Frågan ekonomen avskyr: Vad lönar det sig att göra JUST nu?

”Hur känns det nu?” är en fråga idrottare ofta får i intervjuer. Jag skulle tippa på att många idrottare suckar inombords när de hör den här frågan. Också jag får i mitt arbete då och då svara på journalisternas frågor. De är fiffigt och trevligt folk, tack till dem för det. Men en fråga får mig att sucka: Vad lönar det sig att göra JUST nu?

Vad borde man placera i JUST nu? Är det JUST nu värt att göra extra amorteringar på bostadslånet? Vilken referensränta på bostadslånet bör man välja JUST nu?

Visst förstår jag varför den här frågan ställs. Medierna rapporterar om händelser i världen och vill koppla dem till människors vardag. Avsikten är god och ekonomiartiklar som är med sin tid får säkert också läsare. I bästa fall får de människor att fundera över sin egen ekonomi och faktorerna som påverkar den.

Men i människors tankar kan det leda till att tro att man på ett eller annat sätt måste reagera på allt som sker i världen. Jag vågar ändå påstå att för majoriteten av alla vanliga finländare är den bästa strategin att inte göra någonting alls när världen är i gungning.

Det kräver naturligtvis att de egna ekonomiska angelägenheterna från första början har byggts upp så att de är lämpliga för en själv. Om placeringsportföljen är uppbyggd för att tillgodose de egna behoven som ska uppnås på lång sikt, ger kortsiktiga förändringar på marknaden ingen anledning att ändra på strategin. Särskilt när ingen vet i vilken riktning marknaden kommer att röra sig i ett kort tidsperspektiv. Att ändra placeringarna fram och tillbaka orsakar däremot kostnader och kan minska avkastningen – och skapa onödig stress.

Samma sak gäller för lån. Bostadslån tas vanligen för 20–30 år. På den tiden hinner räntenivån förändras många gånger. Om man försöker optimera sitt lån enligt en kort tids ränteutsikter, är det lätt hänt att råka ur askan i elden. Bostadslånets referensränta bör snarare väljas enligt hurdan stabilitet man vill ha i sin ekonomi. Om den egna vardagsekonomin eller det egna psyket inte tål ränteförändringar, torde fast ränta, ränteskydd eller en längre referensränta vara det bästa alternativet. Om man däremot accepterar ränteförändringar på kort sikt kommer man sannolikt billigare undan med en kort referensränta för sitt lån.

Somliga gillar naturligtvis att ägna sig åt trading och optimera saker och ting på kort sikt, och det får de gärna göra. De som sysslar med ”trading” i sin egen ekonomi är ändå ganska få och ännu färre lyckas med det. För de flesta fungerar kortsiktigheten inte och orsakar bara onödig oro.

Det betyder givetvis inte att man aldrig ska göra något i sin privatekonomi. Det är bra att då och då sätta sig ner och se till att helheten är i skick och motsvarar de egna behoven och önskemålen. Särskilt om det sker omvälvande förändringar i det egna livet (t.ex. skilsmässa, flyttning, att få barn, en närståendes död) är det bra att se till att ekonomin motsvarar den nya livssituationen.

Det händer mycket i världen nu och det har förekommit stora rörelser också i räntor och aktier. Det förvirrar många och kan skapa osäkerhet. Men det är inte värt att reagera på allt tumult i världen, om den egna ekonomin vilar på en fiffigt uppbyggd grund. Mitt svar på frågan om vad det lönar sig att göra JUST nu är därför: lev som hittills.

Chefsekonom Henna Mikkonens blogginlägg har tidigare publicerats i Taloustaito (på finska).