Jösses vilket år! Vad lärde sig ekonomen av år 2020?

Chefsekonom Henna Mikkonen.

År 2020 med sina exceptionella och förfärliga händelser kommer garanterat att få plats i historieböckerna. Även för en ekonom var året på många sätt både lärorikt och minnesvärt.

Statistik utgör ”råmaterial” för en ekonom som analyserar konjunkturer och utifrån denna bildar man sig en uppfattning om ekonomins nuläge och framtidsutsikter. År 2020 förde med sig en helt ny fart och farliga situationer i statistikuppföljningen.  

Ett exempel är bruttonationalprodukten inom euroområdet (bilden nedan). En vanlig förändring av BNP, jämfört med föregående kvartal, var före coronan några tiondedels procent, till exempel 0,2 %. Vanligtvis skedde förändringen på plussidan, ibland förstås också på minus. Under den djupaste finanskrisen fick vi se en minskning med 2,4 % från föregående kvartal, vilket då kändes som mycket. 

BNP förändring i euroområdet.

Till följd av coronakrisen fick vi (även) i denna statistik se helt nya storleksklasser, när ekonomin inom euroområdet krympte med nästan 12 % under årets andra kvartal! I enskilda länder var minskningen till och med mycket större, i Finland var nedgången som tur en av de minsta inom euroområdet. Efter den branta nedgången var den ekonomiska tillväxten inom euroområdet sedan kraftig under årets tredje kvartal. De siffror vi har fått se i år är så stora att de tidigare förändringarna endast ser ut som små darrningar på bilden. Och detta mönster upprepades i en statistik efter en annan.

Utöver statistikförundran förde coronakrisen med sig helt nya teman till ekonomens bord. Under året läste vi analyser om bland annat UV-strålningens inverkan på spridningen av viruset, om munskyddens effekt och danska minkar. Vid årets början hade jag minsann inte förväntat mig något sådant. 

I all sin fasansfullhet fick året å andra sidan ”statistiken att leva”, åtminstone i min egen tankevärld. Tidigare var det lätt att endast granska statistik som siffror, men nu har tankarna börjat kretsa omkring personerna bakom statistiken. Bakom all ekonomisk verksamhet finns dock en människa och den ekonomiska bild som återspeglas i statistiken inverkar på människornas vardag och välbefinnande. 

Det ekonomiska året 2021 ser mycket bättre ut

Det kommande ekonomiska året ser tack och lov redan bättre ut. Under året har läkarvetenskapen visat sin styrka och ett vaccin mot coronaviruset har kunnat utvecklas inom en rekordartat kort tid. De främsta elden inom hälsovården står återigen inför en stor uppgift, när man under det kommande året vill vaccinera en betydande del av världens befolkning. Jag önskar styrka till alla som deltar i den här uppgiften!

Ekonomiskt sett står vi ännu inför krävande månader innan restriktionerna i någon större omfattning kan hävas och människorna åter vågar röra sig och leva som tidigare. Men den dagen skymtar redan i framtiden och skapar en framtidstro. En del av coronakrisens effekter kommer naturligtvis att upplösas med fördröjning och det är mycket möjligt att arbetslösheten och företagens konkurser ännu ökar år 2021. Men i stort sett är utsikterna för år 2021 bättre än för förra året. 

Men visst har prognoserna slått fel också tidigare 

År 2020 lärde oss även att vara ödmjuka när vi upprättade prognoser. Vi ekonomer har för vana att förutspå den kommande ekonomiska tillväxten med en decimals noggrannhet, vilket skapar en illusion av exakta prognoser. Själv förutspådde jag i början av året att den ekonomiska tillväxten i Finland skulle vara 1,0 %. Det gick rejält åt skogen. Enligt tillgängliga uppgifter kommer Finlands ekonomi att krympa med 3–4 % år 2020. Coronakrisen är en bra påminnelse om att det kan komma överraskningar. Ibland är överraskningarna positiva, denna gång verkligt negativa. 

Lärdomar av coronan: anpassningsförmåga och beredskap är viktiga frågor

Coronan påminde oss på ett bra sätt om att människan är anpassningsbar. Under coronaåret har handdesinfektion, undvikande av närkontakt och användandet av munskydd blivit vardag. Ännu för ett år sedan hade det känts som en nästan omöjlig tanke att jag skulle sköta mitt jobb enbart hemifrån. Men visst har det gått bra och en övergång till distansarbete på global nivå har möjliggjort många bra saker. Jag har till exempel hittat helt nya möjligheter att lära mig nytt, till exempel olika slags seminarier har blivit virtuella och öppna för alla som vill delta. 

Det lönar sig att värna om och främja anpassningsförmågan även i framtiden. Detta gäller både för individer, företag och samhället. Världen förändras och anpassningsförmåga är nyckeln till att klara sig. Jag anser att ett bra exempel på anpassningsförmåga är att man inom över en tredjedel av små och medelstora företag för närvarande utvecklar ny affärsverksamhet – trots coronan, eller kanske just på grund av coronan. 

En annan viktig lärdom är att vi även i framtiden bör vara beredda på överraskningar. I den egna ekonomin bör både privatpersoner och företag ha en någon typ av buffert och man kan delvis förbereda sig inför större chocker med till exempel försäkringar. Även inom samhället gör man förberedelser på många fronter och coronakrisen har säkert lyft fram hälsoaspekten ännu mer än tidigare. 

Ett av årets populära ord är resiliens, det vill säga förmågan att överleva och anpassa sig. Resiliensen inom Finlands ekonomi har under coronakrisen visat sig vara bra. Det lönar sig även för var och en att förbättra den egna ekonomiska resiliensen på individnivå. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
...