Hur återhämtar sig konsumtionen när coronaläget förbättras – kommer alla att rusa till Kanarieöarna?

Chefsekonom Henna Mikkonen.
Coronakrisen har nått ett stadium där människors fokus gradvis övergår från olika begränsningar till vad som händer när restriktionerna upphävs. I de länder där vaccineringen har gått snabbt framåt är detta redan en realitet och restriktionerna har gradvis avskaffats. Även om Finland och resten av Europa släpar efter har regeringen också börjat utarbeta en så kallad exit-plan. Enligt mina iakttagelser har också diskussionerna på sociala medier om vad var och en ämnar göra när pandemin lindras ökat.

Kommer det att bli en aldrig tidigare skådad konsumtionsfest?

Restriktionerna som varat i mer än ett år har utan tvekan gett upphov till en rad önskemål och konsumtionsbehov som väntar på att förverkligas. Hushållen som helhet har samlat stora besparingar under 2020, då konsumtionen var begränsad. En del av dessa pengar har avsatts för investeringar, men en del väntar också på att spenderas. Detta möjliggör en snabb återhämtning av konsumtionen.

Naturligtvis är inte alla i samma ekonomiska situation. Coronakrisen har ökat arbetslösheten och permitteringarna, och många företagare har nu ont om pengar. Jag är säker på att det också kommer att finnas hushåll – som mitt – där huset har renoverats ordentligt under coronaperioden och där det framöver är värt att mer exakt överväga hur pengarna ska spenderas.

Återhämtningen av tjänsterna är beroende av höginkomsttagarnas konsumtion

Under coronaperioden har människornas konsumtion blivit mer inriktad på varor, eftersom tjänster ofta kräver mänsklig kontakt. Att avstå från restriktionerna kan förväntas leda till en ökad konsumtion, särskilt inom servicebranscherna.

Höginkomsthushåll använder mycket mer tjänster än låginkomsthushåll, så återhämtningen av dessa tjänster är också mer beroende av höginkomsthushållen. Till exempel spenderar hushåll i den högsta inkomstkvintilen ungefär fem gånger mer på paketresor än hushåll i den lägsta inkomstkvintilen. Höginkomsttagare spenderar fyra gånger mer på hotell, kaféer och restauranger och tre gånger mer på filmer, teatrar och konserter.

Kommer alla att rusa till Kanarieöarna när coronaläget förbättras?

Många verkar nu drömma om att åka utomlands. Drömmarna har dock ännu inte omsatts i konkreta och tydliga resplaner, åtminstone inte enligt Statistikcentralens konsumentbarometer. Andelen av dem som planerar en utlandsresa under följande halvår har hållits nära coronaperiodens bottennoteringar (bild), även om det i princip mycket väl kan vara möjligt att resa om ett halvt år. Personer som bor i huvudstadsregionen, högutbildade och ungdomar är ivrigast att resa utomlands.

Finland, konsumenternas köpavsikter inom 6 mån.

Liknande försiktighet kan iakttas på andra håll i världen, även i de länder där man redan börjat avskaffa restriktionerna. Investeringsbanken UBS frågade 1 000 amerikaner om deras konsumtionsplaner när räntorna minskar. Dessa konsumtionsobjekt delades in i 16 olika kategorier. ”Turism och semester” var bara den sjätte populäraste kategorin.

Hur är det med de andra servicebranscherna som härjats av coronan?

Ett liknande fenomen kan också observeras inom andra servicebranscher som härjats av coronan. Enligt samma undersökning av UBS planerar man naturligtvis göra fler ”Besök på restauranger och barer”, men bland de 16 olika kategorierna rankades detta på plats 9. ”Besök på evenemang” var nästan sist på 15:e plats. Vad som också är anmärkningsvärt är att det finns en avsevärd spridning i konsumenternas reaktioner inom alla dessa kategorier som härjats av coronan: en del planerar att öka sin konsumtion avsevärt, medan andra vill minska den.

Vad har då de amerikanska konsumenterna för avsikt att använda merparten av sina pengar till när coronaläget förbättras? Förvånansvärt mycket på samma saker som de köpt under coronakrisen. Nummer ett på listan över konsumtionsplaner är livsmedelsinköp, bränsle och hemförbättring.

Enligt UBS:s undersökning verkar kinesiska konsumenter också ha liknande tankar, även om coronakrisen drabbade dem mycket mer måttligt. År 2021 planerar kineserna öka sin konsumtion mest i fråga om dagliga förnödenheter, medan man däremot ämnar minska konsumtionen i fråga om uteätande och turism.

Det verkar därför som om inte alla konsumenter rusar på en gång till att slösa bort sina besparingar på saker som var förbjudna under coronan. Vissa människor kommer säkert att göra det, men en del är lite mer försiktiga. Det kan därför ta tid för servicebranscherna att återhämta sig.

Kommer konsumtionsmönstren att förändras mer permanent?

Personligen tror jag att semesterturismens popularitet kommer att återställas, men det kommer att ta lite tid. Det kan också hända att turismens karaktär förändras: vissa kan föredra inhemsk turism mer än tidigare, och kanske kommer också hälso- och säkerhetsaspekter att betonas när man väljer resmål, åtminstone en viss tid. Detta kan vara positivt för den finländska turismsektorn. Arbetspendlingen lär å andra sidan ligga permanent på en lägre nivå nu när vi har lärt oss kommunicera digitalt.

Jag tror också att det kommer att ske mer permanenta förändringar av konsumtionsmönstren och -platserna. Under det senaste året har konsumenterna lärt sig handla online och företagen har investerat i att bygga upp nätbutiker. Näthandeln kommer att fortsätta öka. Det är glädjande att det enligt Finsk Handels undersökning uttryckligen var inhemska nätinköp som ökade betydligt snabbare förra året än nätinköp utomlands.

Även om vi naturligtvis kommer att återvända till kontoren allteftersom pandemiläget förbättras, kommer det säkerligen att bli mer distansarbete i framtiden. Detta påverkar inte nödvändigtvis konsumtionsvolymen, utan snarare var konsumtionen äger rum. Konsumtionen är mer koncentrerad till distansarbetsplatsen (oavsett om det är hemmet, stugan eller en hubb för distansarbete) och mindre till kontoret.

Vanligtvis är vi människor slavar under våra vanor, men pandemin har tvingat oss att ändra vårt beteende och vår konsumtion. Det är därför bra att inför detta brytningsskede stanna upp en stund för att reflektera över sina egna konsumtionsvanor. Vad i konsumtionen under pandemin har du gillat och vill behålla i framtiden? Och vad har du saknat? Denna reflektion kan vara givande även därför att en studie visar att det är konsumtion som stämmer överens med ens egna värderingar som ökar välbefinnandet– mer än konsumtion i sig.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu