Återhämtningen i ekonomin syns med fördröjning i bostadshandeln

De positiva nyheterna om en återhämtning i ekonomin i Finland märks ännu inte på vår bostadsmarknad. Bostadsförsäljningen bromsas fortfarande av konsumenternas låga tilltro, ett svagt sysselsättningsläge och osäkra ränteutsikter. kan Enligt Sb-Hems vd, fastighetsråd Jukka Rantanen, ser man redan de första tecknen på en ökande handel och investerarnas återkomst till marknaden.

Säästöpankin brändikuva.
– Det måste ske en tydlig förändring i de tre största drivkrafterna för bostadshandeln innan försäljningsvolymerna på allvar stiger. Även om det redan finns tydliga tecken på återhämtning i ekonomin är sysselsättningsläget svagt och konsumenternas tilltro fortfarande på en låg nivå. Bostadshandeln bromsas också upp av en oro för räntehöjningar. ECB väntas höja räntan 1–2 gånger till under denna höst, och också det ökar osäkerheten bland dem som planerar att köpa bostad, säger Sb-Hems verkställande direktör, fastighetsråd Jukka Rantanen.

– Det finns också många osäkerhetsfaktorer som är kopplade till geopolitiken. Ingen vet hur kriget i Ukraina, kriget i Iran, situationen i Hormuzsundet eller energipriserna utvecklas. Även om vi inte kan påverka dessa, påverkar de vår ekonomi och vår bostadsmarknad.

– Det finns trots detta redan tydligt svaga positiva tecken på bostadsmarknaden. För Sb-Hem var juni och juli årets bästa försäljningsmånader. I augusti har handeln också varit livlig, konstaterar Rantanen. – Människor har börjat aktivera sig, och det är återigen folk på visningarna. Intresset för att köpa och byta bostad är tydligt större än tidigare.

Första tecknen på högre efterfrågan på investeringsbostäder

Enligt Rantanen syns tecken på en ökande aktivitet särskilt inom familjebostäder och egnahemshus, affärer med dessa görs redan ganska aktivt över hela Finland. Däremot är efterfrågan på små lägenheter i flerbostadshus, ettor och tvåor, fortfarande låg.

– Nu syns efter en lång lugn period de första tecknen på efterfrågan på investeringsbostäder. Jag tror också att när bostadshandeln kommer igång ordentligt så syns det som en ökad handel med små lägenheter och på hyresbostadsmarknaden, säger Rantanen. – I stora städer har utbudet av hyresbostäder länge varit större än efterfrågan, men situationen jämnas ut när handeln med små lägenheter tar fart.

Bostadsbrist hotar stora städer och tillväxtcentra

Rantanen förutspår att nedgången på bostadsmarknaden som pågått redan i fyra år och den nästan obefintliga nyproduktionen kan leda till att utbudet inte räcker till för att möta efterfrågan när marknaden tar fart, och läget kan förändras ganska snabbt.

– Det finns en verklig risk för bostadsbrist. Det gäller inte bara huvudstadsregionen utan alla våra stora städer och tillväxtcentra.

– Det är sannolikt att när marknaden äntligen tar fart sker det snabbt. Risken är att det sedan går snabbt åt andra ytterligheten igen. På bostadsmarknaden nås sällan jämvikt mellan efterfrågan och utbud. Särskilt i de mest eftertraktade områdena kan marknaden snabbt bli överhettad, säger Rantanen.

– Bristen på nybyggnation förvärrar situationen. Särskilt nya familjebostäder behövs just nu på marknaden, men prisskillnaden mellan nya och gamla bostäder har blivit så stor att byggföretagen måste överväga sina startbeslut mycket noggrant. Det finns en verklig risk för att nya bostäder inte blir sålda. Man förstår att många köpare väljer äldre bostäder på grund av den stora prisskillnaden.

– Nya bostäder måste nu ha något speciellt. Jag tänker själv att det är ett attraktivt läge och en bostadsfördelning som motsvarar efterfrågan i ett attraktivt område.

Konsumenter optimerar nu boendekostnaderna – vill inte betala för onödig yta

– Maximerade kvadratmeter i det blivande hemmet lockar inte bostadsköpare på samma sätt som tidigare, utan nu letar man efter bostäder i en storlek som passar den aktuella livssituationen. Många strävar efter att skaffa en lägenhet som är precis lagom stor. Man vill inte betala för extra kvadratmeter, berättar Rantanen.

Varje ort har också en viss prisnivå som är en gräns för begränsad efterfrågan. Till exempel är prisgränsen i Helsingfors 500 000 euro. Dyrare bostäder efterfrågas tydligt mindre än de som kostar under en halv miljon.

– Jag tror att bostadsmarknaden håller på att vända permanent till det bättre, men förändringen sker inte över en natt. En återhämtning på bostadsmarknaden förutsätter ett bättre sysselsättningsläge, starkare tilltro bland konsumenterna samt säkerhet gällande räntenivån, betonar Rantanen.

Ta kontakt så diskuterar vi situationen på bostadsmarknaden mer ingående:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, fastighetsråd Sp-Koti Oy
+358 50 341 1391
jukka.rantanen@spkoti.fi

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Läs mer om bolån

Intressant just nu