”Dysterhet är realism” – men det finns också rum för optimism

Finlands – liksom hela världens – ekonomiska utsikter är för närvarandra dystra då pandemin drar fram och dess ekonomiska effekter så småningom börjar visa sig. I en nyligen utgiven rapport av en grupp ekonomiexperter ledda av Vesa Vihriälä beskrivs situationen så här: ”Koronachocken innebär en kraftig konjunkturnedgång även i Finland. Den information vi har just nu tyder på att den ekonomiska tillväxten i många länder kommer att vara svag under en lång tid. Man kan inte lita på att sysselsättnings- och produktivitetsnivån ska hitta tillbaka till sitt gamla spår under den förutsebara framtiden.” Martti Hetemäki, kanslichef på Finansministeriet, har också bidragit med en träffande kommentar: ”Rapporten ger en dyster bild, men dysterhet är realism”.

Det är lätt att hitta skäl att vara pessimistisk. Coronakrisen slog till i ett läge där produktivitetsutvecklingen inom ekonomin – den viktigaste källan till tillväxt – redan länge hade varit svag i västvärlden. Till följd av krisen har staterna och många företag skuldsatt sig ytterligare, och framtida åtstramningar kan lätt leda till minskade investeringar. Risken för en ännu svagare utveckling av produktivitetsutvecklingen är uppenbar.

Kan det också finnas möjligheter mitt i dysterheten?

Det traditionella amerikanska kapitalförvaltningsbolaget Vanguard har studerat produktivitetsutvecklingen i sin rapport ”Idea Multpilier: An acceleration in innovation is coming”, som publicerades i fjol. Det finns ingen enkel förklaring till produktivitetsutvecklingen, utan den är uppenbart den komplexa summan av många faktorer. Enligt Vanguards analys bidrar dock mängden akademisk forskning och särskilt spridningen av forskningsrön till att förklara produktivitetsutvecklingen på lång sikt. 

En god nyhet att denna spridning av idéer under de senaste åren har ökat globalt. Vanguard tror att detta kommer att leda till ökad produktivitet i framtiden. Detta sker dock inte automatiskt, utan förutsätter bland annat att företagen satsar på produktutveckling och vidareutvecklar dessa idéer från den akademiska världen till produkter, tjänster och verksamhetsmodeller. 

Coronakrisen för med sig sämre ekonomiska tider, och det finns en risk för att företagen inte gör tillräckligt med sådana satsningar. Å andra sidan är det möjligt att företagen helt enkelt är tvungna att planera sin framtid utifrån nya utgångspunkter och förnyas snabbt. Förutsättningarna för framgångsrika förnyelser är goda. Enligt Vanguard var spridningen av idéer på uppgång redan före coronakrisen. Även statistik från EU berättar att forsknings- och innovationsverksamheten har vuxit under de senaste åren, särskilt inom servicesektorn.

Det finns hopp mitt i dysterheten – idéer har en tendens att föröka sig

Jag har märkt att coronakrisen har fått människor att se behovet av forskningsrön och spridande av dem på ett helt nytt sätt. Tyngdpunkten i forskningen ligger naturligtvis på kritisk vaccin- och läkemedelsforskning, men även andra vetenskapsgrenar har börjat se närmare på coronakrisens effekter på samhället och människorna. Det sker mycket forskning, och forskarna delar med sig av sina resultat som stöd för beslutsfattarna. Överdrifter förekommer säkert också, när man försöker få till stånd resultat snabbt och all forskning inte nödvändigtvis uppfyller de akademiska kvalitetskriterierna. Men man får helt säkert också fram ny kunskap, och idéer har en tendens att ”föröka sig” och ge upphov till nya idéer.  

Det har varit särskilt fint att se att krisen har fått olika aktörer att tillsammans fundera på lösningar över vetenskapsgränserna och att kunskap sprids snabbare än tidigare. Ett bra inhemskt exempel är lägesrummet vid Helsinki GSE, som tillhandahåller information nästan i realtid som stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet och även för den stora allmänheten. 

I bästa fall kan alla dessa insatser för att få fram och sprida ny kunskap leda till nya innovationer, spridning av dem och ökad produktivitet. Detta skulle också klart underlätta hanteringen av ekonomin efter coronakrisen. Kanske är jag alltför optimistisk. Det återstår att se. Men jag anser att det finns hopp mitt i dysterheten. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Publicerad i Kauppalehtis blogg (på finska) 19.5.2020.
 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
Sparbanksforbundet anl
...