Finländarnas intresse för placeringar har ökat – vad skulle kunna gå fel?

Henna Mikkonen.

Finländarna har under coronatiden fått rekordmycket pengar över för sparande. En del av dessa pengar ligger på bankkonton i väntan på att restriktionerna ska lättas, eller bara för att ge ägaren trygghet. En stor del av medlen har dock också kanaliserats mot mer lönsamma mål, såsom fonder och aktier. Det här är jättebra och gör det möjligt för hushållen att blomstra i det långa loppet!

När hushållens intresse för placeringar ökar är det också bra att fråga sig vad som skulle kunna gå fel? Enligt en studie som publicerades i mars verkar en grundläggande poäng – att man bör sprida sina placeringar – inte ha gått hem. Undersökningen visar nämligen att 43 procent av alla privata investerare i Finland bara har en aktie i sin portfölj. Det här är en verklig riskkoncentration!

En förklaring till den dåliga spridningen är förmodligen att många har blivit aktieägare mer eller mindre av misstag. I tiderna byttes till exempel fasta telefonabonnemang mot aktier i företag, och många blev aktieplacerare av misstag. Men det är också så att vissa placerare inte vet att man bör sprida sina placeringar.

Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller de grundläggande kunskaperna om placeringar, även om vi klarar oss bra i internationell jämförelse

Spridning är inte den enda grundläggande sak som en placerare bör förstå. Finländarnas ekonomiska färdigheter har studerats utförligt i en undersökning av Panu Kalmi och Olli Ruuskanen: ”Finländarna gör bra ifrån sig när det gäller ekonomisk kunskap och ekonomiskt beteende i förhållande till andra länder.” Där tillfrågades respondenterna om sina kunskaper om olika faktorer som anknyter till ekonomi, och man kartlade också folks ekonomiska beteende. I undersökningen ingick i synnerhet frågor kring placerande, såsom frågor om spridning, ränta på ränta-effekten samt sambandet mellan avkastning och risk.

Som vi redan konstaterat är spridningen i många finländska placerares portföljer ganska liten. 66 procent av finländarna kunde svara korrekt på studiens påstående ”När man investerar sina tillgångar i mer än ett objekt är risken för värdeminskningar vanligtvis större än när man investerar i endast ett objekt”. Även om det finns utrymme för förbättringar klarar sig finländarna ganska bra jämfört med andra länder, eftersom medianvärdet för OECD-länderna var 55 procent.

En annan viktig faktor som anknyter till placeringar är förståelse för ränta på ränta-effekten. Enligt undersökningen förstår bara 47 procent av finländarna hur den fungerar. Även här gick det dock bra för finländarna jämfört med OECD:s medianvärde (31 %). Men med tanke på att ränta på ränta-effekten är en av de viktigaste ”magiska krafterna” för investeringar, vore det bra om fler människor förstod dess betydelse – särskilt på lång sikt.

Kopplingen mellan avkastning och risk förstår folk däremot ganska bra. 89 procent av de tillfrågade visste att en investering med hög avkastning vanligtvis också innebär en hög risk. Även här utmärker sig finländarna, eftersom medianvärdet för OECD-länderna bara var 77 procent.

Däremot visste bara 60 procent att värdet på aktier varierar mer på lång sikt än värdet på masskuldebrev. Jag hade förväntat mig att denna siffra skulle vara högre. Å andra sidan är det mycket svårt att förstå att en räntehöjning kommer att leda till minskade ränteinvesteringar. Bara 24 procent svarade rätt på detta påstående.

Placeringar är inte raketvetenskap – utan handlar mer om att känna sig själv

Att placera behöver inte vara krångligt och svårt, även om det känns så för många. Naturligtvis kan man göra det till raketvetenskap, men det garanterar inte ett bra slutresultat. Kanske har vi inom branschen till och med misslyckats något i det att vi har ”jargongiserats” och skapat en onödigt komplicerad bild av investeringar. Det har dock skett en tydlig utveckling under de senaste åren, och investeringar diskuteras i många olika forum i många olika tongångar.

Det finns dock vissa grundläggande saker som man behöver förstå innan man börjar placera. Dessa omfattar åtminstone sambandet mellan risk och avkastning, vikten av spridning och ränta på ränta-effektens kraft. Utöver kunskap behövs också en ordentlig dos självkännedom och förståelse för sitt eget beteende.

Många placerares väg mot välstånd bromsas inte av brist på information, utan av det egna beteendet. Som exempel kan man nämna panik när priserna faller, passivitet av rädsla för att fatta felaktiga beslut, flockbeteende kring mediesexiga aktier osv. Och kanske det värsta av allt: placeringsportföljen är från början inte byggd för att möta ens egen livssituation samt era egna mål, behov och egenskaper. För att bygga en smart placeringsportfölj behöver man alltså även lära känna sig själv.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).

Skriven
Kategorier
Typ
Nyhet
Utgivare
...