Vilka är utsikterna på placeringsmarknaderna år 2023?

SalkunRakentaja intervjuade Petteri Vaarnanen, VD för Sp-Fondbolag, om utsikterna på placeringsmarknaderna.

Petteri Vaarnanen.

Vi har ett utmanande år på aktie- och räntemarknaderna bakom oss. Orsaken till de låga marknadsintäkterna är att centralbankerna har höjt räntorna på grund av den höga inflationen, vilket har lett till att marknadsräntorna med olika löptider har höjts märkbart under året. Vi går in i nästa år med hög och utjämnande inflation, men positiv och försvagad ekonomisk tillväxt.

Sparbankens experter bedömer att det första halvåret nästa år kommer att bli utmanande med tanke på avkastningsutvecklingen på placeringsmarknaden, även om aktiekursutvecklingen de senaste två månaderna har varit uppåtgående. Kursutvecklingen får stöd av att de långa räntorna sjönk i oktober och november, vilket var ett resultat av marknadens förväntningar på en eventuell ändrar riktning för penningpolitiken. Risken för lågkonjunktur minskade på grund av marknadernas prissättning.

Petteri Vaarnanen säger att börsuppgången ännu inte står på en hållbar grund. Placerarna är alltför optimistiska vad gäller utsikterna för ekonomin. Detta återspeglas i de utmanande värderingskoefficienterna för aktieindexen. Den krävande värderingsnivån beror på höga resultattillväxtprognoser. Dessutom stöds värderingsnivån av att inflationsförväntningarna har utjämnats i USA. Inflationsförväntningarna för de kommande fem åren är 2,1 procent, medan de i mars var som högst 3,6 procent. 

Värderingskoefficienterna är inte prissatta mot betydande risk för lågkonjunktur, utan värderingsnivån är typisk för en uppgång. För aktier i S&P 500-företag betalas 17 gånger det förväntade resultatet för 12 månader. I början av januari betalades för stora amerikanska bolag ännu 22 gånger det förväntade resultatet. Minskningen av värderingskoefficienterna har främst berott på räntehöjningen, medan riskpremien på aktiemarknaderna har varit nästan oförändrad.

Sparbanken har aktier i undervikt och företagslån i övervikt

Sparbanken har aktier i undervikt på grund av optimerad prissättning på aktiemarknaden. Ökad aktierisk är enligt nuvarande uppfattning aktuell under det andra halvåret nästa år.

Volatiliteten på placeringsmarknaden väntas vara fortsatt hög under de kommande två kvartalen. På grund av noggrann fördelning mellan sektorer och branscher har aktieportföljförvaltningen förutsättningar att uppnå attraktiv avkastning i den nuvarande situationen.

Bland ränteinstrumenten föredrar banken föredrar företagslån med god kreditvärdighet. Sparbankens team analyserar noggrant kreditrisken för företagslån och väljer de mest attraktiva alternativen enligt avkastnings-riskförhållande till fonderna. Betydelsen av kreditriskanalys betonas i den nuvarande situationen, eftersom konjunkturcykeln väntas försvagas nästa år och kreditförlusterna i Europa och USA att öka.

När det gäller ränterisken är banken i måttlig undervikt. I en miljö med stigande räntor och ökad skuldsättning är en måttlig ränterisk motiverad. Räntenivån kommer sannolikt att förbli högre nästa år än den har varit under de senaste åren, även om Feds räntehöjningar förväntas upphöra nästa vår. Tiden för nollräntor är över för denna gång.

En lågkonjunktur är sannolik i både Europa och USA år 2023. Europa kan redan vara i lågkonjunktur. Enligt Sparbankens bedömning kommer USA att drabbas av lågkonjunkturen senare, troligen under första halvåret nästa år. 

Vaarnanen bedömer att lågkonjunkturen blir kort och mild. Löneutvecklingen och de därmed sammanhängande inflationsriskerna är avgörande. Den strama arbetsmarknadssituationen kan ses i både Europa och USA. Om lönerna börjar stiga kraftigt finns det skäl att anta att det även kommer att vidtas kraftiga åtgärder för att dämpa inflationen. Detta kommer för sin del att leda till en djupare och längre lågkonjunktur. 

Ur Finlands synvinkel är utvecklingen av den totala efterfrågan i världsekonomin viktig och Kina spelar en betydande roll. Utsikterna för exportföretagen har försvagats och en vändning till det bättre kommer inte att ske i början av året. För närvarande pågår en tävling i om man hinner få kontroll över inflationen innan den försvagade efterfrågan slår ännu hårdare mot företagens resultattillväxt.

Vaarnanen påminner om att historiskt sett har de lägsta aktiekurserna setts i genomsnitt 6–7 månader efter lågkonjunkturens början. Därmed kan en ny tjurmarknad inledas omkring nästa sommar om vi nu skulle stå på tröskeln till en lågkonjunktur i USA.

Sparbanken gynnar den nordamerikanska placeringsmarknaden

Detta år har varit ett av de svagaste i historien för en 60/40-placeringsportfölj innehållande 60 procent aktier och 40 procent ränteinstrument.
På grund av räntehöjningen har avkastningsförväntningarna på 60/40-placeringsportföljen ändå ökat. Placerare har nu en bättre chans att hitta attraktiv avkastning, inte bara i aktier utan också i ränteinstrument.

Vaarnanen säger att placerare idag bygger upp en mer mångsidig 60/40-placeringsportfölj. För trettio år sedan bestod andelen ränteinstrument nästan uteslutande av statsobligationer.

På grund av tillväxten på marknaden för företagslån och ränteplaceringar riktade mot tillväxtmarknader är diversifieringen mer omfattande än tidigare. Det skapar möjligheter i olika marknadssituationer och samtidigt en möjlighet att uppnå en högre avkastnings-riskkvot för placeringsportföljen.

På kort sikt är Sparbanken mer optimistisk vad gäller Nordamerika än den europeiska aktiemarknaden. Orsaken till detta är att Nordamerika, särskilt USA, inte utsätts i lika stor utsträckning för en långsammare global efterfrågan samt att man anser att dollarn kommer att stärkas.

Europa är mer beroende av Kina än USA. Det är en risk för Europa, eftersom Kinas ekonomiska tillväxt har mattats av och dess politiska beslut är svåra att förutsäga. Nästa år kommer dock placerarnas intresse att flyttas till Europa.

Även om Sparbanken är försiktig vad gäller utvecklingen av den europeiska placeringsmarknaden finns det enskilda attraktiva placeringsobjekt på den gamla kontinenten. Dessa är vissa energibolag och banker bland de cykliska bolagen. Naturligtvis finns det betydande skillnader mellan bankerna när det gäller i vilken utsträckning kreditförlusterna kommer att öka och hur utvecklingen av rörelseresultatet kommer att förbättras till följd av räntetaket. Banker som är starkt beroende av provisionsintäkterna från kapitalförvaltning och investment banking kommer att vara i en mer utmanande position nästa år.

Bland de defensiva placeringsobjekten nämner Vaarnanen även bolag inom försäkringsbranschen samt företag inom hälso- och sjukvården och dagligvaruhandeln. Den avgörande faktorn är ett enskilt företags förmåga att försvara försäljningsbidraget och volymen mot en avtagande tillväxt och rådande pristryck.

Sparbanken är försiktig vad gäller utvecklingsländer. Den stärkta dollarn har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna, eftersom flera stater har tagit lån noterade i dollar. Dessutom är utvecklingsländerna vanligtvis nettoexportörer av råvaror. Den stärkta dollarn försvagar efterfrågan på råvaror, eftersom priset på råvaror som anges i dollar ökar i andra valutor.

Innehållet i artikeln ska inte uppfattas som placeringsrekommendationer eller placeringsråd. Ingenting av det som framförs i denna text ska betraktas som ett bindande erbjudande om köp eller försäljning av placeringsfondandelar eller andra värdepapper eller som en uppmaning att vidta någon annan åtgärd i fråga om placering. Varje placerare fattar sina placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.

Denna artikel har tidigare publicerats av SalkunRakentaja på finska.

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu