Finländarna blir fattigare – hur gick det så här?

Henna Mikkonen.

Den som följt med medierna har kanske noterat att Finland under en tid haft en investeringsboom. Med tanke på investeringsintresset i kombination med den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaden under de senaste åren skulle man kunna tro att finländarna blivit rikare.

Statistikcentralens nyligen genomförda förmögenhetsundersökning visar dock att det är tvärtom. Medianvärdet av finländarnas nettoförmögenhet (= tillgångar – skulder) ökade stadigt från år 1994 till år 2013. I undersökningen 2016 observerades redan en liten minskning av tillgångarna, och minskningen förstärktes ytterligare i den nyligen publicerade statistiken för 2019. Förmögenhetsundersökningen genomförs med 3–5 års mellanrum, så det finns inte uppgifter för varje år. Det tar också tid att sammanställa statistiken, så effekterna av coronaåret 2020 syns inte ännu i siffrorna.


Utveckling av hushållens nettoförmögenhet (median)
Källa: StatFin, Macrobond, Sparbanksgruppen

Varför blir finländarna fattigare?

Bilden av den finländska spar- och investeringsivern stämmer. Statistiken från förmögenhetsundersökningen visar också att hushållens finansieringstillgångar har ökat de senaste åren. Finansieringstillgångar omfattar bland annat depositioner, fondinvesteringar, direkta aktieinvesteringar och olika typer av försäkringssparande. Finansieringstillgångar utgör dock en relativt liten andel – mindre än 30 procent – av hushållens förmögenhet. Den största andelen består av olika former av reala tillgångar, såsom bostäder, bilar, skogar, åkrar etc. Av dessa är bostäderna, särskilt den egna bostaden, det överlägset största enskilda delområdet i förmögenheten.

Bostadspriserna har i sin tur i över ett årtionde utvecklats i olika riktningar i olika delar av Finland. I huvudstadsregionen och tillväxtcentrum har priserna generellt stigit, medan priserna i många andra regioner har stagnerat eller sjunkit. Eftersom många finländare bor utanför tillväxtcentrum är bostadsprisernas utveckling en förklaring till finländarnas minskade välstånd.

Är det ett problem att bostadspriserna sjunker och att finländarna blir fattigare?

Ja och nej. I ett land som Finland, där levnadsstandarden är hög, skulle man önska att människor blev rikare – i synnerhet då befolkningens åldersstruktur sätter press på de samhälleliga tillgångarnas tillräcklighet i framtiden. Själv upplever jag åtminstone att den egna beredskapens roll ökar och att egna besparingar ger trygghet vid sidan av offentliga välfärdstjänster.

För många hushåll är däremot minskningen av bostadspriserna bara statistisk och syns inte i vardagen. I områdena med sjunkande priser bor många nöjda människor, som är lyckliga i sina nuvarande hem. Ett hem är mycket mer än ett bokfört värde på papper. Situationen blir en utmaning om bostadsbehoven förändras och försäljningsvärdet på den egna bostaden är lågt eller bostaden till och med kan vara svår att bli av med.

Vad ska man göra för att säkerställa sitt eget välstånd?

Över 60 procent av finländarnas tillgångar är bundna i bostäder, och som konstaterats är detta inte längre ett ”säkert” sätt att utöka eller ens behålla sin förmögenhet. Ett bra råd för att främja finländarnas välstånd är att det är värt att investera även i annat.

Aktier är ett bra objekt (men inte det enda). De är lätta att investera i, antingen direkt eller genom fonder, och på lång sikt har de gett en god avkastning. Aktier är också ett jämlikt placeringsobjekt i den meningen att de ger alla ägare samma avkastning, oberoende av var de bor. Börsen ger samma avkastning oberoende av om man bor i Lappland eller Helsingfors.

Att sprida sina tillgångar är särskilt viktigt i områden med sjunkande priser

Att sprida sina tillgångar från fastigheter även till andra objekt är till nytta för alla, men särskilt för dem som bor i områden med sjunkande bostadspriser. Sparbankens Sparbarometer berättar dock att detta inte sker – i själva verket är det tvärtom. I huvudstadsregionen är det fler som placerar även i andra objekt än den egna bostaden jämfört med på mindre orter.

Betydelsen av spridning gäller också för aktieplaceringar. Om alla pengar är bundna i en eller bara ett fåtal aktier, kan det gå illa med förmögenheten om det går dåligt för dessa företag. En portfölj som är väl diversifierad mellan olika bolag och branscher ger däremot ett skydd.

Man måste dock ha tålamod. Finländarnas intresse för investeringar är glädjande, men det tar tid innan det gör större avtryck i förmögenhetsstatistiken. Ränta på ränta-effekten börjar kännas ordentligt först efter en längre tid. Att utöka sin förmögenhet är ett maraton, inte en sprint.

 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
...