Raharemontti: Shopping och penningspel ledde till en skuldspiral för Tiia, 28 – så här kom hon ur den

Vem som helst kan hamna i ekonomiska problem. Det vet 28-åriga Tiia från Esbo alltför väl.

– Jag kommer inte från en rik släkt, men i min familj brukar man ha koll på det ekonomiska, berättar hon.

– När man kommer från en bra bakgrund och ändå sköter sina saker på helt fel sätt, blir skammen stor. Oavsett vad man har för utgångspunkter kan man själv lyckas förstöra dem.

Tiia medverkade nyligen i programmet Raharemontti på Nelonen, där programledaren Jaana Pelkonen och Sparbankens bankdirektör Joni Rintamaa hjälper människor som kämpar med ekonomin.

I det andra avsnittet av seriens andra säsong får vi se hur den sympatiska och arbetsamma Tiia jobbar, men pengarna går åt till märkeskläder och nätkasinon. Hon äter ute för hundratals euro, och att laga mat hemma vill inte lyckas. Utsökning är vardag och nära och kära betalar hennes skulder.

– På lönedagarna visste jag egentligen hur man borde göra. Men på något sätt gick tankarna hela tiden till att jag vill köpa det eller det, berättar Tiia.

Programledaren Jaana Pelkonen och Sparbankens Joni Rintamaa hjälpte Tiia att reda ut sin trassliga ekonomi. Bild: Dan Peled / Banijay Finland Oy

Ett arv från en närstående var en sak som bidrog till Tiias problem. Pengarna påminde om sorgen, och därför kändes det bra att göra av med dem. Tiia visste att hon gjorde fel, men hennes beslut styrdes av känslorna och inte av förnuftet.

– Folk tänker lätt att om du inte kan använda pengar är du bara dum. Men det finns många saker som påverkar, fast man kanske inte inser det, säger Tiia.

Arvet tog slut, men den slösaktiga livsstilen hade blivit en vana för Tiia. Penningspel och shopping var ett sätt att fly från vardagen, men i takt med att skulderna hopade sig blev också skammen och ångesten allt större. Redan tanken på att öppna räkningarna gjorde Tiia nervös, och spiralen kändes omöjlig att bryta.

–  Den sista väckarklockan kom när jag precis hade flyttat till min nuvarande bostad och inte kunde hitta mina kläder bland alla saker. Jag ringde gråtande min mamma då jag inte hittade mina strumpor, minns Tiia.

– Då sa jag till mig själv att så här kan det inte fortsätta – nu måste jag få ordning på mitt liv. Jag var tvungen att ta ansvar för mitt eget liv.

Inkomster och utgifter på en tavla

När Tiia nått botten såg hon en annons på Facebook om att man sökte deltagare till Raharemontti. Hon bestämde sig för att ansöka till programmet.

I Tiias avsnitt gick Sparbankens expert Joni igenom hennes konsumtionsvanor och konkretiserade situationen på en budgettavla, där alla inkomster och utgifter framgick tydligt. Tack vare det här enkla verktyget kunde Tiia äntligen få en överblick över sin ekonomiska situation.

– När ekonomin behöver åtgärdas kan det hjälpa att konkretisera saker och ting genom siffror, till exempel med hjälp av budgetering. Om helheten känns alltför förvirrande kan man be en närstående eller sin bank om hjälp, tipsar bankdirektör Joni.

Att ta sig ur skulderna på egen hand kändes övermäktigt för Tiia. Hon hade inte tidigare fått den hjälp eller information som hon behövde för att göra det.

– Jag hade tidigare ringt till skuldrådgivare och utsökningsfolk för att be om råd, men bemötandet var ovänligt. Jag fick bara höra att du har ju bara lite skulder och jobbar – du klarar av att betala det. Men sedan blev det utsökning och räntor, och skulden blev inte ens mindre, säger Tiia.

Tack vare Raharemontti fick Tiia äntligen praktisk handledning för att reda ut sin situation, redan före de egentliga inspelningarna.

– Jag fick tydliga instruktioner: titta där och tryck där. Jag skulle inte ha klarat av det själv.

– Det finns väldigt många skuldsatta unga, så det skulle vara viktigt att man kunde få sådan här ekonomisk rådgivning med låg tröskel även på annat håll, funderar Tiia.

Vägen till en hållbar förändring

Budgettavlan avslöjade att Tiias ekonomi gick på minus med 1 300 euro varje månad.

Med Sparbankens hjälp fick Tiia en strikt budget, där man skalade bort penningspelen, de onödiga inköpen och de ständiga restaurangbesöken. Tiia fick också diskutera orsakerna till sin överkonsumtion med en psykolog.

Plötsligt började lönen räcka till, och kontot hamnade inte på minus varannan vecka. I slutet av perioden lovade Tiia att hålla fast vid sin livsstilsförändring.
Det har nu gått flera månader sedan inspelningarna. Har Tiia lyckats hålla ordning på sin ekonomi på längre sikt?

– Det går fortfarande jättebra. Jag har för första gången besparingar och jag har lyckats leva på mina egna pengar. Jag har inte behövt be mina nära och kära om lån och jag har inte spelat på länge, ler Tiia.

Den praktiska hjälpen från Sparbanken var ovärderlig för Tiia, som lätt får ångest när det handlar om ekonomiska frågor. Bild: Dan Peled / Banijay Finland Oy

Att äta ute är nu ett undantag och inte en vana.

– Jag har uppmuntrat mina kompisar att också äta hemma. Jag har blivit en riktigt bra kock.

Enligt Joni Rintamaa på Sparbanken lyckas en stor livsförändring bäst om man delar upp målet i mindre delar. Man kan förändra sin vardag i sakta mak och ta ett steg i taget.

– När man ska budgetera kan man till exempel börja med bara matinköpen, råder han.

Enligt Rintamaa är också stödet från de närstående viktigt för att korrigeringen ska lyckas. Tiia vet ändå att det i slutändan är upp till henne själv om förändringen blir permanent.

– Jag har fått all hjälp och ännu mer, så det finns inga ursäkter längre. Jag har gjort detta till det viktigaste i mitt liv. Och veckobudgeten hänger fortfarande på kylskåpsdörren!

Tiia kallar sig för en erfarenhetsexpert inom skuldsättning och talar öppet och utan att skämmas med andra i samma situation.

– Jag vill vara den som säger att du klarar det, bara du tar ansvar för ditt eget liv. Man ska inte beskylla andra för sina egna problem. Man kan söka hjälp, men det är du själv som får till stånd en förändring, betonar Tiia och fortsätter:

– Allt det här har varit värt det om ens en person tittar på avsnittet och tänker att det där klarar jag också.

Artikeln har tidigare publicerats i Ilta-Sanomat (på finska).