Black Week och julen är högsäsong för bluffar – akta dig för dessa bedrägerier

Runt Black Friday kan bedragare smuggla in lockande erbjudanden som leder till falska nätbutiker bland annan reklam. Om man inte är bekant med en nätbutik sedan tidigare bör man bedöma dess tillförlitlighet som helhet ur många olika perspektiv.

"I takt med AI-utvecklingen kommer vi att se allt fler trovärdiga falska webbplatser, eftersom man numera kan skapa en sådan utan några kunskaper om kodning. Tecken på bedrägeri kan till exempel vara bristfälliga kontaktuppgifter, misstänkt låga priser, begränsat urval av betalningsmetoder eller brist på tydliga leverans- och returvillkor. Kontrollera också om det finns något ovanligt i webbadressen, som att man använt siffran noll i stället för bokstaven o", råder Mika Käyhkö, chef för Sparbanksgruppens enhet för digital säkerhet.

I paketbedrägerier, som är vanliga inför julen, försöker man få mottagaren att tro att han eller hon har fått ett paket eller någon annan försändelse. Länken i meddelandet leder till en bluffwebbplats, där offret blir ombett att uppge sina nätbankskoder. Banken eller någon annan pålitlig aktör frågar aldrig efter bankkoder med ett meddelande eller per telefon och hänvisar inte till inloggning med bankkoder via en länk.

Hänsynslöst fenomen blir vanligare i bedrägerier

I takt med att diskussionen och medvetenheten om bedrägerier har ökat har bedragare utvecklat nya sätt att väcka offrets förtroende och få honom eller henne att agera utan att ifrågasätta bedragarens instruktioner. En bedragare kan varna sitt offer för en typ av bedrägeri och samtidigt hänsynslöst genomföra en annan sorts bedrägeri.

"Förutom att bygga upp förtroende försöker bedragaren på så sätt lura offret att fokusera på någon fara som är oväsentlig just då, så att han eller hon inte upptäcker det faktiska hotet. Det är viktigt att komma ihåg att den som varnar inte alltid har goda syften. Även då är det bra att vara kritisk till vad den som ger varningen ber en att göra", framhåller Käyhkö.

Enligt Sparbanksgruppens Sparbarometern-undersökning som gjordes i höstas är 30 procent av finländarna rädda för penningbedrägerier på nätet. 62 procent tror att de skulle känna igen ett bedrägeriförsök om de stöter på ett sådant, och 41 procent uppger också att de upptäckt bedrägeriförsök.

Expertens tips för trygga inköp:

• Se upp för länkar. Logga inte in med bankkoder på en sida som öppnas via en länk eller sökmotor. Skriv webbadressen själv direkt i webbläsarens adressfält.
• Kontrollera äktheten via en annan källa. Om du misstänker ett bedrägeri ska du kontrollera om innehållet eller den som tagit kontakt är äkta med hjälp av andra källor eller genom att kontakta personen på ett annat sätt.
• Gör en bakgrundskoll innan du handlar från en obekant nätbutik. Kontrollera stavningen i adressen och undersök vilken information företaget ger om sig självt. Sök också efter andra kunders erfarenheter.
• Välj helst en bekant betalningsförmedlingstjänst när du betalar. Om du inte matar in kortuppgifterna separat i varje nätbutik minimerar du risken för att du ger dina uppgifter till en nätfiskewebbplats.
• Läs noggrant igenom de meddelanden och bekräftelseförfrågningar du får från banken. Om du får en bekräftelseförfrågan om en betalning eller inloggning som du inte själv håller på att göra ska du genast spärra dina bankkoder genom att ringa till spärrtjänsten.
• Ställ in säkerhetsgränser för ditt konto och dina kort enligt vardagens behov. Säkerhetsgränser fördröjer ett bedrägeri och ger tid att reagera om en nätfiskare har fått tag på dina bankkoder eller kortuppgifter. Om du ska göra ett större inköp kan du enkelt höja säkerhetsgränserna i mobil- eller nätbanken.
• Om du misstänker att du har blivit lurad ska du genast spärra dina bankkoder eller ditt kort genom att ringa till bankernas gemensamma spärrtjänst (tfn + 358 20 333). Spara numret i din telefon i formatet +358. Om du tappar bort din smarttelefon med anslutna betalningstjänster kan du också spärra bara mobilbetalningstjänsterna.