Se upp för bedrägerier och nätfiske – så skyddar du dig

Var och en av oss kan stöta på olika bedrägeriförsök på nätet där brottslingar försöker nätfiska bankuppgifter eller på ett oärligt sätt lura offret att själv göra kontogireringar till brottslingens konto. Vi har sammanställt anvisningar för hur man förhindrar nätfiske och bankbedrägerier.

Om du misstänker att dina bankkoder eller kortuppgifter är i fel händer:

Spärra genast dina bankkoder eller ditt kort genom att ringa vår kundtjänst: tfn +358 100 5252 (lna/msa) mån–fre 8–20, lör 10–14
Utanför öppettiderna ringer du spärrtjänsten: +358 20 333 (betjänar 24/7)
Gör en brottsanmälan

Kännetecken för bedrägerier

Brottslingar kan försöka komma över bankkundens tillgångar antingen:

Genom att fiska efter kundens personliga bankkoder eller betalkortsuppgifter
Genom att lura kunden att själv och med sina egna bankkoder göra en penningöverföring till bedragaren – metoderna kan till exempel vara att skrämma och erbjuda hjälp, att ge ett lockande placeringserbjudande eller att vädja till välvilja

Bedrägerierna lever i tiden och kan kännas mycket aktuella eller lockande. Bedragarna följer samma årsrytm som resten av samhället – till exempel under julen kan nätfiskemeddelanden höra samman med ett julpaket som kommer som en överraskning, eller vid tiden för skatteåterbäringar kan man fiska efter dina uppgifter i skattemyndighetens namn.

Bedrägeriets narrativ kan handla om allt från myndighetskommunikation till loppmarknadshandel. Gemensamt för olika slags bedrägerier är ofta att man försöker åstadkomma brådska, eftersom bedragaren vill att offret ska agera snabbt innan hen hinner stanna upp och bedöma situationen kritiskt. Larmklockorna ska dock alltid ringa om du via vilken kanal som helst kontaktas och man på ett eller annat sätt ber dig om bankkoder eller kortuppgifter.

Exempel på bedrägerier

Nedan följer några exempel på vanliga bedrägerier. Det är dock bra att vara medveten om att brottslingarna ständigt ändrar sitt manus och skapar nya bedrägeriberättelser. Det är alltså omöjligt att skapa en heltäckande lista över alla olika slags bedrägerier. Inte heller dessa bedrägerier upprepas alltid på samma sätt, och olika former av bedrägerier kan också blandas ihop.

Exempel på nätfiske (phishing)

Läs mer om säker banktjänst Läs mer om säker betalning

Exempel på bedrägerier där kunden själv överför pengar

Om en brottsling försöker få en kund att själv överföra pengar är bedrägeriet ofta förknippat med att man skapar en känsla av nöd eller utnyttjar människans godtrogenhet. Brottslingar kan uppträda i en banks eller myndighets namn eller till exempel som närstående till den som utsätts för bedrägeriet. Vanliga bedrägerimetoder är till exempel:

Bedrägerier gällande säkerhetskonton. I detta bedrägeri får du ett samtal eller meddelande i vanligtvis bankens, polisens eller annan myndighets namn. Bedragaren kan till exempel berätta att en avvikande transaktion har upptäckts på ditt konto och instruera dig att överföra medlen till ett separat ”säkerhetskonto” som i själva verket innehas av brottslingen.

Placeringsbedrägeri. Dessa bedrägerier kan till exempel annonseras i sociala medier eller spridas via bekanta. Man kan försöka skapa trovärdighet för bedrägeriet till exempel genom att använda falska annonser eller rekommendationer i offentliga personers namn. Placeringsbedrägerier är också ofta förknippade med tidspress – det erbjuds en sällsynt chans som du genast måste ta eller så går du helt miste om den. Placeringar kan utlovas ge en sagolik avkastning.

Kärleksbedrägeri eller hej mamma/pappa-bedrägeri. Bedragaren kan också närma sig sitt offer genom en nära relation. Vid kärleksbedrägerier inleder bedragaren vanligtvis en diskussion till exempel i sociala medier och kan bygga upp en långvarig relation med offret innan man börjar begära pengar till olika ändamål. Bedragaren kan också uppträda som en familjemedlem till offret. En förälder kan till exempel få ett meddelande där barnet berättar att hens telefonnummer har ändrats och ber om pengar för ett plötsligt behov.

Bedrägeri i den verkställande direktörens namn. Inte heller arbetsplatser är skyddade mot bedrägerier. En anställd kan till exempel få ett bluffmeddelande i den verkställande direktörens namn och bli ombedd att göra en snabb betalning till ett angivet konto. Bedrägerier kan riktas särskilt mot semestersäsongen, då företagen har olika arrangemang för semestervikariat och säsongsarbetare. Bedragaren kan testa om bedrägeriet kanske inte upptäcks av en anställd som inte är rutinerad vad gäller företagets normala rutiner för godkännande av fakturor.

Så här skyddar du dig mot bedrägerier

Bankerna bekämpar aktivt bedrägerier med hjälp av många säkerhetsmekanismer, men även kundens egna handlingar spelar en viktig roll för att förhindra bedrägerier. Läs våra experters anvisningar om hur du kan identifiera ett bedrägeriförsök och förhindra missbruk av dina banktjänster.

Läs anvisningarna för säkert uträttande av bankärenden och följ dem noggrant. Med hjälp av dem kan du använda nätbanken och Sparbanken Mobil samt appen Identifiering och nyckelkodskortet på ett säkert sätt. Till säkert uträttande av ärenden hör också att bankkoder och nyckelkodskort förvaras omsorgsfullt, att betalkortens och kontonas säkerhetsgränser utnyttjas och att man tar hand om informationssäkerheten för sina egna smarta enheter.
Se upp för länkar och QR-koder. Banker och andra tillförlitliga tjänster kan i sina meddelanden dela länkar till allmänt innehåll på sina webbplatser, men de ber dig aldrig logga in med bankkoder via en länk eller QR-kod. Logga aldrig in med dina bankkoder på något som du har kommit till via dem. Om du får ett misstänkt meddelande ska du inte klicka på länkarna och genast radera meddelandet.
Kontrollera webbplatsens adress. Om du av misstag har klickat på en länk i ett e-postmeddelande eller på annat sätt är osäker på om webbplatsen är äkta, ta en närmare titt på webbplatsens webbadress. En bluffwebbplats kan likna en äkta webbadress med en liten skillnad – i stället för adressen https://www.saastopankki.fi kan bluffwebbplatsens adress vara till exempel https://saastopankki.eu.fi.

Om du är osäker på webbadressen till en tjänst inom den offentliga sektorn (till exempel Skatteförvaltningen eller FPA) eller andra kontaktuppgifter kan du kontrollera om kontaktuppgifterna finns i tjänsten Suomi.fi, där det finns en lista över nästan 1 500 organisationers kontaktuppgifter (Extern länk).
Var försiktig med oväntade kontakter och kontrollera att de är äkta. Fick du ett erbjudande som låter för bra för att vara sant? Eller en varning som uppmanar till att agera snabbt och varnar om allvarliga konsekvenser? Med hjälp av artificiell intelligens kan bedragare skicka meddelanden eller samtalsinspelningar på flytande finska från vilken plats i världen som helst, även om de själva inte talar ett ord finska.

Om du känner dig ens en aning osäker, ta timeout och kontrollera att kontakten är äkta. Om du till exempel har fått ett misstänkt samtal i bankens namn kan du kontrollera att samtalet är äkta genom att ringa till banken. Spara numret som finns i nätbanken i din telefon eller sök rätt telefonnummer genom att skriva www.sparbanken.fi i webbläsarens adressfält (gå inte via en sökmotor).
Kontrollera avsändaruppgifterna i meddelandet. Sparbanksgruppens avsändarkoder är skyddade. Vi skickar nyhetsbrev och andra marknadsföringsmeddelanden per e-post från adressen saastopankki@saastopankki.fi och sms med avsändarnamnet Sp-ryhma eller Sb-gruppen. Avsändarkoderna är skyddade så att en utomstående inte kan använda samma avsändarkod. En bedragare kan emellertid använda liknande namn och adresser som påminner om äkta avsändaruppgifter.

Observera att om en organisation inte separat har registrerat och skyddat avsändarkoden för e-post eller sms, kan en bedragare förfalska sitt eget meddelande för att använda exakt samma avsändare – sms:et kan till och med hamna i samma meddelandekedja som organisationens äkta meddelanden.
Om du misstänker att dina bankkoder, kortuppgifter eller den smarta enhet du använder för att betala har hamnat i fel händer, gör så här:

Kontakta omedelbart vår kundtjänst på tfn +358 100 5252 (mån–fre 8–20, lör 10–14, lna/msa) eller utanför bankens öppettider spärrtjänsten 020 333 (24/7).
Anmäl också brottet till polisen.
Spara eventuella fiskemeddelanden och skickade meddelanden för en senare utredning.
Om en smart enhet till vilken betaltjänster har anslutits försvinner är det också bra att kontakta spärrtjänsten. Du kan spärra enbart betalningar med din smarta enhet i spärrtjänsten och fortsätta betala som vanligt med ditt betalkort.

Ju fortare du agerar, desto större chans har vi att hjälpa dig.

Om du har blivit utsatt för ett brott ska du inte bli ensam. Bedrägerier är idag mycket professionella och det finns ingen anledning att skämmas för det som har hänt. Sök stöd för din situation till exempel genom att prata med dina närstående eller kontakta Brottsofferjouren.

Läs mer om säkerhet

Artikeln uppdaterades senast 18.7.2025.