Vem lyssnar finländarna på när de placerar?
I dag har vi tillgång till oändligt mycket placeringsrelaterat innehåll. Det väcker frågan om vem finländarna egentligen lyssnar på i sina beslut om sparande och placering? Den frågan ställde vi i höstas i vår Sparbarometer.
Det framgick att en stor del av finländarna ser placering som en individuell sport. Hela 37 procent av dem som svarade uppgav att de inte tar hjälp av någon som stöd för sina placeringsbeslut.
Resultatet tycks på sätt och vis understryka den bekanta stereotypen om den finländska attityden. Man ber inte om hjälp, även om det ibland skulle vara fiffigt. Å andra sidan lämnar resultatet också utrymme för tolkning när det gäller vad som avses med att ta emot hjälp. Om en person aktivt följer ekonomiska medier, men den egna placeringsplanen helt och hållet baserar sig på regelbundet månadssparande, påverkar nyheterna i medierna placeringsbesluten? Inte nödvändigtvis.
Största delen av finländarna utnyttjar ändå somliga källor som stöd för sina placeringsbeslut. Trots det oändliga utbudet finns hjälpen oftast på nära håll. Av dem som svarade uppgav 20 procent att de tar hjälp av sin familj. Andra vanliga källor är bankens experter (20 %), ekonominyheter och branschtidningar (19 %) samt vänner och arbetskamrater (13 %).
Det kanske mest överraskande resultatet gäller artificiell intelligens. AI utnyttjas fortfarande i mycket liten utsträckning som stöd för placeringsbeslut – endast av 5 procent.
Förtroende styr placeringsbesluten
Undersökningen visar att de vanligaste källorna man tar hjälp av vid placeringsbeslut således är familjen, bankens expert, ekonominyheter och vänner. Alla dessa har en sak gemensamt – förtroende. Frågor som gäller den egna ekonomin är personliga, så det är mänskligt att också i placeringsbeslut lyssna på någon trygg och bekant – någon som man själv kan lita på.
Familjemedlemmar och vänner kan så till vida vara goda rådgivare att de inte försöker sälja någonting och därför har frågeställarens bästa i åtanke. Men det finns en risk för att de ger råd utifrån sina egna förutsättningar, inte utifrån frågeställarens situation. Om man ber en entusiastisk aktieplockare om placeringstips, får man sannolikt råd om direkta aktieplaceringar. Om den som får råd däremot inte är intresserad av att följa aktiemarknaden kan också ”goda” råd få motsatt effekt.
Undersökningen visar också på skillnader mellan könen. Särskilt bland kvinnor framhävs förtroendet för familjemedlemmar, medan förtroendet för vänner och ekonominyheter framhävs bland män. Män följer i genomsnitt mer aktivt ekonominyheter och diskuterar placerande med vänner. Detta lär tyda på att män i genomsnitt fortfarande är mer intresserade av placerande än kvinnor. Kvinnors ekonomiska beteende präglas ofta av försiktighet, vilket ofta också minskar intresset för placerande.
Däremot finns det ingen skillnad mellan könen när det gäller förtroendet för banken. Men mellan åldersgrupperna är skillnaderna desto större. Av 55–60-åringarna utnyttjar till exempel 24 procent bankens hjälp i sina placeringsbeslut, medan motsvarande andel bland 18–24-åringarna är endast 10 procent. I allmänhet litar finländarna ändå på bankerna som stöd för sina placeringsbeslut. Resultatet stöds också av Eurobarometer-undersökningen*, enligt vilken det är finländarna som i hela euroområdet litar mest på att bankexperternas placeringsråd ligger i kundens intresse.
Artificiell intelligens är bara i startgroparna som placeringsrådgivare
Den knappa användningen av artificiell intelligens som stöd för placeringsbeslut är kanske till och med överraskande. Användningen av AI framhävs ändå i yngre åldersgrupper. Det är mycket sannolikt att det kommer att bli betydligt vanligare att utnyttja artificiell intelligens som någon form av ekonomisk rådgivare under de kommande åren.
Ny teknik kommer ofta till Finland med en liten fördröjning, men det finns redan tydliga tecken på utvecklingen. Enligt en undersökning** har upp till 68 procent av sydkoreanerna redan tagit hjälp av artificiell intelligens i ekonomiska frågor. Även om Korea är fysiskt avlägset, fungerar det ofta som en vägvisare i den tekniska utvecklingen. Att utnyttja artificiell intelligens som stöd för placeringsbeslut kommer alltså att bli vanligare också i Finland. Samma undersökning visar att artificiell intelligens utnyttjas mest i ekonomiska frågor uttryckligen för sparande och placerande.
Artificiell intelligens kan vara en god sparringskamrat i placeringsbeslut, men det lönar sig inte att helt lägga ut besluten till AI. Byggstenarna till en lämplig placeringsportfölj finns i människans eget liv och den bästa experten är människan själv, inte artificiell intelligens. Men det som är säkert är att utnyttjandet av artificiell intelligens bara är i startgroparna. Hurdan dess roll slutligen blir får de kommande åren utvisa.
Chefsekonom Henna Mikkonens blogginlägg har tidigare publicerats i Talouselämä (på finska).
**https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2214635026000079?via%3Dihub
- Skriven
- Typ
- Nyhet
- Utgivare
