Arbetslösheten ökar bland nyutexaminerade - situationen är inte hopplös

Jag blev klar med mina studier i början av år 2000 och fick genast jobb i ett kapitalförvaltningsbolag. Då levde vi i en teknologiboom - ett oförglömligt minne av den var när tusentals människor köade i vinterkylan på Alexandersgatan i Helsingfors för att få köpa webbolagsaktier som skulle komma ut på börsen.

Några veckor efter att min arbetskarriär började sprack teknologibubblan och Helsingforsbörsens årsavkastning på nästan 100 procent övergick i ett minus på tiotals procent.

Jag fick behålla min arbetsplats, men efteråt har jag många gånger undrat om jag skulle ha blivit anställd om jag utexaminerats bara några månader senare. Början av min karriär kunde ha sett helt annorlunda ut.

Hur orättvist det än är så har utexamineringstidpunkten betydelse. Inkomstnivån för dem som utexamineras under en lågkonjunktur kan för en lång tid, eller till och med permanent, bli lägre än för dem som utexamineras under en högkonjunktur.

Liknande resultat fick man också i en färsk finländsk doktorsavhandling (på finska) som visar att tidpunkten då du föds och tiden du lever i påverkar din ekonomi mycket. De påverkar både inkomster, konsumtion och förmögenhet.

Med det här i tankarna har jag bekymrat följt med den finska arbetsmarknadens utveckling den senaste tiden. Allmänt taget har arbetslösheten stigit, och det gäller också nyutexaminerade. Enligt Akavas nyaste arbetslöshets- och permitteringsöversikt (på finska) har arbetslösheten bland nyutexaminerade stigit snabbt. Utgångsläget var visserligen bra och vi har ännu inte sådana siffror som för 10 år sedan. Men riktningen är oroväckande.

En dålig start på karriären kan leda till både ekonomiska utmaningar och mentala ärr. Enligt en amerikansk studie (på finska) är unga vuxna speciellt känsliga för de ekonomiska omständigheternas påverkan.

De som blivit vuxna under en lågkonjunktur förhåller sig mer sannolikt negativt till sin framtid än de som börjat sitt självständiga liv under gynnsammare förhållanden. I värsta fall blir den pessimistiska synen på de egna avanceringsmöjligheterna ett permanent tänkesätt.

Låt dig inte passiveras

Helsingin Sanomat hade nyligen en artikel (på finska) om unga studerande som är rädda att de ska bli arbetslösa efter studierna. Jag har särskilt tänkt på att det berättades om en ung person som inte sökt jobb eftersom hen inte vill bli besviken (för att det inte finns jobb). Jag förstår bra att det kan kännas hopplöst att söka jobb i dagens situation. Men det lönar sig ändå inte att bli passiv.

Situationen är nämligen inte helt hopplös. Finlands ekonomi har repat sig redan en tid och det brukar synas också på arbetsmarknaden så småningom.
Å andra sidan skapar handelskriget som Trump inlett ett stort osäkerhetsmoln över framtiden. I värsta fall kan Finlands begynnande ekonomiska uppsving falla platt.

Men också långtidstrenderna talar för att man hittar ett jobb i framtiden, fast det skulle vara svårt i början. I det åldrande Finland finns det mer brist än överutbud på människor i arbetsför ålder. Det här märks också på att företagen redan länge rapporterat att det är svårt att hitta kompetent arbetskraft. Det kommer att finnas behov av kompetenta människor även i fotsättningen, fast konjunkturen förvårar utsikterna för stunden.

I början av året övergick arbetskraftstjänsterna från AN-byråerna till kommunerna. Vi får hoppas att kommunerna har god beredskap att hjälpa särskilt unga arbetslösa, fast startandet av verksamheten säkert kräver en del uppmärksamhet i början. Att hjälpa de unga i början av deras karriär är väldigt viktigt och kan ha långtgående effekter - både ekonomiska och mentala.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Hon följer noga med världsekonomin och Finlands ekonomi, och människornas ekonomiska välbefinnande ligger henne varmt om hjärtat. Mikkonen upplever sig framgångsrik särskilt då hon lyckas föra ekonomin närmare människorna.

Artikeln har tidigare publicerats på finska i Taloustaitos blogg.