Ökade försvarsutgifter i Europa öppnar möjligheter för placerare

När fakta ändras, ändrar jag åsikt. Vad gör du? – John Maynard Keynes
När Sovjetunionen föll samman och det kalla kriget tog slut minskade sannolikheten för ett storskaligt krig i Europa avsevärt. I och med att rädslan för krig skingrades förändrades också attityder och tänkesätt. Nu hade européerna möjlighet att lägga sådana medel som tidigare hade varit reserverade för försvaret till exempel på sociala program, utbildning och infrastruktur. Det väpnade försvarets roll som säkerhetsgarant blev så småningom mindre framträdande. Rörelsen för ansvarsfullhet tog över kapitalmarknaderna och även i placeringsverksamheten, särskilt i de nordiska länderna, blev vapenindustrin ett rött skynke. I takt med att finansieringsflödena sinade avtog också produktionen och innovationen av vapensystem.
Försummelsen av försvaret har gjort européerna beroende av USA:s beskydd. Tyngdpunkten för USA:s intressen ligger emellertid i allt högre grad i Asien, där Kinas frammarsch hotar USA:s ställning i stormaktsspelet. Samtidigt som den politiska och ekonomiska situationen i USA tillspetsas, innebär det att landet inte kan agera världspolis på lång sikt.
En uppryckning har börjat
General Charles de Gaulle varnade för länge sedan att USA inte är redo att dö för Paris och att det kommer en dag då USA lämnar den gamla kontinenten. Därför är det viktigt att själv bära ansvar för och ha kapacitet till det egna försvaret. Amerikanska presidenter har i flera decennier uppmanat Europa att rycka upp sig och axla ett större ansvar för sitt försvar. Det var först i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och president Trumps påtryckningspolitik som européerna fick upp ögonen för den nya geopolitiska verkligheten. Under de senaste månaderna har det politiska klimatet i Europa förändrats. Med Tyskland i spetsen har de centrala europeiska länderna meddelat om märkbart större satsningar på försvaret under de kommande åren.
Det är definitivt rätt riktning. Dock kommer det att krävas stora investeringar i kunnande och produktionskapacitet. Vi står inför ett projekt som kommer att spänna över årtionden och kräva ansenligt politiskt kapital, särskilt i det skedet när väljarna inte pressas av en akut kris.
De ekonomiska följderna kan bli stora
Satsningar på försvaret är i grund och botten en satsning på industriproduktionen. Vapen är i princip en kombination av stål, kemikalier och chips. Ökningen av vapenproduktionen kommer att ha en stimulerande effekt på den europeiska ekonomin, både direkt och genom multiplikatoreffekter. De europeiska Nato-länderna uppskattas öka sina försvarsutgifter till cirka tre procent av sin bruttonationalprodukt. Enligt riktgivande beräkningar skulle resultaten för europeiska och vissa amerikanska vapentillverkare öka med 15–20 procent per år under det kommande årtiondet. För placerare innebär ökade försvarsutgifter många möjligheter, inte bara när det gäller vapentillverkare, utan också i det större ekosystemets stål-, kemikalie- och teknologiindustribolag.
Är det möjligt att placera i vapentillverkare?
Utifrån ideologin om ansvarsfullt placerande är det problematiskt att placera i vapenindustrin. Produkterna kan användas för att orsaka skada och lidande. Å andra sidan kan man också se det så, att utan ett trovärdigt försvar finns det inte heller förutsättningar för en fredlig samexistens. I denna ekvation spelar kapitalmarknaderna en tydlig roll. I och med lån till stater och företag och riskkapital till nya aktörer för utveckling av innovationer blir det möjligt att stärka försvaret.
Tillväxtutsikterna för vapenindustrin är onekligen väldigt attraktiva, och den värdeskapande potentialen är den allra viktigaste faktorn i våra placeringsbeslut. Sparbankens ansvarspolitik möjliggör också placeringar i försvarsindustrin med vissa undantag. Vi är dock medvetna om att bolagens prissättning återspeglar mycket positiva utsikter. Med andra ord bedömer vi att sannolikheten för exceptionell avkastning för närvarande är måttlig.
Johan Hamström
aktieportföljförvaltare, Sp-Fondbolag Ab
- Skriven
- Typ
- Nyhet
- Utgivare