet permitterade har sjunkit till normala nivåer efter den snabba ökningen till följd av coronakrisen.

Det finns fortfarande många lediga jobb och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. De första tecknen finns dock på att bristen på arbetskraft håller på att avta och att efterfrågeutmaningarna håller på att bli det största hindret för företagens tillväxt.

Det finns naturligtvis också orosmoment i den goda sysselsättningsstatistiken. Även om antalet långtidsarbetslösa har minskat, har antalet långtidsarbetslösa legat över nivån före coronakrisen i alla åldersgrupper. Läget är särskilt oroande för ungdomar. Om ungdomar utestängs från arbetsmarknaden i ett tidigt skede kan detta innebära ekonomiska och sociala utmaningar under lång tid framöver. Krisen har således också lett till långsiktiga skador på arbetsmarknaden, även om återhämtningen från coronakrisen överlag har gått snabbt.

Om man tittar närmare på ökningen av antalet sysselsatta efter coronakrisen, kan man konstatera att en stor del av ökningen beror på ökningen av antalet sysselsatta på deltid. Detta var särskilt tydligt år 2021. År 2022 (januari-november) ökade antalet heltidsanställda och deltidsanställda ungefär lika mycket. Deltidsarbete är naturligtvis också ett värdefullt arbete och ofta också ett önskat alternativ för den som utför arbetet. Men vissa vill arbeta mer och är därför en underutnyttjad resurs på arbetsmarknaden.

Den svagare ekonomiska konjunkturen börjar gradvis avspeglas även på arbetsmarknaden. Vi räknar med att arbetslösheten i Finland kommer att stiga något år 2023. År 2022 var arbetslösheten enligt vår uppskattning i genomsnitt 6,8 procent, och i år räknar vi med att den kommer att stiga till 7,4 procent. Även om Finlands ekonomi går in i en recession, tror vi att arbetsmarknadsläget kommer att förbli relativt bra och att det knappast kommer att ske någon större försämring. Bristen på arbetskraft har plågat företagen redan så länge att företagen vill hålla fast vid kunniga arbetstagare, om recessionen blir kortvarig. Antalet permitteringar ökar däremot år 2023.

Ur de enskilda hushållens perspektiv kommer år 2022 att bli ihågkommen för den exceptionellt stora nedgången i köpkraften. Löntagarnas inkomster ökade med knappt 3 %, medan den allmänna prisnivån ökade med över 7 %. Detta ledde till att löntagarnas köpkraft försämrades. Med samma penningmängd kunde man alltså köpa mindre. Löntagarnas köpkraft sjönk senast lika mycket på 70-talet, vilket innebär att situationen är exceptionell.

Situationen för de ekonomiskt svagaste hushållen har underlättats genom tidigarelagda indexhöjningar av sociala förmåner i augusti förra året. Vid ingången av detta år trädde dessutom ett antal höjningar av de sociala förmånerna i kraft. Regeringen har också byggt upp olika slags elstöd för att underlätta hushållens stora elräkningar. En del av stöden har redan beslutats, andra väntar fortfarande på slutligt godkännande. Detta kommer naturligtvis att underlätta situationen för hushållen, även om tajmningen av stödet inte är perfekt. Det har också framförts mycket kritik om huruvida stödet är rätt riktat och sporrar till en minskning av elförbrukningen.

Ur samhällsekonomisk synvinkel är minskningen av köpkraften inte lika radikal. Även om prisökningarna hämmar köpkraften har sysselsättningen samtidigt ökat i god takt. Lönesumman för hushållen steg med nästan 7 % år 2022. Lönesumman beskriver det totala beloppet av de bruttolöner som betalats i hela ekonomin. Dess utveckling påverkas därför av både sysselsättnings- och löneutvecklingen.

Med tanke på framtiden är det viktigt hur länge inflationen förblir hög och hur lönerna reagerar på situationen. Vi räknar med att inflationen når sin höjdpunkt i Finland i början av innevarande år och att inflationen sedan gradvis sjunker. Enligt vår uppskattning stiger priserna i genomsnitt med 4,5 procent 2023. Prisökningarna kommer således att lugna ner sig, men inflationen kommer att förbli högre än önskat.

Inom många branscher pågår fortfarande löneförhandlingar, så löneökningarna för 2023 är fortfarande svåra att uppskatta. Utgångspunkterna för förhandlingarna är krävande: å ena sidan vill löntagarna med rätta ha kompensation för prisökningarna, men å andra sidan finns ur samhällsekonomisk synvinkel en risk för att det leder till en inflations- och lönespiral. Man bör också ta hänsyn till Finlands konkurrenskraft. Det är dock sannolikt att löneökningarna kommer att bli större i år än under de senaste åren, vilket kommer att dämpa nedgången i hushållens köpkraft.

Minskningen av köpkraften förra året påverkade också pensionärerna. Vid ingången av detta år har dock pensionärerna fått en exceptionellt stor höjning när arbetspensionerna höjdes med 6,8 procent.

Stigande priser i kombination med stigande räntor och allmän osäkerhet har lett till en svår situation för många familjer. Detta framgår också av enkäten Sparbarometer som Sparbanksgruppen genomförde förra året*. Enligt den har de ekonomiska svårigheter som människor upplever ökat. I vår indikator på ekonomiska svårigheter ingår ”både euro och känslor med anknytning till pengar”.

Vi förväntar oss att hushållens köpkraft kommer att försämras ännu i början av året, men när året fortskrider kommer situationen att lätta när inflationen minskar och löneökningarna höjer löntagarnas nominella inkomster. Elpriset, som har varit ett bekymmer under de senaste månaderna, förväntas också sjunka efter vintermånaderna.

Under coronakrisen minskade hushållens konsumtion klart, men har nu återhämtat sig till nivåer som rådde före krisen. Även om prishöjningarna har försvagat konsumenternas köpkraft, uppskattas den privata konsumtionen ha ökat med cirka 2 procent i fjol. Konsumenterna har bland annat använt besparingar som ackumulerats under coronatiden för att finansiera konsumtionen.

Dessutom har det skett betydande förändringar i konsumtionsmönstret under de senaste åren. Under coronakrisen spenderade hushållen i synnerhet på varor, eftersom restriktionerna och rädslan för coronan minskade konsumtionen av tjänster. Nu har konsumtionen av tjänster fortsatt att återhämta sig, men man köper färre varor än tidigare. Återhämtningen inom tjänstesektorn har fortsatt trots andra svagheter i ekonomin.

Den uppdämda efterfrågan på tjänster börjar långsamt minska. Vi förväntar oss att den privata konsumtionen kommer att minska något i början av 2023. Under andra hälften av året återgår konsumtionen till en försiktig tillväxt.

År 2022 kommer att gå till historien som det år då inflationen återuppstod. I Finland steg priserna med i genomsnitt 7,1 procent, vilket är den snabbaste takten sedan början av 1980-talet. Inflationen väckte oro i många familjer, eftersom man under de senaste åren inte har behövt fästa större uppmärksamhet vid prisökningarna.

De största prisökningarna år 2022 gällde människors grundläggande behov: mat, boende och trafik. Under året blev prishöjningarna mer utbredda och priserna stiger nu i praktiskt taget alla kategorier. En bredare inflation innebär i allmänhet också att det tar längre tid för inflationen att lugna ner sig.

År 2023 förväntar vi oss att prisökningarna dämpas till i genomsnitt 4,5 %. Även detta är naturligtvis mer än centralbankens mål eller den nivå som vi har vant oss vid under de senaste åren. Det finns till exempel uppmuntrande tecken från USA på att inflationen stadigt har börjat sjunka. Det råder emellertid stor osäkerhet om prognoserna för inflationen just nu.

De finländska hushållens skuldsättning har ökat under de senaste åren. Skuldgraden i förhållande till de disponibla inkomsterna är nu drygt 134 procent. Det är mer än genomsnittet i euroområdet, men mindre än i de övriga nordiska länderna.

År 2022 avtog tillväxttakten för skuldsättningen. Framför allt togs bolån klart mindre än året innan. Konsumenternas vilja till låntagning ligger också för närvarande under det långsiktiga genomsnittet. Däremot ökade tillväxttakten för konsumentkrediter något, även om dess andel av den totala skuldsättningen är klart lägre än för bolån. Ökningen av konsumentkrediterna kan dock tyda på att vissa hushåll måste finansiera trycket från de stigande priserna med lånade pengar. På lång sikt är finansiering av konsumtion med hjälp av lån inte hållbar, därför lönar det sig nu att fästa uppmärksamhet vid den egna konsumtionen, om inkomsterna inte räcker till för att finansiera utgifterna.

Situationen för skuldsatta hushåll underlättades länge av de låga räntorna. I fråga om detta har det nu skett en betydande förändring. De korta marknadsräntorna har stigit snabbt, till exempel var 12 månaders euriborräntan fortfarande rejält negativ för ett år sedan och nu närmar den sig 3,5 %. Räntehöjningen överförs också gradvis till hushållens räntekostnader, beroende på vilken typ av amortering som valts och referensräntan.

År 2021 (senaste statistik) var det genomsnittliga beloppet för bolån i hushåll med bolån i Finland något under 111 000 euro. En räntehöjning på tre procentenheter skulle för en genomsnittsfamilj innebära en ökning av de månatliga ränteutgifterna med omkring 150 euro**.

Enligt de nuvarande marknadsförväntningarna förväntas räntehöjningarna fortsätta ännu en tid, men de största höjningarna har vi bakom oss. Naturligtvis förändras marknadsförväntningarna dagligen när lägesbilden av ekonomin uppdateras. Det är därför klokt att vara beredd på något högre räntor än idag, så att vår egen ekonomi inte ställs inför utmaningar när räntorna stiger.

Enligt Sparbankens enkät Sparbarometer* från 2022 är merparten av finländarna beredda på högre räntor. De vanligaste sätten att förbereda sig är förhandssparande och ränteskydd för lån. Men 36 procent av respondenterna har inte skyddat sig mot högre räntor, vilket innebär att för en del hushåll kan räntehöjningen komma som en överraskning och förorsaka problem.

Utöver stresstestet som räntehöjningen medför är det bra i fråga om de egna skulderna att fästa vikt vid att skulden står i rätt proportion till betalningsförmågan och också till skuldens uppbyggnad. Skulder som ökar tillgångarna är ”bättre” skulder än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder.

Utöver realegendom (huvudsakligen bostäder) har hushållen finansieringstillgångar, och hushållens finansiella förmögenhet har ökat redan under en längre tid. Förra året innebar dock en tydlig nedgång i denna långsiktiga trend. Hushållens finansieringstillgångar gick ned i värde och hushållens nettotillgångar (finansiella tillgångar – skulder) minskade.

Fjolåret var således svårt för både ränte- och aktieplacerare. Aktiernas värde sjönk på grund av centralbankernas räntehöjningar och den ekonomiska osäkerheten. Kursnedgångar hör till saken och i den bemärkelsen var förra året inte exceptionellt. På räntemarknaden däremot var året mycket exceptionellt. De snabbt stigande räntorna ledde också till att placeringar i statsobligationer, som anses som säkra placeringar, gav rejält negativ avkastning.

Samtidigt har hushållens möjligheter att spara minskat. Stigande priser och ränteutgifter tar en större del av hushållens pengar, vilket innebär att det inte nödvändigtvis finns lika mycket pengar kvar att spara. I Statistikcentralens förtroendeenkät till konsumenterna kan man avläsa att konsumenternas möjlighet att spara har minskat. Omkring 57 % av hushållen kan dock enligt sina egna uppskattningar fortfarande spara.

Det här året kan mycket väl se bättre ut för placerarna. Det är naturligtvis alltid svårt att förutse rörelserna på placeringsmarknaden och det lönar sig att bygga den egna placeringsportföljen på lång sikt. De högre räntorna kommer småningom att bära frukt i takt med att ränteavkastningen på ränteplaceringarna blir högre än tidigare. När det gäller aktier kan början av året ännu vara besvärligt, när räntehöjningarna fortsätter och företagen presterar sämre resultat. Småningom kommer dock räntehöjningarna att upphöra och det öppnar också bättre utsikter för aktieplaceringar.

I en osäker värld kan en insättning på konto kännas som en säker plats att förvara sina pengar. När det gäller insättningar är det dock bra att komma ihåg att den accelererande inflationen gör att realavkastningen på insättningen blir klart negativ. För mer långfristiga medel lönar det sig att fundera på placeringar med högre avkastning. Insättningar är dock ett utmärkt alternativ för korttidssparande och som bufferttillgångar.

Coronakrisen ledde till en livligare bostadsmarknad och såväl antalet affärer och priset på bostäder ökade exceptionellt mycket år 2021. Förra året blev trenden den motsatta. Stigande räntor och andra kostnader har gjort bostadsköparna försiktiga, och handelsvolymerna för bostäderna minskade klart i slutet av året. Även bostadspriserna har börjat sjunka.

Konsumenternas försiktighet fortsätter ännu i början av året och aktiviteten på bostadsmarknaden är också liten. Sakta men säkert anpassar sig människor ändå till de högre räntorna. Den måttligare inflationen kommer också att underlätta situationen under året. På elmarknaden förväntas situationen lugna ner sig och priserna bli måttligare, vilket minskar osäkerheten, särskilt bland köpare av eluppvärmda hus. Vi räknar med att bostadsmarknaden kommer att ta fart igen under andra halvåret 2023, om det inte kommer några nya tråkiga överraskningar. Vi förväntar oss att bostadspriserna sjunker med 4–6 procent i år.

* https://www.saastopankki.fi/sv-se/media/aktuellt-i-sparbanksgruppen/2022/10/sparbarometern-2022-ekonomiska-fragor-stor-manniskornas-nattsomn-men-oron-kan-vara-mer-psykologisk-a

** Antaganden: amorteringsmetod rörlig annuitet, lånetid 20 år. Effekterna av räntehöjningen på ditt lånebelopp kan du kontrollera här: https://www.saastopankki.fi/sv-se/lan/laneraknare