En gyllene medelålder eller en fylld med ekonomiska bekymmer?

Chefsekonom Henna Mikkonen.

När börjar egentligen medelåldern? Det verkar finnas många definitioner. I webbens djup hittar man roliga definitioner, såsom ”när randen från kudden är kvar på kinden när man går på jobb”. Eller ”du börjar sucka när du kliver ur stolen”. Eller kanske lite mer seriösa definitioner som ”du är orolig för både dina barn och dina äldre föräldrar”.

Åldersrelaterade definitioner är tydligare, men de är även mer varierande. Enligt vissa källor börjar medelåldern redan vid 35 år, medan andra vid 40 år. Den senaste definitionen jag lyckades hitta är att medelåldern börjar vid 45. Personligen fyller jag 45 år i år, så tidsfristen närmar sig, och jag inte längre bortse från detta faktum genom att spela med definitionerna.

Har personer i medelåldern ekonomin i skick?

Och vad tycker du om orden ”ekonomiska situationen för personer i medelåldern”? I det avseendet är idéerna kanske mer positiva. Medelålders människor har ofta redan en väletablerad plats på arbetsmarknaden, lönerna flyter in och åtminstone en del av bostadslånet har redan betalats. Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik har hushållen för personer i åldern 50–65 år de högsta inkomsterna och hushållen för personer i åldern 35–49 år de näst högsta. Medelålders människor har naturligtvis fortfarande skulder, men de har haft tid att bygga upp sitt välstånd och därmed ökar nettoförmögenheten fint.

Har alltså personer i medelåldern ekonomin i skick? Kanske ändå inte. Det kanske ser ut så när man tittar på eurona i statistiken, men bilden är inte så enkel. Sparbanken genomförde ifjol Sparbarometern, där man kartlade människors ekonomiska välfärd ur flera olika perspektiv. I väntan på min medelålderskris bestämde jag mig för att titta på resultaten av Sparbarometern ur en medelålders persons perspektiv. Ofta betraktas dessa undersökningar särskilt ur ytterligheternas, de ungas och de äldres synvinkel. Svaren från personer i medelåldern (45–54 år) visade några överraskande drag:

  • Inom medelåldersgruppen finns det högsta antalet människor som inte sparar alls (23 % vs 15 % av alla som svarade på enkäten). Både yngre och äldre åldersgrupper är flitigare med att spara.
  • Medelålders människor upplever att deras ekonomi är mer osäker än andra (56 % vs 47 % av alla som svarande på enkäten) och ekonomiska frågor har orsakat dem sömnlösa nätter mer än hos andra åldersgrupper (47 % vs 40 % av alla som svarade).
  • Medelålders människor fattar sällan aktiva beslut för att uppnå sina egna mål (58 % vs 65 % av alla som svarade på enkäten) och de upplever oftare än andra att inte själva kan påverka sin egen ekonomiska situation (35 % vs 27 % av alla som svarade).
  • Och därtill: medelålders människor är mindre lyckliga än andra åldersgrupper (andelen mycket och ganska lyckliga 53 % vs 60 % av alla som svarade).

Medelålders människor behöver också ekonomiska färdigheter

Om man tittar på svaren kan man se att medelålders människor också står inför utmaningar med sitt ekonomiska välbefinnande, och en viss passivitet tycks känneteckna denna åldersgrupp. Att främja ekonomiska färdigheter och ett aktivt ”övertagande” av den egna ekonomin skulle därför också vara nödvändigt i denna grupp. Personer i medelåldern är dock en bortglömd målgrupp när det gäller olika projekt som främjar ekonomiska färdigheter.

Jag inser naturligtvis att medelålders människor, särskilt på arbetsplatsen, är en svårare målgrupp att nå än till exempel skolbarn som samlas. Man bör överväga nya kanaler för att främja ekonomiska färdigheter bland medelålders människor eller vuxna i allmänhet. Kanske som en del av välfärdsåtgärder? Enligt undersökningen försvagar ekonomiska problem även människors arbetsförmåga.

Jag uppmuntrar alla i medelåldern att stanna upp en stund och reflektera över sina egna ekonomiska angelägenheter. Även om det inte finns något akut ekonomiskt problem är det bra att då och då se över sin egen ekonomi och se om det finns utrymme för förbättringar. När den egna ekonomin står på stabil grund minskar oron över pengar och välbefinnandet förbättras – så det finns mer tid och energi att ta hand om barn och föräldrar😊.

 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

Skriven
Kategorier
Typ
Nyhet
Utgivare
...