Hur har företag och hushåll reagerat på kriget – avstannar konsumtionen och investeringarna ytterligare?

På valborgsmässoafton fick vi en glad överraskning från Statistikcentralen, när den berättade att Finlands bruttonationalprodukt ökade med 0,9 procent under årets första kvartal. Detta slog ekonomerna med häpnad och enligt statistiken var tillväxten i Finlands ekonomi snabbast i hela Europa.

De preliminära siffrorna kan ändras när statistiken preciseras. Den ekonom som har inställningen ”pessimisten blir inte besviken” plockar alltså fram en flaska bubbel först när fler data blir tillgängliga. Vi väntar med spänning på att statistiken ska preciseras i slutet av maj.

Med tanke på fortsättningen är den stora frågan hur Irankriget påverkar ekonomin? Under årets första kvartal har det ännu inte hunnit få någon större effekt.

Konsumenternas humör har blivit allt dystrare, företagen ser mer positivt på framtiden

Konsumenterna och företagen har reagerat förvånansvärt olika på kriget. Konsumenternas förtroende harvade på en låg nivå redan före kriget. Till följd av kriget har förtroendet dalat ytterligare.

Å andra sidan har vi nu fått försiktiga tecken på att den privata konsumtionen börjar återhämta sig. Statistiken över detaljhandeln och bankernas kortdata visar att konsumtionen har tagit fart i början av året. Givetvis sträcker sig också denna statistik bara till utgången av mars.

Även om förtroendet i allmänhet förebådar den framtida konsumtionen ganska väl, går de inte alltid hand i hand. Det är också möjligt att hushållens sparläge vänder när man åter har samlat buffertar i sin ekonomi och konsumtionen tar fart, trots att förtroendet är på en låg nivå.

Företagen däremot har reagerat förvånansvärt lugnt på kriget. Företagens förtroende är på ungefär samma nivå som före kriget och nära långtidsmedelvärdet.

Vår enkät till företagsbeslutsfattare visar att de tre mest oroande faktorerna för företagsverksamheten är den ekonomiska konjunkturen, det geopolitiska läget och energipriset. Dessa har företagsbeslutsfattarna svårt att påverka, så alternativet blir att anpassa sig till situationen.

Drar man i nödbromsen i investeringsplanerna?

Det finns många sätt att anpassa sig; man kan sluta sig inom sitt skal i väntan på bättre tider eller modigt se framåt trots all osäkerhet. Företagens investeringar reagerar typiskt snabbt på ekonomiska förändringar och i en osäker situation är det lätt att fatta beslut om att skjuta upp investeringarna. Går det så också den här gången?

Inte nödvändigtvis. Enligt en färsk enkät* av Centralhandelskammaren har 19 procent av företagen för avsikt att öka sina investeringar, medan 30 procent kommer att dra ner på dem. Utsikterna är alltså rätt så dåliga, men trots allt till och med något positivare än i den föregående enkäten från januari. Det verkar inte som om man har dragit åt nödbromsen. Och det bör man inte heller göra. Vi lever i en tid som präglas av kriser och den som stannar upp för att vänta på att osäkerheten ska upphöra kan få vänta länge.

*Handelskammarenkäten: Fyra av fem företag förväntar sig att omsättningen ska förbli oförändrad eller öka - företagens framtidsutsikter är fortfarande i huvudsak positiva - Centralhandelskammaren

Chefsekonom Henna Mikkonens blogginlägg har tidigare publicerats i Taloustaito (på finska).